Järnhandlardottern från Vilhelmina har tagit steget upp på näringslivets barrikader.

Med en plats i Företagarnas riksstyrelse och som ambassadör för FAR drar sig inte Petra Örjegren för att säga vad hon tycker. Utrymme för olika åsikter är det som driver utvecklingen framåt och för att komma någon vart måste man våga.

Rollen som auktoriserad redovisningskonsult ser hon som ett självklart serviceyrke och glädje genomsyrar allt hon gör.

– När våra kunder ringer oss ska de känna glädje, inte att de ringer någon tråkig bokföringstant eller petig revisor. Vi ska bidra till glädje i företagandet, säger hon.

Att hon själv dessutom tycker att hon har världens roligaste jobb är ingen nackdel. Och hon försöker leva efter devisen: ”Det har jag aldrig prövat förut, så det klarar jag helt säkert.”

– Det är inte alla gånger jag tror på mig själv, att jag ska klara något. Men då räcker det att det finns andra som tror på mig för att jag ska våga, säger Petra Örjegren.

För ett och ett halvt år sedan valdes du in som ledamot i Företagarnas riksstyrelse. Företagarna är en organisation som företräder närmare 70 000 företagare. Vad betyder det här för dig?

– Företagarna är en viktig aktör och att få chansen att påverka på riktigt betyder otroligt mycket för mig. Hela jag drivs av en önskan att hjälpa företagare att utvecklas, och att då få arbeta tillsammans med så kompetenta personer för bättre förutsättningar för företagare är verkligen inspirerande.

Du har också många år bakom dig som FAR-aktiv, bland annat som FAR-ambassadör. Varför valde du att engagera dig i FAR?

– Jag gillar att engagera mig och tycker om att framföra mina åsikter. Efter att ha mött representanter från FAR vid några tillfällen fick jag frågan om jag ville bli FAR-ambassadör och då tvekade jag inte.

FAR är en branschorganisation som arbetar för att hjälpa medlemmarna göra nytta för näringsliv och samhälle. Företagarna driver opinion för att förbättra företagarklimatet. Vilka likheter och skillnader ser du mellan organisationerna?

– Det är väsensstora skillnader även om grunderna är väldigt lika på så sätt att man finns där för sina medlemmar, erbjuder utbildning, förmåner och opinionsarbete. Företagarna jobbar mycket med att profilera sig i olika frågor och vill växa för att bli en starkare röst i samhället. Inom FAR finns flera frågor som jag tror att vi kommer att behöva jobba mer med för att stå starka i framtiden.

Vilka frågor tänker du på då?

– Jag tänker framför allt på auktorisationen. Vi måste kunna visa på vad det betyder att ha den kvalitetsstämpeln och där har vi ännu inte nått fram. Det hjälper inte med någon enstaka kampanj utan vi måste ut och prata om nyttan med auktorisationen och synas i debatten. Vi måste höja statusen och vi måste göra det snart. Det är också viktigt att FAR är tydlig med att alla medlemskategorier är jämställda och lika viktiga.

Du är själv uppvuxen i en företagarfamilj. 1926 började din farfar, då tolv år gammal, driva järnhandel i Vilhelmina. Hur har det påverkat dig?

– Min farfarsfar hade köpt järnhandlargrejer för 10 000 kronor 1926 men gick hastigt bort. Då fick hans son ta över verksamheten och han drev sedan företaget tills han blev 83 år. Han gjorde en enorm resa under de 71 åren han hade företaget. Min pappa växte in i företaget och för mig var det naturligt att pappa mitt under middagen kunde resa sig och gå för att kunderna behövde något. Jag har verkligen sett företagandets för- och nackdelar och kan bara säga en sak: vilka hjältar företagarna är!

Att företagarna är hjältar är inte en bild som alla delar. Det finns en hel del fördomar kring företagande, har du stött på dem?

– Det fanns många när jag växte upp som hade bilden av att företagare skor sig på andra och bara är ute efter att tjäna pengar till vilket pris som helst. Men jag såg ju hur de slet, tog nästan aldrig ut någon semester, hade sällan möjlighet att vara med när vi barn hade olika aktiviteter. Jag vet vilket slit som ligger bakom ett framgångsrikt företag och vilka uppoffringar som ofta krävs.

Du har också gjort en resa – från Vilhelmina, till egen företagare i Östersund och nu har ni nyligen öppnat kontor i Stockholm. Berätta!

– Jag har en brokig bakgrund. 15 år gammal jobbade jag på bensinmack för att sedan under några år pröva livet i Stockholm när jag läste till diplomerad marknadsekonom. Storstadslivet passade inte mig då och jag började säsongsjobba och plugga på personalvetarlinjen. Ett av de tuffaste uppdragen jag har haft var när jag blev restaurangchef i Åre, 27 år gammal. Att vara chef över 40 säsongsarbetare som var i Åre för att göra allt annat än att jobba var inte enkelt. Men det har lärt mig mycket.

Hur kom Stabilisator in i bilden?

– Efter att ha funderat länge och bland annat jobbat som lärare tog jag en dubbel magister i ekonomi och juridik. Stabilisator var då en konkursmässig byrå och i samma veva som jag blev klar med utbildningen fick jag frågan av dåvarande ägare om företaget gick att rädda. Kontors­chefen som då slutade tog med sig de få kunder som fanns och lämnade endast en kund kvar, men jag bestämde mig ändå för att anta utmaningen. Eftersom jag varit inom servicebranschen känns det naturligt för mig att tänka att vi är där för kunden. Kunden är inte där för oss. Rätt snabbt fick vi Stabilisator på fötter. En kund blev två och under en period tillkom en kund i veckan. Jag kom in som anställd men hade sagt att om jag lyckas rädda Stabilisator ska jag ha halva. Och så blev det. 2008/2009 hade vi återställt aktiekapitalet, fått fler kunder och börjat anställa. I den vevan blev jag delägare.

Men det var inte helt utan motgångar?

– Nej, tyvärr inte. Så som många andra företagare jobbade jag lite väl mycket under en period och det resulterade i att jag blev utbränd, det blev ett nyttigt uppvaknande! Det tog dock tid att ta sig tillbaka men när jag tittar i backspegeln så ångrar jag inget, jag lärde mig väldigt mycket av den erfarenheten.

Hur har du hittat balans mellan jobb och vardag efter det?

– Det har varit en utmaning! Hur backar man och väljer bort något som man tycker är så roligt? Det är något jag får tänka på hela tiden. Jag brinner verkligen för det jag gör och tycker att jag har världens roligaste jobb. För mig har det handlat mycket om att lära mig skilja på mig som person och kundernas företag. Jag kan bidra till deras framgångar, men om deras företag har motgångar är det inte mina motgångar. Jag ska finnas där för dem och göra det med glädje, inte driva deras företag åt dem.??

Fakta Petra Örjegren

Bor: Ås utanför Östersund.

Familj: Blivande man (1 nov) 1 barn + 4 bonusbarn.

Jobbar: På den egna byrån, både i Östersund och i Stockholm.

Gör på fritiden: Dyker i varma vatten eller tillbringar tid i fjällen med att vandra, åka slalom eller skoter.

Dold talang: Målar gärna stora färgglada tavlor.

Charlotta Marténg