Innehåll

Balans nr 5 2017

Att ha eller inte ha ansvar – det är frågan

Att skadeståndshotet mot revisorer har ökat efter en rad uppmärksammade fall är ingen överraskning. Men hur mycket ansvar kan man egentligen utkräva av en revisor?

Frågan om revisorernas skadeståndsansvar är ständigt aktuell och lika hett debatterad. Något även regeringen tagit fasta på. För knappt ett år sedan, i april 2016, kom betänkandet Revisorns skadeståndsansvar (SOU 2016:34) som redovisar frågor som rör revisorers skadeståndsansvar och ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen.

I takt med stigande skadeståndsanspråk var regeringens initiativ efterlängtat. En revisor kan bli solidariskt skadeståndsansvarig med vd och styrelseledamöter om dessa genom vårdslöshet eller oaktsamhet har medverkat till samma skada. Men i praktiken är det oftast revisorerna som stäms eftersom det ger störst chans att få ersättning.

Det solidariska ansvaret har med åren helt enkelt blivit osolidariskt. Vilket branschorganisationen FAR konstaterade i en debattartikel i Dagens Industri i september förra året. I artikeln med rubriken Minska revisorernas ansvar lobbade FAR:s generalsekreterare Dan Brännström och dåvarande ordförande Jonas Svensson för att införa proportionellt ansvar, det vill säga, att ansvar utgår från den roll och uppgift som respektive bolagsorgan har.

Bertil Oppenheimer, auktoriserad revisor på BDO, har verkat i branschen sedan 1973. Vad gäller skadeståndsfrågan märker han en tydlig attitydförändring.

– Min bedömning är att man är mer stämningsbenägen i dag. Jag blev auktoriserad revisor 1979 och då satt man på hög piedestal. Man var kundens bollplank på alla sätt och vis, de gjorde som man sa och man blev aldrig ifrågasatt, säger Bertil Oppenheimer.

Enron-skandalen i USA i början av 2000-talet var en av händelserna som skakade om hela branschen. För den som inte minns rapporterade Enron enorma vinster fast koncernen gick med blödande förlust. Det blev av naturliga skäl ett stort ståhej och frågor om revisorns ansvar var plötsligt i ropet. Även Sverige har skakats av omskrivna fall, såsom Kraft- och Kulturmålet samt Prosolvia-domen.

Bertil Oppenheimer har haft anledning att grubbla över detta. Han vet vad det innebär att bli anmäld till Revisorsinspektionen (RI) och varnad, men även vad det innebär att genomgå en rättsprocess rörande skadeståndsansvar. Rättsprocessen pågick under flera år och BDO och Bertil Oppenheimer förlorade i tingsrätt och hovrätt, men friades slutligen från skadeståndsansvar av Högsta domstolen 2014.

– Jag har alltid tyckt att jag har varit en noggrann revisor. Men det man kanske inte var lika noga med förr, när jag började 1973, det är man mer noga med i dag. Då kunde en revisor göra bedömningar i form av termen bör. I dag är det mycket mer reglerat vad du ska göra – och följer du inte det då pekar Revisorsinspektionen med stora fingret. Jag blev ju fundersam när allt det här pågick och tänkte ofta; ska jag överhuvudtaget jobba med revision?, berättar Bertil Oppenheimer.

Hans bild av den ökade tendensen att stämma revisorer bekräftas av Anders Bergsten, ansvarig för det gruppförsäkringsprogram på Willis Towers Watson som FAR erbjuder medlemmarna.

– Den stora skillnaden från tidigare är att man i dag generellt är mer stämningsbenägen. Trycket på rådgivare, revisorer och redovisningskonsulter har ökat i Sverige. Det blir allt vanligare att kunder riktar skadeståndskrav mot dem som lämnat felaktiga råd i sin yrkesutövning, säger Anders Bergsten.

– De nya tekniska hjälpmedlen är effektivare, men det ska gå snabbt och då kan det också gå snett. Allt har blivit mer komplext och därmed ökar risken för att fel uppstår, tillägger han.

