Vi är på väg mot en ny världsordning inom internationell bolagsbeskattning. Men det är ännu ingen som talar om det i Sverige. Redan 2021 vill OECD ha nya regler på plats. Nu diskuteras två nya internationella ”skattepelare”. Dels en särskild bolagsskatt på digitala tjänster, dels en internationell minimiskatt på vinster. Vi får två parallella bolagsskatter med olika baser.
Digitala tjänster, det berör väl bara hightechföretagen från Silicon Valley? Så har vi tänkt hittills. Men även tillverkande företag säljer i dag digitala tjänster. Uppdateringar av teknik i varan, utveckling och installation av ny teknik med mera. Internet of Things är snart överallt. Den nya skatten ska träffa tjänster som riktas mot konsumenter från plattformar som ägs av företag i lågskatteländer. Skatten ska sedan fördelas mellan de länder där tjänsterna konsumeras. Det låter sympatiskt.
Nu står slaget om fördelningen av skatten mellan länder. Stora länder drar sannolikt längsta strået och de mindre, mer innovativa och tillverkande länderna, det kortaste. Till de senare hör Sverige. Konsumenten värderas högre än ingenjören. Men vad är konsumentinriktade företag? Alla tjänster landar väl i slutändan hos en konsument, direkt eller indirekt. Och varor som är del i en tjänst? Inte bara Silicon Valley har anledning att oroa sig. Nivån på den nya skatten? Den kan lätt justeras om man önskar öka omfördelningen mellan länder.
Den andra pelaren är en internationell minimiskatt. För den kan man ha mer sympati. I Sverige och flera andra länder finns principen. Men det förtar samtidigt möjligheten för länder att locka investeringar i sin strävan mot ökad ekonomisk utveckling. Insatsvaror, tjänster och immateriella rättigheter kan komma från olika håll. Vi talar om en blended rate.
Om OECD får ihop det återstår att se. Just nu är starkt ökad komplexitet i båda delarna det starkaste intrycket.
Hans Peter Larsson är skatteansvarig på FAR och auktoriserad skatterådgivare.