Innehåll

Balans nr 1 2018

Up or out – vart leder det oss?

I Frankrike är konkurrensen så hård att revisorer upplever sitt arbete mer som en sport än som ett yrkesvärv. I Sverige har situationen blivit omvänd – det är byråerna som tävlar om att behålla de bästa talangerna. Men förtroendet är den gemensamma utmaningen.

Yrkeskunnande och samhällsnytta har fått stryka på foten i en AFFÄRSMODELL SOM PRÄGLAS AV KONKURRENS OCH KOMMERS. Trots stora skillnader i övrigt pekar fransk och svensk forskning på samma problem.

Krävande arbetsveckor med mycket övertid, osäkra karriärmöjligheter på grund av utslagning, men extremt hängivna medarbetare. Hur går den ekvationen egentligen ihop? Det är en av frågorna som den franska forskaren Sébastien Stenger söker svaret på i sin avhandling.

– Min forskning väcker frågor om vilket arbetsliv vi vill ha, för up or out-systemet återfinns i hela näringslivet. Vill vi ha företag där alla kan finna sin plats eller vill vi ha företag som bygger på utslagning, vilket skapar ångest och stress, säger Sébastien Stenger.

Managementmetoden up or out förknippas starkt med de största revisionsbyråerna, men återfinns i stora delar av näringslivet. Modellen, som ofta illustreras med en pyramid, passar bra för ett yrkesliv där man förmodas stanna på samma arbetsplats, eftersom belöningen för de första hundåren kommer senare.

Ur företagens perspektiv är det en rationell modell, enligt Sébastien Stenger. På individnivå däremot, räcker inte rationella förklaringar som snabb löneutveckling och goda karriärmöjligheter. Sébastien Stenger har identifierat en annan drivkraft av mer känslomässig karaktär, nämligen önskan om att tillhöra en ”utvald elit”.

– Min forskning visar att vad som står på spel för individerna är deras sociala status och det gör dem lojala med byrån. Att kliva av vore att sjunka i anseende hos sina likar och att sjunka i självaktning, säger han.

”Knivskarp konkurrens är inte positivt”

– Jag menar att systemet up or out fostrar anställda till tävlingsmänniskor snarare än till yrkespersoner. I vissa fall upplever de intervjuade sitt arbete som en sport. Det som var viktigt för mina intervjupersoner var en särskild livsstil definierad av hårt arbete och tävling, men inte yrket som sådant.

Det som gör att ett företag köper revision, det vill säga affärsmässig och samhällelig nytta, är inte det som motiverar och driver revisorerna på Big 4, menar Sébastien Stenger.

– Nördarna, de som verkligen älskar redovisning, känner sig ofta frustrerade i det här systemet. Det är bra att kunna sin Lefèvre (Frankrikes motsvarighet till FAR:s gula, reds anm.), men det är inte det viktigaste, säger han.

Pernilla Broberg, forskare och lärare vid Linköpings universitet och vid Högskolan Kristianstad, känner igen de så kallade nördarnas frustration. Hon möter den såväl hos många av sina studenter, som i aktuell svensk forskning. Bland har hon tillsammans med doktoranderna Nellie Gertsson och Johanna Sylvander gjort en studie om varför unga ekonomer lämnar branschen i förtid.

– Huvudorsaken till att unga personer lämnar yrket är att de blivit besvikna. De ger uttryck för låg uppfattning om professionen och upplever inte att den gör så mycket samhällsnytta som de hade trott, säger Pernilla Broberg.

Hon är inte särskilt förvånad över utvecklingen. Den följer en tendens hon kunde se redan i sin egen avhandling som gjordes vid tiden för revisionspliktens avskaffande, vilken tvingade fram ökat affärstänkande ute på byråerna.

– Då pratade man mycket om mervärdesskapande. Det är ju ganska luddigt vad det betyder, men det som kom fram i min avhandling var att byråerna hade större fokus på kundnytta än på samhällsnytta. Tendensen var tydlig och i efterhand har jag förstått mer av vad den skulle betyda, säger Pernilla Broberg.

Hon hoppas att hennes och andras forskning ska fungera som en väckarklocka för branschen.

– Jag hör aldrig branschen prata om samhällsnytta, och när vi ställer frågor på temat så får vi oftast svar kopplade till Skatteverket, såsom att man bidrar till att upprätta korrekta deklarationer, säger hon.

De stora byråerna skulle ha mycket att vinna på att värdera yrkeskunnande och samhällsnytta högre. Den slutsatsen kan man dra utifrån den pågående forskningen om varför unga lämnar de stora byråerna.

– Det konstiga är att studenterna är så inställda på att ta sig in på Big 4, och arbetar så hårt för det, och trots det slutar många så tidigt, säger Pernilla Broberg.

Från Frankrike varnar Sébastien Stenger för att det utpräglade affärstänket kan skada förtroendet för branschen.

– Genom up or out-modellen och genom att de är så starkt kommersiellt orienterade hotar Big 4 yrkets legitimitet, säger han.

Rakel Lennartsson

Sébastien Stenger

Arbetar med: Forskare och lärare vid Institut Supérieur de la Gestion (ISG) i Paris samt undervisar på Sorbonne.

Utbildning: Utbildad vid franska elithandelshögskolan HEC (École des hautes études commerciales de Paris).

2015: Doktor vid HEC.

2017: Avhandlingen kommer ut i bokform: Au coeur des cabinets d’audit et de conseil. De la distinction à la soumission, Presses Universitaires de France 2017.

Pernilla Broberg

Arbetar med: Forskare och lärare vid Linköpings universitet samt vid Högskolan i Kristianstad.

Utbildning: Utbildad vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet.

2013: Doktor vid Lunds universitet med avhandlingen ”The Auditor at Work – A study of auditor practice in Big 4 audit firms”.

Handledare för tre doktorander vid Linköpings universitet. Bland annat studien om varför unga ekonomer lämnar de stora revisionsbyråerna i förtid. En första artikel, ”Exploring audit assistants’ decision to leave the audit profession” är publicerad i Managerial Auditing Journal, tillsammans med Nellie Gertsson, Johanna Sylvander och Josefine Friberg.