Revisorn måste enligt lag ha ett fullgott försäkringsskydd. Det förekommer även att vd:ar och styrelseledamöter har ansvarsförsäkringar, men de beloppen är ofta lägre. Försöker man hitta gemensamma nämnare hos de revisorer som blir stämda får man dock leta förgäves.

– Alla revisorer riskerar att dra på sig stämningar. Det skiljer sig inte om man arbetar på en större eller en mindre byrå. De fyra största revisionsbyråerna är däremot de man oftast hör talas om. De har merparten av revisionskunderna och de uppmärksammade tvisterna, säger Elin Awerstedt, tvistemålsexpert och partner på Frank Advokatbyrå.

Elin Awerstedt talar vidare om revisorns stundtals orubbliga lojalitet gentemot kunden.

– Min bild är att revisorerna är oerhört måna om sina kunder. Om en kund är missnöjd är det lätt hänt att revisorn säger: ”Jag tar på mig det här”. Många gånger är lojaliteten så stark att revisorn inte hinner tänka efter innan han eller hon har tagit på sig ett visst eller allt ansvar. Det är då det kan bli problematiskt.

Någon som har erfarenhet av att grotta ner sig i svåra revisionsärenden är Sandra Bjerke, skadejurist på Länsförsäkringar. Av kundvårdsskäl kan revisorn vilja ersätta en missnöjd kund omedelbart, men detta sker på egen risk, betonar hon.

– Dels finns det en risk att försäkringen annars överhuvudtaget inte gäller för kravet. Dels kan vi som är specialister på skadeståndsrätt och rådgivningsansvar göra en annan bedömning. Om vi anser att det inte finns någon skadeståndsskyldighet och revisorn redan har betalat ut ersättning kommer vi inte att kunna ersätta detta från försäkringen, förklarar Sandra Bjerke.

Den snart pensionerade revisorn Bertil Oppenheimer anser att yrket med åren har blivit tuffare.

– En revisor måste vara extremt alert och påläst. Man måste hänga med i lagstiftning och rekommendationer, säger han.

Sofia Hadjipetri Glantz

Ansvarsförsäkring

FAR erbjuder en ansvarsförsäkring som omfattar skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada som medlemmarna tillfogar klient genom fel eller försummelse i samband med rådgivning. Denna försäkring är lagstadgad för revisorer och för medlemskap kräver FAR att även redovisningskonsulter tecknar denna försäkring.

Exempel på verksamhetsrisker

Revisions/redovisningsbyrå

Försäkringsbara risker:

  • Rådgivningsansvar

  • Förmögenhetsbrott

  • Allmänt ansvar

Övriga försäkringsbara risker:

  • Sjukvård

  • Sjukavbrott

  • Brand

  • Brandavbrott

Oförsäkringsbara risker:

  1. Negativ publicitet och förlorade klienter.

Svårbedömda risker:

  • Rådgivningsansvarsrisker är svåra att uppskatta.

  • Skadeståndsbeloppen är omöjliga att uppskatta.

  • Lagstiftningen kan komma att förändras.

  • Verksamheten förändras med inriktning mot nya områden.

  • Lagstiftningen varierar i olika länder.

Ansvarsförsäkringens funktion:

  • Att biträda revisorn eller redovisningskonsulten om en klient gör gällande att skadeståndsskyldighet föreligger.

  • Att skydda den som lidit skada i detta fall en klient.

Försäkringsbolagets åtagande:

  • Utreda om skadeståndsskyldighet föreligger.

  • Förhandla med klienten.

  • Föra revisorns och redovisningskonsultens talan i samband med rättegång.

  • Betala skadestånd och rättegångskostnader.

Om ett krav framställs

Om du får ett skadeståndskrav eller anspråk på ersättningsskyldighet:

  • Låt inte ett skadeståndskrav förbli ”liggande” som kan försvåra skaderegleringen.

  • Anmäld detta omgående till försäkringsbolaget.

  • Samarbeta med försäkringsgivaren med viktig information för att utreda skadans omfattning.

  • Ta inte på dig ansvaret.

För fullständiga villkor kontakta Willis AB.

