Är tekniken snart lika självklar som internet?

Har du hört talas om blockkedjan? Om inte så låter kanske bitcoin mer bekant. Den elektroniska valutan bitcoin introducerades 2009 och med den blockkedjetekniken. Det är en teknik som gör det möjligt att skicka pengar direkt utan mellanhänder. Men den kan användas till mycket mer än så, tekniken utvecklas hela tiden och det går snabbt.

Ny teknik kan inledningsvis te sig obegriplig eller till och med onödig, för att sedan sakta arbeta sig in i vår vardag och bli något som så gott som alla använder. Så var det för dem som inte var early adopters när webben blev tillgänglig under 1990-talet. Vad skulle man med den till? Och så känns det i dag när blockkedjan kommer på tal. Men kommer blockkedjeteknik att bli till nytta för gemene man på samma sätt som internet?

Blockkedjor kan alltså överföra värden. Det sägs ofta att det som internet var för information kommer blockkedjor att bli för finansiella värden. Stämmer det? Ester Sundström, partner på Deloitte, är rådgivare inom riskhantering och it-säkerhet och ansvarig för blockchain initiativ Deloitte Sverige, menar att tekniken i alla fall har potential att bli det.

– Men exakt var det kommer landa vet ingen i dagsläget. Det här är ett område som rör sig hela tiden. Bara senaste månaden har det kommit flera nyheter på temat: en internationell storbank sjösätter en blockkedjelösning för att överföra pengar mellan individer i olika länder på väsentligt kortare tid än vad det traditionella systemet medger. Andra storbanker börjar öppna upp för bitcoin.

– I Sverige har vi Lantmäteriet som ett bra exempel där man arbetat under ett par års tid med en blockkedjelösning för fastighetsaffärer, säger Ester Sundström.

En blockkedja kan liknas vid en öppen databas, där informationen är spridd i ett system med tusentals datorer. Blocken är matematiskt länkade till varandra. Varje block innehåller de senaste utförda transaktionerna samt det föregående blockets hash, ett värde som räknas ut med en algoritm, ett slags digitalt fingeravtryck. En transaktion blir inte giltig förrän blocket den tillhör har lagts till i kedjan och kontrollerats av andra. Allt som skett i en blockkedja sparas permanent. Den som vill kan gå bakåt i kedjan och följa spåren till den ursprungliga händelsen, till exempel att Maria skickade en bitcoin till John. Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, att ändra eller förvanska uppgifter.

En blockkedja kan alltså ha många tillämpningsområden: såsom att registrera patent och spåra ägande, till exempel av fastigheter. Tekniken är i sin linda, men kommer garanterat att dyka upp i en vardag nära dig. Ester Sundström nämner smarta kontrakt som ett exempel på tillämpning av tekniken.

– Om du leasar en bil i dag och inte följer betalningsplanen dröjer det innan du känner av effekten och du kan köra på som vanligt. Med smarta kontrakt kan bilen ringa upp blockkedjan och kontrollera att du betalt – om inte så startar inte bilen.

Med stor sannolikhet kommer tekniken med blockkedjor också att förändra för branschen och skapa nya förutsättningar.

– Att det finns verifiering av en transaktion eller händelse i realtid på ett sätt som inte går att ändra i efterhand gör saker enklare. Det är en grundläggande teknologi och det är inte säkert att gränssnittet kommer att se annorlunda ut för användaren. Men på längre sikt kan tekniken förändra saker i grunden.

Hur arbetar Deloitte med blockkedjetekniken?

– Vi hjälper våra klienter att utveckla sin affär och tekniken som krävs för att nå dit de vill – i det kommer blockchain ofta in som ett möjligt verktyg. Tekniken är inte allena saliggörande, den måste kopplas till den affärsutmaning man vill lösa. Här kan vi vara med i processen från idé till en faktisk produkt.

Med möjligheter följer risker och utmaningar, Ester Sundström tar upp att det kan ta tid för lagar och regler att uppdateras med ny teknik som ändrar infrastruktur i grunden.

– När vi pratar med våra klienter märker vi att det är just regelverksfrågorna som är utmanande. Regelverken ändras inte bara för att det kommer en ny teknik, därför måste man löpande analysera hur ens nya tekniska lösning uppfyller de regelverk man måste följa, och det kan röra sig om väldigt grundläggande regelverk som exempelvis anbud och accept i avtalslagen lika väl som nya regelverk såsom GDPR.

Blockkedjetekniken kan kännas lite svår att förstå sig på. Många använder och litar på sin e-legitimation utan att förstå sig på den bakomliggande tekniken. Behöver jag som lekman eller arbetar i branschen förstå den bakomliggande tekniken för att kunna använda den?

– Jag tror det är bra att försöka bilda sig en uppfattning om tekniken, även om det kan verka svårnavigerat. Som en jämförelse är det nog långt ifrån alla som förstår exakt hur exempelvis internet fungerar – ändå är det en fullt integrerad del av vår vardag där människor använder det för allt från bankärenden till dejting. Vi verkar helt enkelt benägna att acceptera ny teknik när det passar våra syften och ställer då om ganska snabbt, avslutar Ester Sundström.

Erika Andersson