Innehåll

Balans nr 4 2017

”Inför enhetliga krav och tillsyn för all revision”

Inför enhetliga krav och tillsyn för all revision och aktualisera behovet av regelförändringar för att möta den framtida revisionens utmaningar. Det skriver Per Johansson, chef för Revisorsinspektionen.

Revision är en oberoende granskning av verksamheter som ska ge medborgare, företag och finansiella marknader tillgång till kvalitetssäkrad information för strategiskt och ekonomiskt beslutsfattande. Revision har därmed en nyckelroll i ekonomin och en central ställning i samhället. Inte minst anses en väl fungerade revision vara en viktig förutsättning för en good governance och för att motverka korruption. Ytterst syftar revision till att skapa förtroende för de granskade företagen och de offentliga institutionerna.

Det borde ligga i allas intresse att revisionen utförs med samma höga krav på kvalitet och yrkesetik oavsett om den avser ett privat företag, en myndighet eller en kommun. Så är inte fallet i dag och det saknas en diskussion om revisionens roll i samhällsstyrningen och om den framtida revisionens innehåll och inriktning.

Vidare håller den traditionella revisors-rollen på att förändras. Detta aktualiserar behovet av regelförändringar för att tydliggöra kraven på revisorerna och revisionen. Det handlar inte bara om EU:s nya lagstiftning till följd av finanskrisen 2008, begränsningar i revisionsplikten, snabb teknisk utveckling och digitalisering. Utan också om ökat behov av att revisorer inte bara bestyrker finansiell rapportering utan även annan information, exempelvis hållbarhet och kvalitet. För detta område finns behov av regler och standarder för att tydliggöra kraven på revisorerna, på granskningens genomförande, innehåll och rapportering.

Revisorsinspektionen lämnade i mars förslag till regeringen om hur revisionen i Sverige kan utvecklas och stärkas. Förslagen syftar till att säkra en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av yrkesrevisorer oavsett om revisionen utförs inom den privata, statliga eller kommunala sfären.

Revisorsyrket i dag är ingen profession i meningen att beteckningen ”revisor” har ett enhetligt innehåll med tydliga krav på kompetens och erfarenhet. Revision bedrivs i ett antal olika former ofta beroende av vilken sektor i samhället som granskas. Bilden av revision blir därmed splittrad och diffus. Samtidigt har det samlade förtroendet för revisorer och revision påverkats av en rad händelser där professionen inte har följt god revisors- och revisionssed. Kända exempel finns såväl inom statlig, som kommunal och privat revision, både i Sverige och i omvärlden. En stark identitet, som profession likt den som kännetecknat läkaryrket och som nu vinner mark bland exempelvis lärare, är en förutsättning för en stärkt revisorskår i Sverige.

Revisionens förtroendeskapande funktion uppnås om det står klart att den som med titeln revisor undertecknar en revisionsberättelse är en yrkesrevisor som möter högt ställda, och på förhand definierade, krav på yrkesetik, kompetens och metod samt står under tillsyn. Genom att beskriva skillnaden i granskningens innehåll och syfte, på samma sätt som görs i aktiebolagslagen mellan yrkesrevisorer och lekmannarevisorer, skulle en tydlighet uppnås kring ansvar och roller oavsett inom vilken sektor revisorerna verkar.

Statsmakterna kan bidra i en förändringsprocess genom en mer enhetlig och tydlig lagstiftning men det måste också finnas en stark vilja till förändring inom professionen. Revisorsinspektionen föreslår därför följande:

I ett första steg bör revisionens framtid och de utmaningar den står inför diskuteras och analyseras. Här finns ett flertal intressenter som måste involveras, dels de som är beställare av revision, dels revisorer både inom privat och offentlig sektor.

I ett andra steg måste revisorsrollen och revisionens uppgift i samhällsstyrningen klargöras. Förväntningar på vad revisionen ska åstadkomma behöver tydliggöras och avgränsas mot andra kontrollfunktioner som uppföljning och utvärdering. En samlad översyn behövs av revisionens inriktning, innehåll, utförande, kvalitet och nytta. Detta sker bäst genom att en offentlig utredning tillsätts med uppdraget att ta ett samlat grepp över regleringen av revisionen. Utredningen bör få uppdraget att föreslå åtgärder som säkrar en hög och enhetlig kvalitet i all revision som utförs av yrkesrevisorer oavsett om den utförs inom den privata, statliga eller kommunala sfären. Uppdraget bör särskilt innefatta rätten att föreslå en gemensam ”grundplatta” för finansiella yrkesrevisorer:

  • Likartade kompetenskrav på yrkesrevisorers teoretiska och praktiska utbildning, prov och auktorisation eller certifiering oavsett inom vilken sektor de verkar.

  • En, så långt möjligt, gemensam normering av revisionen och yrkesetiska krav på revisorerna där god revisor- och revisionssed betyder samma sak i privat och offentlig revision.

  • Ett systematiskt och enhetligt system för extern tillsyn och kvalitetssäkring som omfattar samtliga yrkesrevisorer och deras revisioner. Revisorsinspektionen uppdrag borde omfatta samtliga yrkesrevisorer och deras revision.

Det är angeläget att diskussionen om den framtida revisionen kommer igång. Därför bjuder Revisorsinspektionen in till ett inledande samtal 20 april där branschföreträdare diskuterar och analyserar de utmaningar som revisionen står inför och behovet av åtgärder.

Per Johansson är myndighetschef på Revisorsinspektionen

FAKTA:

Revisorsnämnden heter från och med 1 april Revisorsinspektionen.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...