Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har antagit detta direktiv

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

  1. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG har ändrats på väsentliga punkter. Med anledning av nya ändringar bör det direktivet av tydlighetsskäl omarbetas.

  2. För att göra det lättare att starta och driva verksamhet i kreditinstitut är det nödvändigt att undanröja vissa skillnader mellan de nationella rättsregler för insättningsgarantisystem som de kreditinstituten omfattas av.

  3. Detta direktiv utgör ett viktigt instrument för att förverkliga den inre marknaden med avseende på etableringsfrihet för kreditinstitut och friheten för sådana institut att tillhandahålla tjänster, samtidigt som banksystemet görs stabilare och skyddet för insättarna ökas. Med hänsyn till samhällets kostnader för ett fallerat kreditinstitut och de negativa effekterna på den finansiella stabiliteten och insättarnas förtroende bör insättningsgarantisystemen inte bara ha en funktion för återbetalning till insättarna utan även ge medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet för att insättningsgarantisystemen ska kunna vidta åtgärder i syfte att minska sannolikheten för anspråk på insättningsgarantisystemet i framtiden. De åtgärderna bör i samtliga fall överensstämma med bestämmelserna om statligt stöd.

  4. Med hänsyn till den inre marknadens fortsatta integration bör det vara möjligt att slå samman insättningsgarantisystem i olika medlemsstater eller skapa egna gränsöverskridande system på frivillig basis. Medlemsstaterna bör säkerställa tillräcklig stabilitet och en välbalanserad sammansättning av nya och befintliga insättningsgarantisystem. Negativa effekter på den finansiella stabiliteten bör undvikas, exempelvis när endast kreditinstitut med högriskprofil överförs till ett gränsöverskridande insättningsgarantisystem.

  5. I direktiv 94/19/EG föreskrivs det att kommissionen vid behov ska lägga fram förslag om ändring av det direktivet. Det här direktivet omfattar harmoniseringen av finansieringsmekanismerna för insättningsgarantisystem, införande av riskbaserade avgifter och harmonisering av de produkter och insättare som täcks.

  6. Direktiv 94/19/EG bygger på principen om minsta harmoniseringsnivå. Följaktligen finns det för närvarande inom unionen ett stort antal insättningsgarantisystem med olika särdrag. Genom de gemensamma kriterier som fastställs i detta direktiv bör insättarna ges en enhetlig unionsomfattande skyddsnivå samtidigt som en likvärdig stabilitet i insättningsgarantisystemen garanteras. Samtidigt är dessa gemensamma bestämmelser synnerligen viktiga för att marknadssnedvridning ska kunna elimineras. Detta direktiv bidrar därför till fullbordandet av den inre marknaden.

  7. Som en följd av detta direktiv kommer insättare att få betydligt bättre tillgång till insättningsgarantisystem tack vare utvidgad och förtydligad täckning, kortare återbetalningsperioder, bättre information och krav på stabil finansiering. Detta kommer att stärka konsumenternas tilltro till finansiell stabilitet på hela den inre marknaden.

  8. Medlemsstaterna bör se till att deras insättningsgarantisystem har inrättat sunda styrningsmetoder och att de tar fram en årsrapport om verksamheten.

  9. Om ett insolvent kreditinstitut stängs bör insättarna hos filialer i andra medlemsstater än den medlemsstat i vilken kreditinstitutet har sitt huvudkontor skyddas av samma insättningsgarantisystem som kreditinstitutets övriga insättare.

  10. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna att i dess tillämpningsområde låta ingå kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, som inte omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU, enligt artikel 2.5 i det direktivet. Medlemsstaterna bör kunna besluta att den centrala företagsenheten och samtliga kreditinstitut som underställts den centrala företagsenheten behandlas som ett enda kreditinstitut vid tillämpning av det här direktivet.

  11. Enligt detta direktiv måste i princip varje kreditinstitut ansluta sig till ett insättningsgarantisystem. En medlemsstat som tillåter filialer till kreditinstitut med huvudkontor i ett tredjeland bör dels besluta hur detta direktiv ska tillämpas på sådana filialer, dels beakta behovet av att skydda insättarna och bevara det finansiella systemets stabilitet. Sådana filialers insättare bör ha full kännedom om de skyddsåtgärder som berör dem.

  12. Det bör tas hänsyn till att det finns institutionella skyddssystem som skyddar själva kreditinstitutet och som särskilt garanterar dess likviditet och solvens. I de fall där ett sådant system är åtskilt från ett insättningsgarantisystem, bör dess kompletterande skyddsfunktion beaktas vid fastställandet av dess deltagares avgifter till insättningsgarantisystemet. Den harmoniserade täckningsnivån som föreskrivs i detta direktiv bör inte påverka system som skyddar själva kreditinstitutet utom om dessa system ersätter insättaren.

  13. Varje kreditinstitut bör ingå i ett insättningsgarantisystem som godkänns enligt detta direktiv, vilket borgar för hög nivå på konsumentskyddet och lika villkor för kreditinstituten samt förebygger regleringsarbitrage. Insättningsgarantisystemen bör ständigt erbjuda detta skydd.

  14. Insättningsgarantisystemens huvuduppgift är att skydda insättaren från följderna av att ett kreditinstitut hamnar i insolvens. Insättningsgarantisystemen bör garantera detta skydd på olika sätt. Insättningsgarantisystem bör främst användas för att ersätta insättare i enlighet med detta direktiv (ren återbetalningsfunktion).

  15. Insättningsgarantisystem bör också bidra till att finansiera resolution av kreditinstitut i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU.

  16. Insättningsgarantisystem bör också, i de fall där nationell rätt tillåter det, kunna gå längre än den rena återbetalningsfunktionen och använda de tillgängliga finansiella medlen för att förhindra kreditinstitutfallissemang i syfte att undvika kostnaderna för ersättning till insättare och andra negativa effekter. De åtgärderna bör dock vidtas inom en tydligt fastställd ram och bör i samtliga fall överensstämma med bestämmelserna om statligt stöd. Insättningsgarantisystemen bör bland annat ha lämpliga system och förfaranden för att välja och genomföra sådana åtgärder och övervaka därmed förbundna risker. Genomförandet av sådana åtgärder bör ske i enlighet med vissa villkor för kreditinstitutet, bland annat att underställa sig skärpt riskövervakning och mer omfattande kontroller från insättningsgarantisystemets sida. Kostnaden för de åtgärder som vidtas för att förhindra kreditinstitutfallissemang bör inte överstiga kostnaderna för att respektive insättningsgarantisystems avtalsgrundade eller lagstadgade mandat ska kunna fullgöras vad gäller skyddet för garanterade insättningar hos kreditinstitutet eller institutet självt.

  17. Insättningsgarantisystemen bör också kunna fungera som institutionella skyddssystem. Behöriga myndigheterna bör kunna godkänna institutionella skyddssystem som insättningsgarantisystem om de uppfyller samtliga kriterier i detta direktiv.

  18. Detta direktiv bör inte tillämpas på system eller institutionella skyddssystem som regleras genom avtal och som inte officiellt godkänns som insättningsgarantisystem, med undantag för de begränsade kraven om reklam och om information till insättare i händelse av att ett kreditinstitut utesluts eller drar sig ur. Under alla omständigheter omfattas system och institutionella skyddssystem som regleras genom avtal av bestämmelserna om statligt stöd.

