Var är kvinnorna?

Tre generationer; en byråledare i Åre, en pensionerad ex-delägare på Big 4-byrå i Stockholm och den första 90-talisten som får titeln auktoriserad revisor i Sverige. Hur ser de på jämställdheten i branschen?

Frågar man de auktoriserade revisorerna Sara Deutschmann, Berit Hernström och Lisa Axelsson: ”Varför blev du revisor?”, får man liknande svar. Möten, människor och möjligheter. Ett varierande yrke med spännande utvecklingsmöjligheter. Ett stabilt jobb som aldrig är tråkigt. Som revisor bidrar du till samhällsnytta!

Det blir snart tydligt att här är tre kvinnor som valt ett yrke de aldrig ångrat. Revisorsgrå? Skulle inte tro det.

– Man får ju en idé någonstans ifrån. Jag kommer ihåg att min pappa var så imponerad av sin revisor, som kunde allt, säger Sara Deutschmann.

Bland FAR:s i skrivande stund 2.562 auktoriserade revisorer är 861 kvinnor. Hur får man fler kvinnor att vilja bli auktoriserade revisorer och stanna kvar i branschen?

Berit Hernström lockades av yrket för dess blandning av att lösa problem och kontrollera fakta. Efter civilekonomstudierna arbetade hon ett par år på byrå i Malmö, började sedan på EY:s kontor i Örebro och flyttade så småningom till storbyråns kontor i Stockholm. 1973 blev hon auktoriserad revisor.

– Det var väldigt roligt, man lärde sig nytt hela tiden. Tre år efter att jag blev auktoriserad frågade man mig om jag ville bli delägare och jag kände att jag blev tillfrågad på grund av min kompetens. Det fanns en gentlemannamässig attityd på byrån, bra kamratskap och jag kände mig sedd och uppskattad. Vi var tolv delägare på EY, varav jag var den enda kvinnan, berättar Berit Hernström.

I årets jämställdhetsundersökning är andelen kvinnliga delägare på de sju största byråerna i genomsnitt 23 procent. Det är exakt samma genomsnitt som 2017 och första året sedan 2010 som jämställdheten bland delägarna i de största revisionsbyråerna inte ökar.

– Under ett par år var jag den enda kvinnliga delägaren. Så småningom smög det sig på iakttagelser. Som när jag satt på ett stort delägarmöte och talaren sa: ”God morgon mina herrar”. Jag kunde räcka upp handen och inte få ordet, säger Berit Hernström.

– Jag kunde få brev som inleddes: ”Bröder!”. Eller en inbjudan där det stod: ”Välkommen + dam”. En gång senare när vi hade möte med bara kvinnliga auktoriserade revisorer och delägare gick det förbi en man som sa: ”Har syföreningen möte i kväll?”.

När EY växte över hela landet på 1980- och 1990-talet blev det en helt annan stämning, fortsätter Berit Hernström, samtidigt som de kvinnliga delägarna ökade i antal.

– Vi kvinnliga delägare förstod inte vad som hände, men vi pratade inte särskilt mycket med varandra. Inte förrän en betydelsefull person från en talarstol utbrast: ”Kvinnor efterfrågas inte som revisorer”, minns hon, då började vi kvinnor prata med varandra.

Förra året blev Malin Nilsson ny vd på BDO, vilket innebär att tre av Sveriges sju största revisionsbyråer leds av kvinnor. ”Delägarskapet framstår i sammanhanget som näringslivets sista manliga bastion”, skriver reporter Rakel Lennartsson i analysen av Balans jämställdhetsundersökning.

I början av 2000-talet valde Sara Deutschmann, efter civilekonomstudier, utlandsvistelser och jobb som ekonom, att satsa på revisorsyrket. I dag är hon vd för Revidacta i Åre.

– Jag upplever branschen som ganska jämställd. Det var också det som lockade mig. Men visst finns det gamla nätverk som verkar under ytan. Jag har varit med om hur jag som nyanställd kunde komma till en nätverksträff där det stod en grupp män i 60-årsåldern som hade känt och jobbat med varandra länge. Ingen presenterade sig. Man var osynlig och fick gå fram själv, hälsa och ta plats, berättar Sara Deutschmann.

Med en mor som gjorde karriär och en far som tog mycket ansvar för barnen och hemmet har Sara Deutschmann nog haft en benägenhet att lägga märke till nyanser som kan gå andra förbi. Det var heller aldrig någon tvekan om att hon kunde och skulle göra karriär.

I arbetet som byråledare har hon i dag ytterligare ett perspektiv på branschen.

– Jag tror att omedvetna förväntningar och föreställningar upprätthåller ojämställda strukturer. Som chef gäller det att verkligen rannsaka sina egna sanningar en extra gång eftersom man lägger grund för klimatet på arbetsplatsen.

Sara Deutschmann betonar att hon är positiv till att vara kvinna i branschen och att hon gillar den tydliga yrkesrollen. Att som revisor tillföra samhällsnytta, samtidigt som hon får inblick i affärer. Det är brett och spännande. Ingen dag är den andra lik.

