Innehåll

Balans nr 6 2017

Har bolagen missat ESMA:s standard?

I juli infördes ESMA:s standard kring Alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures, APM). ESMA är de europeiska finansinspektionernas centralorganisation och övervakar framförallt efterlevnaden av IFRS. För drygt ett år sedan gav de ut en standard i syfte att reglera användningen av alternativa prestationsmått. Under lång tid hade detta område varit ett växande problem, särskilt i delårsrapporterna, eftersom mängden oförklarade begrepp ökade. Det vanligaste exemplet var justerade resultatmått. ESMA:s standard tvingade därför företagen att förklara vad justeringen innebär, samt koppla den till de finansiella rapporterna, alltså främst resultat- och balansräkningen.

Efter att ha gått igenom merparten av de svenska börsnoterade bolagens kvartalsrapporter för det tredje och fjärde kvartalet 2016, kan konstateras att efterlevnaden varierar. Många bolag har inte gjort någonting alls, inte ens nämnt att de följder standarden. Troligen har de missat den helt. Andra bolag har utvecklat definitionerna av nyckeltal och försökt förklara vad dessa används till. Ett föredöme här är SCA, som gärna får ha efterföljare, men helst i årsredovisningen, inte i delårsrapporterna. Ytterligare en del bolag har infört sinnrika fotnotsystem i samband med justerade begrepp. Fotnoten hänvisar normalt till en annan del i rapporten, där justeringen förklaras.

Det finns flera problem med ESMA:s standard ur ett svenskt perspektiv. Ett är att den faktiskt är överflödig. Svenska börsbolag var redan innan standarden väldigt bra på att förklara utvecklingen. Det gick därtill ganska lätt att hitta förklaringar till justerade begrepp. Dessutom har svenska börsbolag fullständiga kvartalsrapporter till skillnad från många bolag i övriga Europa, som publicerar ytliga ”trading statements” (undantaget halvårsrapporten). Om det saknas finansiella rapporter är det naturligtvis svårt att lita på enbart justerade begrepp.

Ett tredje problem i Sverige är att fokus har blivit på ”nyckeltal” i standardens rubrik, vilket är en konstig tolkning av begreppet ”performance measures”. Det är troligen därför som nyckeltalsdefinitionerna har hamnat så starkt i fokus i Sverige. Dessutom presenterade IASB, något år innan ESMA:s standard, ett olyckligt uttalande om förklaringar till utvecklingen i delårsrapporterna. Detta tolkades av vissa, som att delårsrapporten måste innehålla notförklaringar, liknande de i årsredovisningen. I en del bolag ledde det till en explosion notförklaringar.

En aktieanalytiker har ett huvudproblem med kvartalsrapporterna – de hanteras under extrem tidspress. Därför är det viktigt att förklaringar till framförallt justerade resultat, lämnas direkt i anslutning till resultatet. Tyvärr är en vanlig teknik, nu efter ESMA, att sätta in en asterisk, stjärna eller siffra, samt att längst ner på sidan förklara: ”Begreppet definieras i nyckeltalsavsnittet under begreppet Definitioner”. Analytikern tvingas därefter bläddra igenom den 30-sidiga rapporten, på jakt efter var just detta avsnitt är placerat. Det är tidsödande. Som ett minimum måste företagsledningen hänvisa till vilken sida i rapporten förklaringen finns, inte till en rubrik.

Det är dock betydligt effektivare att skippa nothänvisningarna och i stället börja rapporten med det resultatbegrepp som återfinns i resultaträkningen, för att därefter ange vilka jämförelsestörande poster som finns. Eftersom den överlägset vanligaste justeringen är omstrukturerings-/avvecklingskostnader (40 procent av alla störningsposter), följt av nedskrivningar (20 procent), är det mycket lätt att på bara en rad ange det justerade beloppet. Men förklaringen måste komma redan i sammanfattningen, där justeringen normalt framträder först.

Räntebärande skulder är den andra huvudsakliga justeringen, eftersom begreppet inte återfinns i IFRS. Denna justering är ett mindre problem, eftersom posten inte hanteras under tidspress. Därtill redovisar redan i dag nio av tio börsbolag posten. I kvartalsrapporterna har därtill de flesta lagt in ”räntebärande” som rubrik i balansräkningen, vilket underlättar definitionen och ökar trovärdigheten. Eftersom IASB dessutom kommit med ett krav på att avsnittet ”finansiering” i kassaflödesanalysen ska kopplas till en IB/UB-analys av finansieringsskulderna, kommer trovärdigheten för de räntebärande skulderna att öka. Bara ett problem återstår: Att alltid redovisa pensionsskulder som räntebärande. De flesta gör detta, men analytiker skulle uppskatta om detta gjordes generellt.

Peter Malmqvist

Chefsanalytiker, Remium Nordic

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...