  19. I samband med den senaste tidens finanskris har en okontrollerad ökning av garantinivåerna i hela unionen i några fall lett till att insättare fört över pengar till kreditinstitut i länder med högre insättningsgarantier. Sådana icke samordnade ökningar har resulterat i att kreditinstitut i kristider drabbats av likviditetsbrist. När finansläget är stabilt kan varierande täckning resultera i att insättare väljer det högsta insättningsskyddet i stället för lämpligaste sparprodukt. Sådana skillnader i garantinivå kan förorsaka snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden. Det är därför nödvändigt att säkerställa en harmoniserad nivå för insättarskydd för alla godkända insättningsgarantisystem oavsett var i unionen insättningen är gjord. Vissa insättningar som är kopplade till insättares personliga situation bör för en begränsad tid kunna omfattas av en högre garantinivå.

  20. Samma garantinivå bör gälla för alla insättare, oberoende av om en medlemsstat har euro som valuta eller ej. Medlemsstater som inte har euro som valuta bör dock ha möjlighet att avrunda de konverterade beloppen, om det motsvarande skyddet för insättarna inte påverkas negativt.

  21. Å ena sidan bör den täckningsnivå som föreskrivs i detta direktiv inte lämna en allt för stor del av insättningarna utan skydd, av hänsyn såväl till konsumentskydd som till stabiliteten i det finansiella systemet. Å andra sidan bör kostnaden för att finansiera insättningsgarantisystemen också beaktas. Det är därför rimligt att fastställa den gemensamma garantinivån till 100.000 EUR.

  22. Detta direktiv bibehåller principen om en gemensam nivå per insättare snarare än per insättning. Det är därför lämpligt att beakta de insättningar som har gjorts av insättare som inte står som kontohavare eller som inte är ensamma kontohavare. Nivån bör tillämpas på varje identifierbar insättare. Principen att nivån tillämpas på varje identifierbar insättare bör inte vara tillämplig på företag för kollektiva investeringar som är föremål för särskilda skyddsbestämmelser vilka inte är tillämpliga på sådana insättningar.

  23. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/14/EG infördes en fast garantinivå som fastställdes till 100.000 EUR, vilket har gjort att vissa medlemsstater försatts i en situation där de behöver sänka sin garantinivå, något som riskerar att undergräva förtroendet hos insättarna. Även om harmonisering är av avgörande betydelse för att säkerställa likvärdiga förutsättningar och finansiell stabilitet på den inre marknaden bör risken att undergräva förtroendet hos insättare beaktas. Därför bör medlemsstater kunna tillämpa en högre garantinivå om de före tillämpningen av direktiv 2009/14/EG föreskrev en garantinivå som var högre än den harmoniserade nivån. En sådan högre garantinivå bör vara begränsad i tid och omfattning, och den berörda medlemsstaten bör göra en proportionell justering av målnivån och de avgifter som betalas in till deras insättningsgarantisystem. Eftersom det inte är möjligt att justera målnivån om täckningsnivån är obegränsad, är det lämpligt att inskränka möjligheten till medlemsstater som den 1 januari 2008 tillämpade en garantinivå inom en spännvidd på 100.000–300.000 EUR. För att minska inverkan av skiljaktiga garantinivåer är det, med tanke på att kommissionen kommer att se över genomförandet av detta direktiv senast den 31 december 2018, lämpligt att tillåta denna möjlighet fram till det datumet.

  24. Insättningsgarantisystem bör endast få kvitta en insättares skulder mot dennes återbetalningskrav om dessa skulder förfaller till betalning den dag då insättningen blir indisponibel eller tidigare. En sådan kvittning bör inte hindra insättningsgarantisystemen från att kunna återbetala insättningar inom den tidsfrist som fastställs genom detta direktiv. Medlemsstaterna bör inte förhindras att vidta lämpliga åtgärder i fråga om insättningsgarantisystems rättigheter vid ett kreditinstituts avvecklings- eller omstruktureringsförfarande.

  25. Det bör vara möjligt att från återbetalning utesluta insättningar där de insatta medlen enligt nationell rätt inte står till insättarens förfogande, eftersom insättaren och kreditinstitutet har avtalat att insättningen endast skulle syfta till att återbetala ett lån som ingåtts för förvärv av fast egendom. Sådana insättningar bör kvittas mot det utestående lånebeloppet.

  26. Medlemsstater bör se till att skyddet för insättningar som följer av vissa särskilda transaktioner, eller som har vissa särskilda sociala eller andra syften, är mer än 100.000 EUR för en i förväg angiven tidsperiod. Medlemsstaterna bör besluta om en tillfällig maximalgarantinivå för sådana insättningar och därvid beakta skyddets betydelse för insättare och levnadsförhållandena i medlemsstaterna. Under alla sådana omständigheter bör bestämmelserna avseende statligt stöd följas.

  27. Det är nödvändigt att harmonisera metoderna för finansiering av insättningsgarantisystem. Dels bör kostnaderna för finansiering av insättningsgarantisystemen i princip bäras av kreditinstituten själva, dels bör den finansiella styrkan hos insättningsgarantisystemen stå i proportion till institutens åtaganden. För att säkerställa att insättare i alla medlemsstater åtnjuter samma höga skyddsnivå bör finansiering av insättningsgarantisystem harmoniseras på hög nivå, med en enhetlig och på förhand fastställd målnivå för finansiella medel för alla insättningsgarantisystem.

  28. Under vissa omständigheter kan det dock hända att kreditinstitut är verksamma på en ytterst koncentrerad marknad där de flesta kreditinstitut är så stora och så nära sammanbundna att det är osannolikt att de skulle avvecklas inom ramen för ett normalt insolvensförfarande utan att detta äventyrar den finansiella stabiliteten och det därför är sannolikare att de skulle bli föremål för förfaranden för resolution under ordnade former. Under sådana omständigheter skulle system kunna bli föremål för en lägre målnivå.

  29. Elektroniska pengar och medel som erhållits i utbyte mot elektroniska pengar bör, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG, inte behandlas som en insättning och bör därmed inte omfattas av tillämpningsområdet för det här direktivet.

  30. För att kunna begränsa insättningsskyddet till den räckvidd som är nödvändig för att ge insättarna rättslig säkerhet och för att undvika att investeringsrisker överförs till insättningsgarantisystem, bör finansiella instrument inte omfattas av täckningen, med undantag för redan befintliga sparprodukter styrkta med ett bankcertifikat utställt till en namngiven person.

  31. Vissa insättare bör inte omfattas av insättningsskydd, framför allt inte myndigheter och andra finansiella institut. Deras ringa antal jämfört med alla andra insättare minimerar effekterna på den finansiella stabiliteten om ett kreditinstitut fallerar. Myndigheter har dessutom bättre kreditmöjligheter än enskilda personer. Medlemsstater bör dock kunna ha möjlighet att besluta att insättningar tillhörande lokala myndigheter med en årsbudget på högst 500.000 EUR täcks. Företag utanför finanssektorn bör i princip omfattas oavsett storlek.