3 skadescenarier

Sandra Bjerke, skadejurist på länsförsäkringar: Nedan finner du tre exempel på återkommande skadescenarier och på hur Länsförsäkringar skulle kunna hantera dem. Dock måste man ha i åtanke att detta är exempel och att omständigheter i det enskilda fallet kan påverka situationen så att utgången blir en annan.

Missad tjänstebeskattning: Ersättning

Case: Krav på grund av felberäknad utdelning i fåmansföretag

Ägarna till fåmansföretaget Guldkistan AB skulle besluta om en utdelning, men på grund av 3:12-reglernas komplexitet beslutade de sig för att först stämma av med bolagets revisor. Utöver att beräkna Guldkistans fria egna kapital och beakta likviditeten beräknade revisorn även hur stor utdelning ägarna kunde få med endast 20 procent i skatt. Ägarna hade nämligen för avsikt att inte besluta om en utdelning överstigande detta lågbeskattade utrymme. Revisorn återkom till ägarna med en summa som skulle vara möjlig att utdela utan att delägarnas skatt översteg 20 procent.

I samband med upprättandet av efterföljande års deklarationer upptäckte dock revisorn att ägarnas löner hade varit för låga i förhållande till de totala lönerna, vilket innebar att de inte hade rätt att utnyttja löneunderlaget. Större delen av utdelningen borde därmed ha tjänstebeskattats. Ägarna ansåg att revisorn borde ha uppmärksammat detta vid sin beräkning, och att hans misstag hade orsakat dem en skada motsvarande den skatt som översteg 20 procent. Länsförsäkringar delade kravställarnas uppfattning och ersatte dem efter självrättelse till Skatteverket för den överskjutande skatten.

Felaktig redovisning: Överklagan

Case: Krav på grund av felaktig redovisning av ett underskott

Revisorn upprättade bolagsdeklarationen för aktiebolaget Förlustbolaget som hade ett inrullat underskott från föregående års deklaration. I samband med upprättandet fick revisorn kännedom om att en av ägarna i Förlustbolaget hade köpt på sig ytterligare aktier, varigenom denne kom att äga 51 procent av bolaget.

I och med ägarförändringen skulle större delen av underskottet ha fallit bort på grund av den så kallade beloppsspärren. Revisorn missade dock detta och Förlustbolaget påfördes ett skattetillägg om 40 procent. Bolaget ansåg att revisorn hade orsakat dem en ren förmögenhetsskada motsvarande skattetillägget.

Revisorn anmälde omgående kravet till Länsförsäkringar som utredde ärendet. Länsförsäkringar utredde bland annat om företagsledarregeln var tillämplig. I så fall skulle nämligen spärreglerna inte vara tillämpliga. Tyvärr var så inte fallet här, men i enlighet med sin skadebegränsningsplikt överklagade Förlustbolaget Skatteverkets beslut och skattetillägget halverades. Länsförsäkringar betalade motsvarande summa till Förlustbolaget.

Bristfällig revision: Förlikning

Case: Krav på grund av bristfällig revision

JC var vd för Bygg AB och ägde samtliga aktier i Riv AB. Bolagen hade samma revisor. Bygg AB avskedade JC med grund i ekonomiska oegentligheter. Efter polisanmälan fälldes han för bland annat trolöshet mot huvudman.

Bygg AB ansåg att revisorn hade gjort en bristfällig revision då han inte uppmärksammat oegentligheterna. Bygg AB ansåg sig härigenom ha gått miste om möjligheten att stoppa JC:s förehavanden innan de eskalerade. Bygg AB menade att revisorn borde ha varit extra försiktig vid revisionen då bolaget hade en svag balansräkning och ansträngd likviditet. Dessutom förekom det en hel del transaktioner mellan Bygg AB och det av vd:n ägda Riv AB. Bygg AB ansåg att de transaktionerna borde ha granskats extra noga.

Länsförsäkringars utredning gav vid handen att revisorn hade gjort en hel del granskningsarbete, men till följd av den bristfälliga dokumentationen ansågs det lämpligast att ingå en förlikning motsvarande 2/3 av kravet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...