Tullfrågornas ekonomiska och juridiska betydelse ökar. När spelreglerna förändras och komplexiteten blir större kan redovisningsexperterna spela en viktig roll. Frågor som tidigare hanterats av speditörer och logistikavdelningar blir nu nya affärsmöjligheter för branschen. Det menar Ulrika Badenfelt, områdesansvarig för tull och exportkontrollfrågor på PwC Sverige.

Handelskrig, brexit och nya frihandelsavtal sätter frågor om tull vid import och export i fokus. På ett mer påtagligt sätt än tidigare påverkar frågorna företagens ekonomi. Och när intresset för tullfrågor ökar bland företagens ekonomi- och ledningsfunktioner kan revisions- och rådgivningsbranschen hjälpa till. Men det finns utmaningar bland de växande affärsmöjligheterna.

– Vi får ofta frågor rörande ursprung och klassificering av varor, men det är bara toppen på isberget. Det grundläggande problemet är att företagen brister i egenkontroll, säger Ulrika Badenfelt.

En av förklaringarna är att intern kompetens hos företagen saknas och tullhanteringen läggs då ut på tullombud och speditörer. Utan egen intern kompetens uteblir i praktiken egenkontrollen.

– En allt för vanlig konsekvens av bristerna i egenkontrollen är uppdebiteringar i samband med tullrevisioner. Kostnadsökningar som är helt onödiga för företagen, säger Ulrika Badenfelt.

För företagen finns det framför allt två fördelar med att bygga upp en tydligare egen tullkompetens. Den egna kapaciteten ökar och man visar andra aktörer att man har den rätta kompetensen. Ulrika Badenfelt menar att den tydligaste målbilden är satsningar på EU-gemensamma tillstånd, så som AEO, Authorised Economic Operator. För att få denna status krävs hög kompetens som möjliggör att man gör rätt. Statusen gäller inte bara inom EU utan stöds av de största marknaderna USA, Brasilien och Kina.

– På PwC har vi märkt att AEO-status efterfrågas i allt högre grad. Det ger en fördel för företag som exporterar till de största marknaderna, de anses vara en så kallad ”trusted trader”, säger Ulrika Badenfelt och fortsätter:

– Kravet att få tullfrågorna rätt från början är en del av en större global trend. Det syns bland annat i EUs tullkodex som styr mot ett papperslöst system. I dag kontrollerar myndigheterna på nya digitala sätt och då måste företagen ha adekvat data att digitalisera. Därutöver måste företagen kunna visa att rutinerna efterföljs i praktiken.

Allt detta ställer i sin tur krav på ökad internrevision och internkontroll. Här kan revisionsbranschen hjälpa till med att införa och validera rutiner och processer för kvalitetssäkring av data då det enligt Ulrika Badenfelt faller på sin egen orimlighet att låta leverantören av tulldeklarationstjänster revidera sig själv.

– Detsamma gäller den egna tullfunktionen som måste få stöd i sitt arbete att fokusera på rätt risker. Saknas kompetens och egenkontroll riskerar även varor att bli stående på gränsen på grund av bristande eller felaktig information i tulldokumenten då myndigheterna i större omfattning kommer att hitta fel så som felklassificerade varor, ursprung och tullvärde, säger hon.

Viktor Elliot, doktor vid Handelshögskolan i Göteborg, forskar kring finansiella flöden i leveranskedjor och möter ofta frågeställningar i företagen kring tullhanteringen.

– Tullfrågorna hamnar ofta vid sidan av i företagen i stället för att hanteras som en integrerad del av leveranskedjan. Företagen kan ha tulldokument som helt skiljer sig från underlagen för internprissättning. Tullfrågans karaktär kräver ett samarbete mellan logistik och ekonomifunktion vilket gör att vi behöver framtida ekonomer som har förståelse för komplexiteten och vikten av frågan, säger han.

Ulrika Badenfelt är inne på samma spår. En bredare ansats behövs där tullexperter arbetar ihop med skatte­rådgivare, riskrådgivare, revisorer och andra. Genom att systematiskt arbeta med risk- och processfrågor finns många vinster att göra.

– Företagen har börjat inse hur kostsamt det är att inte hantera tullfrågorna rätt och förstår att de behöver höja kontrollen och kompetensen internt. Har de inte reagerat tidigare blir det en verklig ögonöppnare när de ser vilka summor det rör sig om över tid, säger Marcus Palmqvist, Director Risk Advisory på PwC.

Text: Charlotta Marténg och Martin Wallström