  32. Insättare vars verksamhet inbegriper penningtvätt i den mening som avses i artikel 1.2 eller 1.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG bör inte omfattas av återbetalningar från ett insättningsgarantisystem.

  33. Kreditinstitutens kostnad för deltagande i ett insättningsgarantisystem står inte i relation till den kostnad som skulle bli följden av mycket stora uttag av insättningar, inte bara från kreditinstitut i svårigheter utan också från institut med god ekonomisk ställning, på grund av att insättarna förlorat förtroendet för banksystemets soliditet.

  34. Det är nödvändigt att tillgängliga finansiella medel i insättningsgarantisystem uppgår till en viss målnivå och att extraordinära avgifter kan tas ut. Under alla omständigheter bör insättningsgarantisystemen förfoga över lämpliga alternativa finansieringsmöjligheter för att kunna erhålla kortfristig finansiering för att tillgodose krav. De tillgängliga finansiella medlen i insättningsgarantisystemen bör kunna innefatta kontanter, insättningar, betalningsåtaganden och lågrisktillgångar, som kan likvideras inom kort tid. Avgifterna till insättningsgarantisystemen bör ta vederbörlig hänsyn till konjunkturcykeln, stabiliteten i sektorn för mottagande av insättningar och insättningsgarantisystemets befintliga skulder.

  35. Insättningsgarantisystem bör investera i lågrisktillgångar.

  36. Avgifter till insättningsgarantisystem bör baseras på beloppet på respektive deltagares garanterade insättningar och den risk som respektive deltagare tar. Detta gör det möjligt att beakta enskilda kreditinstituts riskprofil, inklusive deras olika affärsmodeller. Det bör också leda till att avgifterna beräknas rättvist samtidigt som det uppmuntrar till att välja mindre riskfyllda affärsmodeller. Insättningsgarantisystemen bör kunna använda egna riskbaserade metoder för att anpassa avgifterna till marknadsförhållanden och riskprofiler. Med hänsyn till marknadsområden med särskilt låg risk, som regleras genom nationell rätt, bör medlemsstaterna i motsvarande mån få minska avgifterna samtidigt som de lever upp till målnivån för respektive insättningsgarantisystem. Under alla omständigheter bör beräkningsmetoderna godkännas av behöriga myndigheter. Europeiska tillsynsmyndigheten (den europeiska bankmyndigheten) (EBA) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 bör utfärda riktlinjer om metoder för beräkning av avgifter.

  37. Skydd för insättningar är en viktig komponent i genomförandet av den inre marknaden och ett nödvändigt komplement till tillsynen över kreditinstitut på grund av den solidaritet det skapar mellan alla institut på en viss finansiell marknad om ett av dem inte skulle kunna infria sina förpliktelser. Därför bör medlemsstaterna tillåta insättningsgarantisystem att på frivillig basis kunna låna pengar till varandra.

  38. Den nuvarande återbetalningsperioden är inte förenlig med behovet att bevara insättarnas förtroende och motsvarar inte deras behov. Återbetalningsperioden bör därför inskränkas till sju arbetsdagar.

  39. Ofta saknas dock de förfaranden som behövs för en kort tidsfrist för återbetalningar. Därför bör medlemsstaterna få möjlighet att under en övergångsperiod gradvis förkorta återbetalningsperioden till sju arbetsdagar. Den längsta tidsfrist för återbetalning som anges i detta direktiv bör inte förhindra insättningsgarantisystem att återbetala insättare tidigare. För att se till att insättare under övergångsperioden inte hamnar i finansiellt trångmål om deras kreditinstitut fallerar, bör insättarna emellertid kunna ha tillgång till ett lämpligt belopp av sina garanterade insättningar för att täcka levnadskostnader. Sådan tillgång bör endast ges på grundval av uppgifter som lämnas av kreditinstitutet. Med tanke på att levnadskostnaderna skiljer sig åt mellan olika medlemsstater bör det beloppet fastställas av medlemsstaterna.

  40. Vid fastställandet av den period som behövs för återbetalning av insättningar bör hänsyn tas till fall där system har svårt att bestämma återbetalningsbeloppet och insättarens rättigheter, särskilt om insättningarna härrör från bostadstransaktioner eller vissa livssituationer, om en insättare inte är faktiskt berättigad till beloppen på ett konto, om insättningen är föremål för en rättstvist eller motstridiga anspråk på beloppen på ett konto eller om insättningen är föremål för ekonomiska sanktioner som utfärdats av nationella regeringar eller internationella organ.

  41. För att säkra att återbetalning sker bör insättningsgarantisystemen ha rätt att överta de rättigheter som insättare som erhållit ersättning har gentemot fallerade kreditinstitut. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att begränsa den tid inom vilken insättare, vars insättningar inte återbetalts eller erkänts inom tidsfristen för återbetalning, kan kräva återbetalning av sina insättningar så att insättningsgarantisystemet ska kunna utöva de rättigheter det övertagit senast vid den tidpunkt då dessa rättigheter ska upptas i insolvensförfarandet.

  42. Insättningsgarantisystem i en medlemsstat där ett kreditinstitut har upprättat filialer bör för insättningsgarantisystemet i den medlemsstats räkning där kreditinstitutet auktoriserats informera och ersätta insättare. Det krävs säkerhetsmekanismer för att garantera att det insättningsgarantisystem som gör återbetalningar till insättare får de finansiella medel och instruktioner som krävs från hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem innan återbetalningen görs. För att underlätta dessa uppgifter bör de insättningsgarantisystem som kan komma att beröras ingå avtal på förhand.

  43. Information är en betydande del av insättarskyddet. Därför bör insättare på sina kontoutdrag informeras om sin täckning och om det ansvariga insättningsgarantisystemet. De som avser att göra insättningar bör ges samma information genom ett standardinformationsblad vars mottagande de bör ombes att bekräfta. Samma information bör ges till alla insättare. En oreglerad användning i marknadsföring av hänvisningar till täckningsnivån på och omfattningen av ett insättningsgarantisystem skulle kunna påverka stabiliteten i banksystemet eller insättarnas förtroende. När det i reklam hänvisas till insättningsgarantisystem bör hänvisningen därför begränsas till en kortfattad förklaring av fakta.

  44. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG är tillämpligt på behandling av personuppgifter som sker till följd av detta direktiv. Insättningsgarantisystem och relevanta myndigheter bör behandla uppgifter om enskilda insättningar med utomordentlig aktsamhet och iaktta högt ställda normer för skydd av personuppgifter i enlighet med det direktivet.

  45. Om ett eller flera system, som garanterar insättningar eller kreditinstituten som sådana och säkerställer kompensation eller skydd för insättare enligt de villkor som föreskrivs i detta direktiv, har införts och officiellt erkänts, bör detta direktiv inte medföra att medlemsstaterna eller deras relevanta myndigheter blir ansvariga gentemot insättare.

  46. Genom förordning (EU) nr 1093/2010 tilldelades EBA ett antal uppgifter med avseende på direktiv 94/19/EG.

  47. EBA ska, med beaktande av medlemsstaternas behörighet att utöva tillsyn över insättningsgarantisystemen, medverka till att underlätta för kreditinstitut att starta och driva verksamhet samtidigt som ett effektivt skydd för insättare säkerställs och riskerna för skattebetalarna minimeras. Mot bakgrund av kravet på samarbete mellan EBA och utsedda myndigheter enligt detta direktiv bör medlemsstaterna hålla kommissionen och EBA underrättade om vilken som är deras utsedda myndighet.

