Innehåll

Balans nr 9 2017

Hur kan forskning och praktik mötas?

Min första krönika 2017 handlade om huruvida redovisnings- och revisionsbranschen har någon nytta av forskning. Nu återkommer jag till temat.

Branschens intresse för forskning tar sig många uttryck, exempelvis genom engagemang i Svenska Revisionsakademin, finansiering av forskning och utbildning, och genom att på olika sätt stödja studentuppsatser. På global nivå har IASB uttalat en tydlig ambition att göra normsättningen mer evidensbaserad.

Intresset för forskning gläder mig. Samtidigt finns en del missförstånd om vad forskning kan åstadkomma. Vetenskaplig forskning bygger på vissa grundprinciper såsom oberoende, kritiskt ifrågasättande och underbyggda resultat och uttalanden. Oberoende innebär att forskningen ska vara fri från kommersiella och politiska intressen. Kritiskt ifrågasättande innebär att vara öppen för alternativa synsätt även om de går emot dominerande och etablerade sanningar. Underbyggda resultat och uttalanden betyder att de uttalanden som forskare gör ska baseras på en kombination av empiri och teori. Empirisk forskning ger observationer av hur verkligheten ser ut, och teori ger strukturer för att tolka och förstå observationer. Empiriska observationer blir betydligt mer trovärdiga om de överensstämmer med en teori. Nya empiriska observationer hjälper också till att utveckla teori, så det finns ett samspel mellan empiri och teori.

Den första principen – att forskningen ska vara oberoende – verkar det finnas stor acceptans för inom branschen. Det är dock värt att än en gång betona att vetenskaplig forskning inte kan göras i syfte att gynna ett visst intresse eller företag. De andra två principerna ger delvis motsatta effekter. Kritiskt ifrågasättande ger forskningen en dekonstruktivistisk karaktär, vilket öppnar för nya och innovativa synsätt. Den gradvisa uppbyggnaden av kunskap genom samspel mellan empiri och teori ger i stället forskningen en konservativ karaktär. För att vara tillförlitlig och trovärdig måste kunskapsuppbyggnad ske gradvis vilket kan göra den relativt långsam. Det är kanske framförallt denna gradvisa kunskapsuppbyggnad som praktiken har bristande förståelse för, och som kan göra att forskningen inte alltid ses som relevant. I praktiken finns konkreta problem som behöver belysas och lösas, och det är inte alls säkert att forskningen kan bidra särskilt mycket till dem.

Frågor från praktiken kan vara av både generell och specifik karaktär. Ett vanligt exempel på en generell fråga är att mer forskning behövs för att utröna hur digitalisering påverkar bransch X eller verksamhet Y. Forskningen kan i och för sig göra vissa prognoser baserat på teori där specifika transaktions- eller produktionskostnader reduceras (vilket ofta är vad digitalisering handlar om). Digitalisering kan också möjliggöra nya typer av tjänster och där har forskningen svårt att ge prognoser. En specifik fråga kan vara av typen hur IFRS 16 ska implementeras i ett företag eller en bransch, och vilka effekter det kan få. Sådana operativa frågor ges ofta som förslag till studentuppsatser. Studentuppsatser ska, enligt Högskoleförordningen, likna forskning. Den operativa frågan om IFRS 16 är därför olämplig som studentuppsats eftersom den knappast leder till något teoretiskt bidrag.

För att forskningen ska vara användbar för praktiken krävs att forskare förklarar forskningens styrkor, och begränsningar. Samtidigt har praktiker en djup förståelse av de frågeställningar som uppstår, vilket forskare kan behöva sätta sig in i. Ett fungerande utbyte mellan forskning och praktik måste utmärkas av förståelse för att det rör sig om olika professioner med helt olika förutsättningar.

Jan Marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...