Samtidigt kan det vara på sin plats att fundera över varför det nästan bara finns kvinnliga receptionister på revisionsbyråerna. Och andra saker som ”sitter i väggarna”, fortsätter hon.

– En jämställd arbetsplats är en roligare arbetsplats. Det är viktigt att hålla statusen och lönerna uppe och att uppmuntra män att ta föräldraledigt. Att män inte missgynnar kvinnor genom att välja män som liknar dem själva när det ska tillsättas medarbetare. Förebilder är jätteviktiga!

PwC-revisorn Lisa Axelsson blev våren 2017 den första 90-talisten med titeln auktoriserad revisor. ”Jag har aldrig tråkigt på jobbet”, sa 27-åringen då Balans intervjuade henne.

Mindre än ett år senare har revisorn med säte i Stockholm avancerat till gruppchef på sin avdelning. Största delen av Lisa Axelssons vardag består fortfarande av revision, men hon är numera också en av tio chefer i ledningsgruppen på avdelningen samt har hand om personalfrågor.

Även Lisa Axelsson belyser vikten av förebilder.

– Det finns många kvinnliga förebilder på företaget som försöker hjälpa oss unga kvinnor i branschen; hur man ska hitta olika vägar i karriären, hur man ska få balans i livet, hur det fungerar på företaget om man skulle vilja bilda familj, säger Lisa Axelsson och tillägger:

– Jag stöter på många engagerade människor som vill att medarbetare ska bli kvar i branschen och att man ska lyckas. Om jag inte hade fått det här stora stödet hade jag kanske inte tyckt att jobbet hade varit lika intressant eller givande.

För Berit Hernström tog karriären på EY slut 1999. Efter att företaget satsat stora resurser på seminarieserier för att belysa genus- och jämställdhetsfrågor för dess manliga och kvinnliga delägare och auktoriserade revisorer, försvann så småningom frågorna från agendan, enligt Berit Hernström. Det allt mer ojämställda klimatet ledde till att hon sade upp sig. I 14 år därefter drev Berit Hernström egen revisionsfirma fram till 2013 då hon gick i pension.

– Det var väldigt tufft i början att vara egenföretagare. Jag saknade alla fina arbetskamrater, det stora företaget med kontakterna som fanns på olika håll och alla aktiviteter. Jag saknade också sammanhanget där jag trodde att jag var bra och duktig. Jag saknade karriären jag hade byggt upp och inte fick erkänsla för, säger hon.

Varför tror du att det blev så stor attitydförändring mellan 1970- och 1990-talet?

– Jag har funderat mycket på detta. Jag kopplar förändringen till expansionen. Man såg inte individen på samma sätt. Det blev mer aggressivt. Det var många fler män på 90-talet som konkurrerade hårt med varandra om titlarna. På ett sätt som gentlemännen på 70-talet inte gjorde.

Att tempot på revisionsbyråerna i dag är hektiskt med mycket övertid under vissa perioder är ingen hemlighet. Enligt tidningen Civilekonomen visar statistik att stressjukdomar bland akademiker ökar mest bland kvinnorna. Samtidigt är det av stor betydelse att skapa premisser för att fler kvinnor ska vilja satsa på att bli delägare på byråerna.

– Jag har också känt mig stressad i perioder, men jag har varit stark i mig själv och tänkt: Vad är viktigt i mitt liv? Jag vet inte om det har att göra med om man är man eller kvinna eller om det snarare är så att man ställer höga krav på sig själv, säger Lisa Axelsson.

Under de sex år Lisa Axelsson har arbetat på PwC har hon märkt en skillnad på hur man förhåller sig till frågor som jämställdhet.

– Vi pratar mer om det på regelbunden basis, som en naturlig del i våra avdelningsmöten och konferenser. Det finns också en medvetenhet hos dem som söker jobb hos oss och som i sin tur undrar hur PwC arbetar med de här frågorna.

Balans jämställdhetsundersökning visar att PwC visserligen har en jämställd styrelse, men står still på delägarsidan jämfört med förra året. Detta trots vd Peter Nyllinges målbild ”att PwC Sverige ska vara en diversifierad och inkluderande arbetsgivare” (se jämställdhetsgranskningen intill).

År 2006, under perioden då Berit Hernström arbetade som egenföretagare, gav hon själv ut romanen Hemlig agenda. En berättelse om en framgångsrik kvinna, auktoriserad revisor tillika delägare på en stor revisionsbyrå som upptäcker att företagskulturen aldrig har varit till för henne som kvinna. Ett brutalt uppvaknande, som författaren säger bygger på många egna erfarenheter från branschen.

– Revisorsyrket är fantastiskt. Mitt råd till unga kvinnor som vill ge sig in i branschen är att se vad som faktiskt sker och höra vad som faktiskt sägs. Man måste sluta betrakta genusfrågor med förakt. För att få det jämställt krävs blod, svett, tårar – och utbildning.

Sofia Hadjipetri Glantz