  48. För att säkerställa likvärdiga konkurrensvillkor och adekvat skydd för insättare i hela unionen är det nödvändigt att införa riktlinjer för finansiella tjänster. Sådana riktlinjer om metoden för beräkningen av riskbaserade avgifter bör utfärdas.

  49. För att se till att insättningsgarantisystemen fungerar effektivt och ändamålsenligt och att väl avvägd hänsyn tas till deras ställning i olika medlemsstater bör EBA kunna reglera tvister mellan dem med bindande verkan.

  50. Mot bakgrund av att det föreligger skillnader i administrativ praxis vad beträffar insättningsgarantisystem i medlemsstaterna bör medlemsstaterna få bestämma vilken myndighet som ska besluta om att insättningar blivit indisponibla.

  51. Behöriga myndigheter, utsedda myndigheter, resolutionsmyndigheter, relevanta administrativa myndigheter och insättningsgarantisystemet bör samarbeta med varandra och utöva sina befogenheter i överensstämmelse med detta direktiv. De bör samarbeta på ett tidigt stadium vid utarbetandet och genomförandet av resolutionsåtgärder för att fastställa det belopp som insättningsgarantisystemet ansvarar för när finansiella resurser används för att finansiera resolution av kreditinstitut.

  52. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att den täckningsnivå för varje insättares sammanlagda insättningar som anges i detta direktiv ska kunna anpassas till inflationen i unionen med ledning av förändringar i konsumentprisindex. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

  53. I enlighet med medlemsstaternas och kommissionens gemensamma politiska uttalande om förklarande dokument, har medlemsstaterna åtagit sig att i motiverade fall till anmälan av införlivandeåtgärder bifoga ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan ett direktivs olika delar och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Med avseende på detta direktiv anser lagstiftaren att översändandet av sådana dokument är berättigat.

  54. Eftersom målet för detta direktiv, nämligen harmonisering av reglerna om insättningsgarantisystemets funktionssätt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

  55. Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell rätt bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de tidigare direktiven. Införlivandet av de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

  56. Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II.

Artikel 1 Syfte och tillämpningsområde

1.I detta direktiv fastställs regler och förfaranden som hör samman med insättningsgarantisystemens inrättande och funktionssätt.

1.1I detta direktiv fastställs regler och förfaranden som hör samman med insättningsgarantisystemens inrättande och funktionssätt, samt deras täckning och återbetalning av insättningar samt skyddsåtgärder för användning av medel från insättningsgarantisystem för andra åtgärder än återbetalning av insättningar i syfte att säkerställa insättarnas tillgång till sina insättningar.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.Detta direktiv är tillämpligt på

  1. insättningsgarantisystem som regleras genom lagstiftning,

  2. insättningsgarantisystem som regleras genom avtal och är officiellt erkända som insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 4.2,

  3. institutionella skyddssystem är officiellt erkända som insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 4.2,

  4. kreditinstitut som är anslutna till de system som avses i punkterna a, b eller c i denna punkt.

2.2Detta direktiv är tillämpligt på

  1. insättningsgarantisystem som regleras genom lagstiftning,

  2. insättningsgarantisystem som regleras genom avtal och är officiellt erkända som insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 4.2,

  3. institutionella skyddssystem är officiellt erkända som insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 4.2,

  4. kreditinstitut och filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför unionen som är anslutna till de system som avses i leden a, b eller c i denna punkt.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Utan hinder av artikel 16.5 och 16.7 ska följande system inte omfattas av detta direktiv:

  1. system som regleras genom avtal och som inte är officiellt erkända som insättningsgarantisystem, inbegripet system som erbjuder en högre skyddsnivå än den som föreskrivs i artikel 6.1,

  2. institutionella skyddssystem som inte är officiellt erkända som insättningsgarantisystem.

Medlemsstaterna ska se till att de system som avses i första stycket led a och b förfogar över tillräckliga finansiella medel eller relevanta finansieringsarrangemang för att fullgöra sina skyldigheter.

Artikel 2 Definitioner

1.I detta direktiv gäller följande definitioner:

  1. insättningsgarantisystem: system som avses i led a, b eller c i artikel 1.2.

  2. institutionella skyddssystem: institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013.

  3. insättning: ett tillgodohavande i form av inlåning eller som ett tillfälligt led i normala banktransaktioner och som ett kreditinstitut måste betala tillbaka enligt de lagliga och avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, inklusive insättningar med fast löptid och insättningar på sparkonton, men exklusive tillgodohavanden om

    1. dess existens enbart kan påvisas genom ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, utom när det rör sig om en sparprodukt som styrks i ett bankcertifikat (bon de caisse) som ställts till en viss namngiven person och som finns i en medlemsstat den 2 juli 2014,

    2. det inte ska betalas tillbaka till det nominella värdet,

    3. det endast ska betalas tillbaka till det nominella värdet inom ramen för en särskild garanti eller ett avtal som tillhandahålls av ett kreditinstitut eller en tredjepart.

  4. kvalificerade insättningar: insättningar som inte är undantagna från skydd i enlighet med artikel 5.

  5. garanterade insättningar: den del av kvalificerade insättningar som inte överstiger den garantinivå som avses i artikel 6.

  6. insättare: kontohavaren eller, om det rör sig om ett gemensamt konto, var och en av de personer som är kontohavare.

  7. gemensamt konto: ett konto som är öppnat i två eller flera personers namn eller som två eller flera personer är berättigade till och som utövar sina rättigheter genom undertecknande av en eller flera av dessa personer.

  8. indisponibel insättning: en insättning som har förfallit till betalning men som inte har betalats ut av ett kreditinstitut enligt de rättsliga eller avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, och om endera av följande två alternativ är tillämpligt:

    1. De relevanta administrativa myndigheterna i fråga har konstaterat att, enligt deras uppfattning, kreditinstitutet i fråga för närvarande och av skäl direkt förknippade med dess finansiella ställning, verkar sakna förmåga att kunna återbetala insättningen och att denna oförmåga hos institutet inte endast är tillfällig.

    2. En rättslig myndighet har av orsaker som är direkt förknippade med kreditinstitutets finansiella ställning meddelat ett avgörande som innebär att insättarnas rätt att framställa krav mot institutet tillfälligt upphävs.

  9. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 1 i förordning (EU) nr 575/2013.

  10. filial: ett driftställe i en medlemsstat som utgör en rättsligt beroende del av ett kreditinstitut och som självständigt utför alla eller vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksamhet i kreditinstitut.

  11. målnivå: den nivå av tillgängliga finansiella medel som insättningsgarantisystemet måste uppnå enligt artikel 10.2, uttryckt i procent av dess deltagares garanterade insättningar.

  12. tillgängliga finansiella medel: kontanter, insättningar och lågrisktillgångar, som kan likvideras inom en tidsperiod som inte överstiger den tidsgräns som fastställs i artikel 8.1 och betalningsåtaganden som högst uppgår till det tak som fastställs i artikel 10.3.

