Om revisorsyrket
På vilka sätt har revisorsyrket förändrats till det bättre sedan du var ny i yrket?
– Det är bara 37 år sedan jag började som revisor ... Jag tänker spontant på möjligheten till specialisering som är betydligt större i dag. Med globaliseringen ökar även det internationella inslaget med många spännande utmaningar för revisorn. Hela digitaliseringen och att hjälpmedel som AI och blockkedjan är inom räckhåll kryddar också arbetet som revisor.
– En annan positiv utveckling är att revisionen breddas. Icke-finansiell information om hållbarhet och kvalitet behöver i ökad utsträckning någon form av revision, och här finns en obegränsad potential att göra ännu mer nytta för näringsliv och samhälle.
På vilket sätt har revisorsyrket blivit sämre?
– Med det globala följer att stor del av normgivningen har tagits ifrån oss. Samtidigt upphörde debatten mellan revisorer om bland annat redovisning och revision. Det är synd, för i en profession måste det finnas en spänstig dialog över byrågränserna. Nu stannar diskussionen i den egna byråbubblan, och det är ju ingen annan i professionen betjänt av. Att akademin samtidigt är knäpptyst gör inte situationen bättre.
– Om jag får gnälla lite till har det blivit för mycket risktänk i revisionen, vilket leder till överdokumentation.
Hur skulle du vilja förändra revisorns roll?
– Revisorn måste bli tuffare och få verktyg som stöttar en sådan roll. I stället för dagens långa och formella revisionsberättelser borde revisorn sätta betyg på en verksamhets prestationer. Det skulle öka revisionens relevans med några tusen procent. Och självklart måste revisionsstandarderna vara anpassade för olika marknadssegment, som till exempel mindre, okomplexa företag.
– Jag menar att revisorn måste ta sig en ny position och verkligen bli vad man i Norge kallar ”Samfunnets tillitsman”, en röst som ställer kritiska frågor och vågar säga ifrån. Det behovet ökar för varje dag.
Pernilla Halling
Dan Brännström är generalsekreterare i FAR.