Om någon av dina kunder finns med bland dokumenten som avslöjades i Panama-papers-läckan bör du vara uppmärksam. Hittills har Skatteverket fattat beskattningsbeslut i tolv ärenden.
För snart ett år sedan, 9 maj 2016, offentliggjorde det internationella journalistnätverket ICIJ dokumenten ur den så kallade Panama-läckan. Sedan avslöjandet av avancerade skatteupplägg med koppling till hundratusentals företag och personer över hela världen har utredningsarbetet på Skatteverket i Sverige pågått för fullt.
– Det har också lett till att vi har ett nära samarbete med flera myndigheter, däribland Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen. Dessutom deltar Skatteverket aktivt inom olika expertgrupper som bildats inom OECD. Där har det bildats ett operativt forum som samarbetar kring ärendet. Vi vill veta vem som ligger bakom uppläggen, säger Katrina Björk, rikssamordnare på Skatteverket.
När läckan blev känd satte Skatteverket igång arbetet med att identifiera bolagen och de fysiska personerna som fanns med på listorna. Ett par hundra har identifierats, men alla utreds inte då det i vissa fall kan vara så att personen har statusen utvandrad eller har redovisat sina tillgångar i utlandet.
– Men i de ärenden där det finns anledning skickar vi ut en förfrågan, man blir föremål för revision eller föreläggande, säger Katrina Björk.
Efter läckan visade det sig också att alla på listan inte var nya för Skatteverket. Vissa hade utretts tidigare. I dagsläget har Skatteverket fattat beskattningsbeslut i tolv utredningar, varav en del var föremål för tidigare granskningar.
FAR har fått en del frågor kring hur man bör agera om det visar sig att en av ens kunder finns med på listan. Lennart Iredahl, revisionsexpert på FAR, säger att det är viktigt att komma ihåg att bara för att en kund står på listan betyder inte det att den har gjort något brottsligt.
– Men om man får information om att en kund förekommer på listorna behöver revisorn ändå överväga om han/hon behöver göra något ytterligare för att kunna avgöra om det finns anledning till brottsmisstanke enligt aktiebolagslagen kapitel 9, säger Lennart Iredahl.
Även Skatteverket fick i början frågor. Framför allt rörde de möjligheten till självrättelse.
– Lagstiftningen kring självrättelser är generös och den följer Skatteverket. Men efter att det här materialet blev känt har de som står på listan inte längre möjligheten att göra en självrättelse, säger Katrina Björk.
Charlotta Marténg