Digitalisering och teknikutveckling är bärande delar i det moderna företagandet. Men när lagstiftningen uppenbart är bakåtsträvande sänds oroväckande signaler. Om Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt krävs en genomgående uppdatering av förlegad lagstiftning.
Det digitaliserade samhället innebär stora möjligheter för svenskt företagande. Å ena sidan är det en central del i start-up bolags verksamhet och tjänsteerbjudande. Å andra sidan drar företagare generellt nytta av digitalisering som i allt väsentligt ökar effektiviteten i bolagsdriften. I synnerhet har små- och medelstora bolag mycket att vinna på att exempelvis administrationen förenklas, förbättras och effektiviseras.
Därför är det minst sagt bekymmersamt att svensk lagstiftning i många fall fortfarande stipulerar ett analogt, gammalmodigt och ineffektivt sätt att bedriva verksamhet på. Ett exempel på det är ett förtydligande av nuvarande lagstiftning som nyligen publicerades och som säger att om en anställd mottagit ett papperskvitto så kan utlägget aldrig redovisas genom digitala kopior. Det hela kan låta okontroversiellt, men i praktiken innebär det att papperskvitton inte får fotograferas och lagras digitalt. Varför? Jo, för att kvittot måste sparas i det skick kvittot hade när den anställde mottog det. Lagstiftningen saknar alltså både logik och relevans för dagens företagsklimat när den inte tar hänsyn till det faktum att digital lagring sparar tid, arbete, utrymme samt kan återskapa underlag vilket har uppenbara fördelar.
Svensk konkurrenskraft är helt beroende av små- och medelstora företag. Fyra av fem nya jobb skapas i dag av dessa bolag och de står för över 60 procent av Sveriges BNP. I snitt lägger ett företag 40 timmar i månaden på administrativt arbete. Bland de timmarna återfinns bland annat kvittohanteringen. Görs detta med papperskvitton ska dessa sorteras, läggas i rätt tidsordning och därefter lagras säkert i en lokal. Medan våra nordiska grannländer har lagstiftning som uppmuntrar företag att arbeta digitalt, tvingas svenska företag att lägga dyrbar tid på förlegade administrativa rutiner.
Om det finns en gängse politisk uppfattning att företagande är bra, att fler ska våga ta steget att driva eget, måste lagstiftning i alla led moderniseras och uppdateras. Det administrativa arbetet kopplat till företagande kan underlättas och effektiviseras, så företagarna kan ägna sig åt att generera jobb och tillväxt i stället för att fastna vid flaskhalsar som kvittohantering.
2015 inrättade statsminister Stefan Lövén det nationella innovationsrådet. Deras uppgift är att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka landets konkurrenskraft. Ett i allt väsentligt angeläget initiativ. I innovationsrådet sitter både statsministern själv och några av de tyngsta statsråden tillsammans med representanter för såväl näringsliv, akademi och det offentliga. Här finns alltså en samlad kompetens som borde vara insatt i det akuta behovet av en rejäl översyn av en lagstiftning som inte tar hänsyn till digitaliseringen och dess fördelar.
Den svenska entreprenörsandan och företagsamheten är redan internationellt omtalad. Stora bolag som IKEA, Spotify och H&M startades en gång av drivna entreprenörer med goda idéer. Och det finns fantastiskt många små- och medelstora bolag i Sverige med potential att bli starka generatorer i den svenska tillväxtmotorn. Svenska bolag är bra på teknik. Men faktum är att såväl kompetensförsörjning som internationella och nationella investeringar kommer att hamna där det juridiska klimatet är som bäst – och det är inte i Sverige.
Björn Elfgren vd Wint
Lena Apler grundare och styrelseordförande Collector
Johan Lundberg partner och vd NFT Ventures
Elisabeth Thand Ringqvist senior adviser NFT Ventures
Racine Ashjari partner och advokat Morris Law
Helena Aervidsson Älgne auktoriserad revisor, vice ordförande FAR