Om: Riksrevisionen
Efter granskningen av Riksrevisionen förra året föreslår nu den särskilda parlamentariska utredningen att grundlagen bör ändras. Antalet riksrevisorer ska exempelvis inte vara reglerade av grundlagen. Kommentar?
– Det är utmärkt. När bestämmelsen om antalet riksrevisorer flyttas till riksdagsordningen ökar flexibiliteten. Som jag sagt tidigare borde riksdagen utse endast en riksrevisor som vid behov kan biträdas av ställföreträdande riksrevisorer. Och självklart måste det finnas gedigen revisionskompetens hos riksrevisorerna. Om inte annat visade Dagens Nyheters granskning 2016 på detta.
Ett par andra förslag i utredningen går ut på att dels stärka riksrevisorernas ställning, dels ge riksdagen bättre underlag i frågan om man ska sparka en revisor. Hur tänker du kring denna dubbelhet?
– Resonemangen är inte enkla att följa, men som jag förstår det ändras inte så mycket i sak. Det krävs även fortsättningsvis allvarlig försummelse för att en riksrevisor ska kunna skiljas från tjänsten. Problemet är bara att ingen vet vad det betyder.
– Jag gillar däremot att skyldigheten för den som är föremål för granskning att lämna uppgifter och upplysningar till Riksrevisionen skrivs in i grundlagen. Revision förutsätter tillgång till all relevant information.
Bortsett från förtroendefrågan, vilken anser du är Riksrevisionens viktigaste uppgift den närmaste tiden?
– Jag tänker först på en rapport som Riksrevisionen kommer med i höst. Det blir intressant att se analysen av hur förväntningarna kring den slopade revisionsplikten infriats och vad närmast berörda myndigheter anser.
– Sedan måste IT-säkerhet få extra uppmärksamhet efter det som hänt inom Transportstyrelsen. Här har Riksrevisionen en stor och viktig roll för lång tid framöver.
– Jag hoppas också att Riksrevisionen bidrar konstruktivt i den översyn som Per Johansson på Revisorsinspektionen initierat. Alla möjligheter att lyfta revisionen måste tas tillvara och det gör vi bäst i samverkan.
Sofia Hadjipetri Glantz