Innehåll

Balans nr 3 2017

Fel att tolka in samband mellan lättad revisionsplikt och ökad ekonomisk brottslighet

Det går inte att se något samband mellan ekonomisk brottslighet och lättad revisionsplikt, skriver Sofia Bildstein-Hagberg, redovisningsspecialist på Svenskt Näringsliv.

I artikeln Hejdå revisionsplikt, Hej ekobrott! i Balans nr 2/2017 diskuteras den avskaffade revisionsplikten och förekomsten av ekonomisk brottslighet, bland annat mot bakgrund av Riksrevisionens pågående översyn av reformen. Artikeln tar även upp problemet med avsaknaden av kontroll över att aktiebolag som enligt lag är skyldiga att välja revisor, avstår från att göra det.

Det finns emellertid inte några belägg för att den ekonomiska brottsligheten ökat till följd av revisionspliktens avskaffande för små aktiebolag 2010. Av den rapport från Ekobrottsmyndigheten (EBM) från juni 2016, som artikeln refererar till, framgår att summan av anmälda skattebrott och bokföringsbrott – som utgör de vanligaste ekonomiska brotten – har minskat med cirka 11 procent under perioden 2009–2015. Ser man på dessa båda brottstyper enskilt så har antalet anmälda skattebrott minskat och antalet anmälda bokföringsbrott ökat. Samtidigt har antalet aktiebolag också ökat med cirka 40 procent under samma period.

Som andel av det totala antalet aktiebolag har brottsanmälningarna alltså minskat under perioden. Man bör givetvis vara försiktig med att dra några slutsatser av detta. Det finns en rad olika faktorer som påverkar utvecklingen: anmälningsfrekvens, kontrollmetoder, brottslighetens karaktär etcetera. En omsorgsfull läsare av EBM:s rapport inser dock att det inte är möjligt att utläsa något kausalitetssamband mellan revisionspliktens avskaffande och förekomsten av ekonomisk brottslighet på grundval av den population brottsanmälningar som utgör rapportens analysunderlag. Det konstateras också av EBM som inte anser att det finns någon anledning att återgå till revisionsplikt för de små aktiebolagen.

[...]

Skatteverket har inte kunnat peka på någon ökning av skattebrotten på grund av reformen och i Ekobrottsmyndighetens undersökning konstateras att det inte går att se något samband mellan den ekonomiska brottsligheten och revisionspliktens avskaffande. Det är därför naturligt att nu överväga höjda gränsvärden som bättre överensstämmer med vad som gäller i övriga EU.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...