  13. betalningsåtaganden: ett kreditinstituts betalningsåtaganden gentemot insättningsgarantisystem med fullständiga säkerheter under förutsättning att säkerheten

    1. utgörs av lågrisktillgångar,

    2. är fri från anspråk från tredje part och tillgänglig för insättningsgarantisystemet.

  14. lågrisktillgångar: tillgångar som omfattas av den första eller andra kategorin som avses i tabell 1 i artikel 336 i förordning (EU) nr 575/2013 eller andra tillgångar som, enligt den behöriga eller utsedda myndigheten, kan anses jämförbara med dessa vad beträffar säkerhet och likviditet.

  15. hemmedlemsstat: en hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 43 i förordning (EU) nr 575/2013.

  16. värdmedlemsstat: en värdmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 44 i förordning (EU) nr 575/2013.

  17. behörig myndighet: en nationell behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 40 i förordning (EU) nr 575/2013.

  18. utsedd myndighet: ett organ som administrerar insättningsgarantisystemet enligt detta direktiv eller, i de fall där insättningsgarantisystemet administreras av en privat enhet, en statlig myndighet som av den berörda medlemsstaten utsetts för att utöva tillsyn över detta system enligt detta direktiv.

1.3I detta direktiv gäller följande definitioner:

  1. insättningsgarantisystem: system som avses i led a, b eller c i artikel 1.2.

  2. institutionella skyddssystem: institutionella skyddssystem som avses i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013.

  3. insättning: ett tillgodohavande i form av inlåning eller som ett tillfälligt led i normala banktransaktioner, som kreditinstitut vanligtvis utför inom ramen för sin verksamhet, och som ett kreditinstitut måste betala tillbaka enligt de rättsliga och avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, inklusive insättningar med fast löptid och insättningar på sparkonton, men exklusive tillgodohavanden om

    1. dess existens enbart kan påvisas genom ett finansiellt instrument enligt definitionen i artikel 4.17 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG, utom när det rör sig om en sparprodukt som styrks i ett bankcertifikat (bon de caisse) som ställts till en viss namngiven person och som finns i en medlemsstat den 2 juli 2014,

    2. det inte ska betalas tillbaka till det nominella värdet,

    3. det endast ska betalas tillbaka till det nominella värdet inom ramen för en särskild garanti eller ett avtal som tillhandahålls av ett kreditinstitut eller en tredjepart.

  4. kvalificerade insättningar: insättningar som inte är undantagna från skydd i enlighet med artikel 5.

  5. garanterade insättningar: den del av kvalificerade insättningar som inte överstiger den garantinivå som avses i artikel 6.

  6. insättare: kontohavaren eller, om det rör sig om ett gemensamt konto, var och en av de personer som är kontohavare.

  7. gemensamt konto: ett konto som är öppnat i två eller flera personers namn eller som två eller flera personer är berättigade till och som utövar sina rättigheter genom undertecknande av en eller flera av dessa personer.

  8. indisponibel insättning: en insättning som har förfallit till betalning men som inte har betalats ut av ett kreditinstitut enligt de rättsliga eller avtalsmässiga villkor som är tillämpliga, och om endera av följande två alternativ är tillämpligt:

    1. De relevanta administrativa myndigheterna i fråga har konstaterat att, enligt deras uppfattning, kreditinstitutet i fråga för närvarande och av skäl direkt förknippade med dess finansiella ställning, verkar sakna förmåga att kunna återbetala insättningen och att denna oförmåga hos institutet inte endast är tillfällig.

    2. En rättslig myndighet har av orsaker som är direkt förknippade med kreditinstitutets finansiella ställning meddelat ett avgörande som innebär att insättarnas rätt att framställa krav mot institutet tillfälligt upphävs.

  9. kreditinstitut: ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 led 1 i förordning (EU) nr 575/2013.

  10. filial: ett driftställe i en medlemsstat som utgör en rättsligt beroende del av ett kreditinstitut och som självständigt utför alla eller vissa av de transaktioner som är hänförliga till verksamhet i kreditinstitut.

  11. målnivå: den nivå av tillgängliga finansiella medel som insättningsgarantisystemet måste uppnå enligt artikel 10.2, uttryckt i procent av dess deltagares garanterade insättningar.

  12. tillgängliga finansiella medel: kontanter, insättningar och lågrisktillgångar, som kan likvideras inom en tidsperiod som inte överstiger den tidsgräns som fastställs i artikel 8.1 och betalningsåtaganden som högst uppgår till det tak som fastställs i artikel 10.3.

  13. betalningsåtagande: ett kreditinstituts oåterkalleliga skyldighet, med fullständiga säkerheter att betala ett monetärt belopp till ett insättningsgarantisystem när det begärs in av det insättningsgarantisystemet, och där säkerheten

    1. utgörs av lågrisktillgångar,

    2. är fri från anspråk från tredje part och tillgänglig för insättningsgarantisystemet.

  14. lågrisktillgångar: tillgångar som omfattas av den första eller andra kategorin som avses i tabell 1 i artikel 336 i förordning (EU) nr 575/2013 eller andra tillgångar som, enligt den behöriga eller utsedda myndigheten, kan anses jämförbara med dessa vad beträffar säkerhet och likviditet.

  15. hemmedlemsstat: en hemmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 43 i förordning (EU) nr 575/2013.

  16. värdmedlemsstat: en värdmedlemsstat enligt definitionen i artikel 4.1 led 44 i förordning (EU) nr 575/2013.

  17. behörig myndighet: en nationell behörig myndighet enligt definitionen i artikel 4.1 led 40 i förordning (EU) nr 575/2013.

  18. utsedd myndighet: ett organ som administrerar insättningsgarantisystemet enligt detta direktiv eller, i de fall där insättningsgarantisystemet administreras av en privat enhet, en statlig myndighet som av den berörda medlemsstaten utsetts för att utöva tillsyn över detta system enligt detta direktiv.

  19. resolutionsmyndighet: en resolutionsmyndighet enligt definitionen i artikel 2.1.18 i direktiv 2014/59/EU.

  20. insatta kundmedel: medel som kontoinnehavare som är finansiella institut enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013 inom ramen för sin verksamhet placerar i ett kreditinstitut för sina kunders räkning.

  21. unionens ram om statligt stöd: den ram som fastställs genom artiklarna 107, 108 och 109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt förordningar och alla unionsakter, inbegripet riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden, som utfärdats eller antagits med stöd av artikel 108.4 eller 109 i EUF-fördraget.

  22. penningtvätt: penningtvätt enligt definitionen i artikel 2.1.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624.

  23. finansiering av terrorism: finansiering av terrorism enligt definitionen i artikel 2.1.2 i förordning (EU) 2024/1624.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.I de fall där detta direktiv hänvisar till förordning (EU) nr 1093/2010 ska ett organ som administrerar ett insättningsgarantisystem eller, om det är en privat enhet som står för verksamheten i insättningsgarantisystemet, den offentliga myndighet som utövar tillsynen över det systemet vid tillämpning av den förordningen betraktas som en behörig myndighet i enlighet med vad som fastställs i artikel 4.2 i den förordningen.

3.Andelar i irländska eller brittiska building societies, bortsett från andelar som utgör en form av eget kapital i enlighet med artikel 5.1 b i detta direktiv, ska anses vara insättningar.

3.4Andelar i irländska building societies, bortsett från andelar som utgör en form av eget kapital enligt artikel 5.1 b, ska behandlas som insättningar.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 3 Relevanta administrativa myndigheter

1.Medlemsstaterna ska ange den relevanta administrativa myndigheten i landet för tillämpningen av artikel 2.1.8 a.

2.Behöriga myndigheter, utsedda myndigheter, resolutionsmyndigheter och relevanta administrativa myndigheter ska samarbeta med varandra och utöva sina befogenheter i överensstämmelse med detta direktiv.

Den relevanta administrativa myndigheten ska göra konstaterandet som avses i artikel 2.1.8 a så snart som möjligt och under alla omständigheter senast fem arbetsdagar efter det att de först har blivit förvissade om att ett kreditinstitut inte har återbetalat insättningar som utgör vederbörligen styrkta och förfallna fordringar.

Artikel 4 Officiellt erkännande, deltagande och tillsyn

1.Varje medlemsstat ska säkerställa att ett eller flera insättningsgarantisystem införs och officiellt erkänns inom dess territorium.

Detta utesluter dock inte sammanslagning av olika medlemsstaters insättningsgarantisystem eller inrättande av gränsöverskridande insättningsgarantisystem. Dessa gränsöverskridande eller sammanslagna insättningsgarantisystem ska godkännas av de medlemsstater där de berörda insättningsgarantisystemen är etablerade.

2.Ett system som regleras genom avtal och som avses i artikel 1.2 b i detta direktiv får bli officiellt erkänt som ett insättningsgarantisystem om det står i överensstämmelse med detta direktiv.

Ett institutionellt skyddssystem får bli officiellt erkänt som insättningsgarantisystem om det uppfyller kriterierna i artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013 och står i överensstämmelse med detta direktiv.

3.Ett kreditinstitut som godkänts i en medlemsstat enligt artikel 8 i direktiv 2013/36/EU ska inte ta emot insättningar om det inte deltar i ett system som är officiellt erkänt i dess hemmedlemsstat i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.

4.Om ett kreditinstitut inte uppfyller de förpliktelser som åligger det såsom deltagare i ett insättningsgarantisystem, ska de behöriga myndigheterna omedelbart underrättas och, i samarbete med insättningsgarantisystemet, direkt vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive, vid behov, användande av sanktioner, för att säkerställa att kreditinstitutet uppfyller sina förpliktelser.

4.5Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett kreditinstitut inte fullgör sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem, ska det insättningsgarantisystemet omedelbart underrätta den utsedda myndigheten och den behöriga myndigheten för kreditinstitutet om detta. Medlemsstaterna ska säkerställa att den behöriga myndigheten, i samarbete med den utsedda myndigheten och, i förekommande fall, med insättningsgarantisystemet, omedelbart vidtar alla lämpliga åtgärder, vid behov inbegripet åläggande av sanktioner, för att säkerställa att det berörda kreditinstitutet fullgör sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem.

När det gäller de åtgärder som avses i första stycket ska medlemsstaterna i förekommande fall säkerställa att de behöriga myndigheterna kan använda de tillsynsbefogenheter som fastställs i avdelning VII kapitel 1 avsnitt IV i direktiv 2013/36/EU.

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner som är tillämpliga när kreditinstitut åsidosätter sina skyldigheter som deltagare i ett insättningsgarantisystem. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4a.6Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett kreditinstitut underlåter att betala de avgifter som avses i artikel 10 och artikel 11.4 inom den tidsfrist som anges av insättningsgarantisystemet, ska insättningsgarantisystemet eller, i förekommande fall, den berörda utsedda myndigheten, för den period som dröjsmålet varar, ta ut lagstadgad ränta på det utestående beloppet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.Om de åtgärder som vidtas enligt punkt 4 inte leder till att kreditinstitutet uppfyller sina förpliktelser, kan insättningsgarantisystemet, om nationell rätt tillåter uteslutning av en deltagare, med de behöriga myndigheternas uttryckliga samtycke och med minst en månads frist, meddela att det ämnar utesluta kreditinstitutet från deltagande i insättningsgarantisystemet. Insättningar som har gjorts före fristens utgång ska även i fortsättningen vara helt garanterade av insättningsgarantisystemet. Om kreditinstitutet vid fristens utgång inte har uppfyllt sina förpliktelser ska insättningsgarantisystemet utesluta kreditinstitutet.

5.7Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet informerar den berörda utsedda myndigheten och den berörda behöriga myndigheten i de fall de åtgärder som avses i punkterna 4 och 4a inte medför att kreditinstitutet fullgör sina skyldigheter som deltagare i insättningsgarantisystemet. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet eller, när så är lämpligt, den berörda utsedda myndigheten bedömer om det kreditinstitutet fortfarande uppfyller villkoren för fortsatt deltagande i det insättningsgarantisystemet och informerar den berörda behöriga myndigheten om resultatet av den bedömningen.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.Insättningar som redan har gjorts vid den tidpunkt då ett kreditinstitut utesluts från deltagande i insättningsgarantisystemet ska fortsätta att vara garanterade av det insättningsgarantisystemet.

6.8Om en behörig myndighet beslutar att återkalla en auktorisation i enlighet med artikel 18 i direktiv 2013/36/EU ska medlemsstaterna säkerställa att det berörda kreditinstitutet upphör att vara deltagare i insättningsgarantisystemet. Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningar som innehas vid det kreditinstitutet den dag då det upphör att delta i insättningsgarantisystemet efter att auktorisationen återkallats fortsätter att omfattas av det insättningsgarantisystemet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7.De utsedda myndigheterna ska löpande utöva tillsyn över att insättningsgarantisystem som avses i artikel 1 efterlever detta direktiv.

Tillsyn över gränsöverskridande insättningsgarantisystem ska utövas av företrädare för utsedda myndigheter i de medlemsstater där de anslutna kreditinstituten har godkänts.

7.9De utsedda myndigheterna ska löpande utöva tillsyn över att insättningsgarantisystem som avses i artikel 1 efterlever detta direktiv.

Tillsyn över gränsöverskridande insättningsgarantisystem ska utövas av företrädare för utsedda myndigheter i de medlemsstater där de anslutna kreditinstituten har godkänts.

Om insättningsgarantisystemets verksamhet förvaltas av en privat enhet ska de utsedda myndigheterna ha nödvändiga verkställighetsbefogenheter för att åtgärda det insättningsgarantisystemets överträdelser av detta direktiv, inbegripet befogenheter att ålägga sanktioner eller andra administrativa åtgärder.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

8.10Medlemsstaterna ska se till att ett insättningsgarantisystem när som helst och på insättningsgarantisystemets begäran erhåller all den information från deltagarna som krävs för att förbereda en återbetalning av insättningar, inklusive märkningar i enlighet med artikel 5.4.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

9.Insättningsgarantisystemet ska se till att uppgifterna om insättarnas konton är konfidentiella och skyddas. Behandlingen av sådana uppgifter ska ske i enlighet med direktiv 95/46/EG.

10.Medlemsstaterna ska se till att insättningsgarantisystemet stresstestar sina system och så snart som möjligt informeras om de behöriga myndigheterna upptäcker problem i ett kreditinstitut som kan förväntas leda till att insättningsgarantisystemet måste ingripa.

Sådana tester ska genomföras minst vart tredje år eller oftare i de fall det anses vara lämpligt. Det första testet ska äga rum senast den 3 juli 2017.

Med utgångspunkt i resultaten av stresstesterna ska EBA minst vart femte år utföra inbördes utvärderingar enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1093/2010 för att undersöka motståndskraften hos insättningsgarantisystemen. Insättningsgarantisystemen ska vid utbyte av information med EBA omfattas av kraven som hör samman med den tystnadsplikt som avses i artikel 70 i den förordningen.

11.Insättningsgarantisystemen får endast använda information som krävs för att genomföra testerna av sina system för att utföra dessa stresstester, och informationen får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för det syftet.

12.Medlemsstaterna ska se till att deras insättningsgarantisystem har inrättat sunda styrelseformer med möjlighet till insyn. Insättningsgarantisystemen ska varje år upprätta en verksamhetsrapport.

13.11Senast den 11 maj 2029 ska EBA utarbeta riktlinjer för omfattningen av, innehållet i och förfarandena för de stresstester som avses i punkt 10.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 5 Kvalificerade insättningar

1.Följande ska inte omfattas av återbetalning från ett insättningsgarantisystem:

  1. Insättningar som andra kreditinstitut har gjort i eget namn och för egen räkning, om inte annat följer av artikel 7.3 i detta direktiv.

  2. Kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1 led 118 i förordning (EU) nr 575/2013.

  3. Insättningar som härrör från transaktioner i samband med vilka en brottmålsdom för tvättning av pengar har meddelats, enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2005/60/EG.

  4. Insättningar gjorda av finansiella institut enligt definitionen i artikel 4.1 led 26 i förordning (EU) nr 575/2013.

  5. Insättningar gjorda av värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1 led 1 i direktiv 2004/39/EG.

  6. Insättningar vars kontohavare aldrig har identifierats enligt artikel 9.1 i direktiv 2005/60/EG, när dessa blir indisponibla.

  7. Insättningar gjorda av sådana försäkringsföretag och återförsäkringsföretag som avses i artikel 13.1–13.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

  8. Insättningar gjorda av företag för kollektiva investeringar.

  9. Insättningar gjorda av pensionsfonder.

  10. Insättningar gjorda av offentliga myndigheter.

  11. Skuldebrev som kreditinstitut har ställt ut och skulder enligt egna accepter eller egna växlar.

1.12Följande ska inte omfattas av återbetalning från ett insättningsgarantisystem:

  1. Insättningar som andra kreditinstitut har gjort i eget namn och för egen räkning, om inte annat följer av artikel 7.3 i detta direktiv.

  2. Kapitalbas enligt definitionen i artikel 4.1 led 118 i förordning (EU) nr 575/2013.

  3. Insättningar som härrör från transaktioner i samband med vilka en brottmålsdom för penningtvätt eller finansiering av terrorism har meddelats.

  4. Insättningar gjorda av finansiella institut, enligt definitionen i artikel 4.1.26 i förordning (EU) nr 575/2013, i eget namn och för egen räkning.

  5. [har upphävts]

  6. Insättningar vars kontohavare aldrig har identifierats enligt artikel 20 i förordning (EU) 2024/1624, när dessa insättningar har blivit indisponibla, utom när en innehavare begär utbetalning och varken kreditinstitutet eller insättningsgarantisystemet kan bevisa att bristen på identifiering orsakats av kontoinnehavarens agerande eller underlåtenhet att agera och förutsatt att insättarens identitet har kontrollerats före utbetalningen.

  7. Insättningar gjorda av sådana försäkringsföretag och återförsäkringsföretag som avses i artikel 13.1–13.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

  8. Insättningar gjorda av företag för kollektiva investeringar.

  9. Insättningar gjorda av pensionsfonder.

  10. Insättningar gjorda av statliga eller delstatliga förvaltningar enligt definitionen i punkterna 2.114 och 2.115 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013, med undantag för insättningar gjorda av icke-vinstdrivande organisationer som kontrolleras av statliga eller delstatliga förvaltningar.

  11. Skuldebrev som kreditinstitut har ställt ut och skulder enligt egna accepter eller egna växlar.

  12. Insättningar som uppfyller de villkor som avses i artikel 45b.1a a–d i direktiv 2014/59/EU, inbegripet insättningar med en återstående löptid på mindre än ett år.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel får medlemsstaterna säkerställa att följande omfattas upp till den garantinivå som fastställs i artikel 6.1:

  1. Innestående insättningar i små eller medelstora företags personliga pensionsförsäkringssystem eller tjänstepensionsplaner.

  2. Innestående insättningar från lokala myndigheter med en årsbudget på högst 500.000 EUR.

2.13Genom undantag från punkt 1 i den här artikeln får medlemsstaterna besluta att innestående insättningar i små eller medelstora företags personliga pensionsförsäkringssystem och tjänstepensionsplaner ska omfattas upp till den garantinivå som anges i artikel 6.1.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Medlemsstater får föreskriva att insättningar som i enlighet med nationell rätt endast får frigöras till förmån för kreditinstitutet eller ett annat institut som har insättningen för att betala av ett lån avseende fast egendom är uteslutna från återbetalning från ett insättningsgarantisystem.

4.Medlemsstaterna ska se till att kreditinstitut märker kvalificerade insättningar på ett sådant sätt att de omedelbart kan identifieras.

Artikel 6 Garantinivå

1.Medlemsstaterna ska se till att garantinivån för varje insättares sammanlagda insättningar ska vara 100.000 EUR i den händelse insättningarna blir indisponibla.

2.Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att belopp över 100.000 EUR täcks när det gäller följande insättningar under minst tre månader och längst tolv månader efter det att beloppet har krediterats, eller från och med den tidpunkt då det blir rättsligt möjligt att överföra sådana insättningar:

  1. Insättningar som hänför sig till fastighetstransaktioner som avser privatbostäder.

  2. Insättningar som uppfyller de sociala villkor som fastställs i nationell rätt och som är förknippade med vissa livssituationer för insättaren, såsom giftermål, skilsmässa, pension, uppsägning, övertalighet, invaliditet eller bortgång.

  3. Insättningar som uppfyller de villkor som fastställs i den nationella rätten och baseras på utbetalningar av försäkringar eller ersättningar för skador till följd av brott eller felaktiga domar.

2.14Utöver vad som sägs i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att följande insättningar är skyddade till ett belopp på minst 500.000 EUR under sex månader efter det att beloppet har krediterats, eller från och med den tidpunkt då det blir rättsligt möjligt att överföra sådana insättningar:

  1. Insättningar som hänför sig till fastighetstransaktioner som genomförs av en fysisk person och som avser privatbostäder och insättningar avsedda för sådana transaktioner, förutsatt att dessa transaktioner har genomförts eller är avsedda att genomföras på kort sikt och förutsatt att den fysiska personen kan tillhandahålla handlingar som styrker att en sådan transaktion, före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b, hade genomförts eller var avsedd att genomföras på kort sikt.

  2. Insättningar som uppfyller de sociala villkor som fastställs i nationell rätt och som är förknippade med vissa livssituationer för insättaren, såsom giftermål, skilsmässa, pension, uppsägning, övertalighet, invaliditet eller bortgång.

  3. Insättningar som uppfyller de villkor som fastställs i den nationella rätten och baseras på utbetalningar av försäkringar eller ersättningar för skador till följd av brott eller felaktiga domar.

Vid tillämpning av första stycket led a ska medlemsstaterna säkerställa att insättningar skyddas upp till ett maximibelopp på 2.500.000 EUR.

Vid tillämpning av första stycket led a ska medlemsstaterna definiera begreppet ’kort sikt’ i sin nationella rätt.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2a.15Medlemsstaterna ska säkerställa att den garantinivå som fastställs i punkt 2 kompletterar den garantinivå som fastställs i punkt 1.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 ska inte förhindra medlemsstaterna att behålla eller införa system som skyddar ålderspensions- och pensionsförsäkringsprodukter, förutsatt att sådana system inte enbart omfattar insättningar utan erbjuder full täckning för alla produkter och situationer som är relevanta i detta sammanhang.

4.Medlemsstaterna ska säkerställa att återbetalningar görs antingen

  1. i valutan i den medlemsstat där insättningsgarantisystemet har sitt säte,

  2. i valutan i den medlemsstat där kontohavaren är bosatt,

  3. i euro,

  4. i kontots valuta, eller

  5. i valutan i den medlemsstat där kontot finns. Insättare ska informeras om återbetalningsvalutan.

Om kontots valuta var en annan valuta än utbetalningsvalutan ska den omräkningskurs tillämpas som gällde det datum då den relevanta administrativa myndigheten gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b.

5.Medlemsstater som räknar om det belopp som avses i punkt 1 till sin nationella valuta ska vid omräkningen initialt tillämpa den omräkningskurs som gällde den 3 juli 2015.

Medlemsstaterna får runda av de belopp som omräkningen resulterar i, förutsatt att denna avrundning uppgår till högst 5.000 EUR.

Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket ska medlemsstaterna vart femte år anpassa de täckningsnivåer som omräknats till andra valutor till det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel. Medlemsstaterna ska efter samråd med kommissionen anpassa täckningsnivåerna vid en tidigare tidpunkt i händelse av oförutsedda händelser som valutafluktuationer.

6.Det belopp som avses i punkt 1 ska regelbundet och minst vart femte år omprövas av kommissionen. Om lämpligt ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna ett förslag till ett direktiv om justering av det belopp som avses i punkt 1, med hänsyn tagen särskilt till utvecklingen inom banksektorn samt den ekonomiska och monetära situationen i unionen. Den första omprövningen ska inte ske förrän den 3 juli 2020 såvida oförutsedda händelser inte kräver en tidigare översyn.

6.16Kommissionen ska regelbundet och minst vart femte år ompröva de belopp som avses i punkterna 1 och 2. Om så är lämpligt ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag till rättsakt för att justera det belopp som anges i punkt 1, med särskilt beaktande av utvecklingen inom banksektorn och den ekonomiska och monetära situationen i unionen, liksom för att justera det belopp som anges i punkt 2, med beaktande av utvecklingen av fastighetspriserna i olika medlemsstater och behovet av att säkerställa proportionalitet och lika villkor i hela unionen.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7.Kommissionen ska ges befogenhet att åtminstone vart femte år anta delegerade akter enligt artikel 18 för att anpassa beloppet som avses i punkt 6 i enlighet med inflationen i unionen på grundval av förändringar sedan den senaste justeringen i det harmoniserade konsumentprisindex som offentliggörs av kommissionen.

Artikel 7 Fastställande av återbetalningsbart belopp

1.Den gräns som avses i artikel 6.1 ska tillämpas på de sammanlagda insättningarna i samma kreditinstitut oavsett antalet insättningar, valuta och lokalisering inom unionen.

2.Varje insättares andel i ett gemensamt konto ska tas med i beräkningen av den gräns som avses i artikel 6.1.

Om särskilda bestämmelser saknas, ska ett sådant konto delas lika mellan insättarna.

Medlemsstater får besluta att insättningar till ett konto som disponeras av två eller flera personer som är medlemmar i ett bolag, en sammanslutning eller en gruppering av liknande natur som inte är en juridisk person, kan läggas samman och behandlas som om de hade gjorts av en enda insättare vid beräkningen av den gräns som anges i artikel 6.1.

3.Om inte insättaren är faktiskt berättigad till de belopp som finns innestående på ett konto, ska den person som är faktiskt berättigad täckas av garantin, förutsatt att den personen har blivit identifierad eller kan identifieras före det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b. Om flera personer är faktiskt berättigade ska, då de gränser som anges i artikel 6.1 beräknas, hänsyn tas till vars och ens andel enligt de för förvaltningen av insättningarna gällande arrangemangen.

3.17Om inte kontoinnehavaren är faktiskt berättigad till de belopp som finns innestående på ett konto, ska den person som är faktiskt berättigad täckas av garantin, förutsatt att den personen har blivit identifierad eller kan identifieras före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1 8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1 8 b.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8c ska insättningsgarantisystemet, när det gäller medel som en kontoinnehavare innehar för en faktiskt berättigad persons räkning på ett separat konto för yrkesmässiga ändamål enligt definitionen i nationell rätt, och om dessa medel är skyddade i enlighet med nationell rätt i den personens intresse mot fordringar från kontoinnehavarens andra borgenärer, vid fastställandet av det garanterade belopp som ska betalas till den faktiskt berättigade personen, inte beakta andra insättningar som den personen har gjort i samma kreditinstitut om den personen är identifierad av det kreditinstitutet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen får återbetala garanterade insättningar antingen till kontoinnehavaren till förmån för varje faktiskt berättigad person eller direkt till den faktiskt berättigade personen.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.Referensdatumet för beräkning av det återbetalningsbara beloppet ska vara det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b. Insättares skyldigheter gentemot kreditinstitutet ska inte beaktas vid beräkning av det återbetalningsbara beloppet.

5.Medlemsstaterna får besluta att insättares skyldigheter gentemot kreditinstitutet ska beaktas vid beräkning av det återbetalningsbara beloppet om de har förfallit till betalning senast det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b i den mån kvittning är möjlig enligt de lag- och avtalsbestämmelser som reglerar avtalet mellan kreditinstitutet och insättaren.

Kreditinstitutet ska före ingåendet av avtalet informera insättarna om de fall där deras skyldigheter gentemot kreditinstitutet beaktas vid beräkning av det återbetalningsbara beloppet.

5.18Medlemsstaterna får besluta att insättares skyldigheter gentemot kreditinstitutet som har förfallit till betalning före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b ska dras av från det totala beloppet för den insättarens kvalificerade insättningar i den mån kvittning är möjlig enligt de lag- och avtalsbestämmelser som reglerar avtalet mellan kreditinstitutet och insättaren.

Kreditinstitutet ska före ingåendet av avtalet informera insättarna om de fall där deras skyldigheter gentemot kreditinstitutet beaktas vid beräkning av det återbetalningsbara beloppet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.Medlemsstaterna ska se till att insättningsgarantisystem när som helst kan begära information från kreditinstituten om storleken på varje insättares sammanlagda kvalificerade insättningsbelopp.

7.Upplupen ränta på insättningar som inte har krediterats det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b ska ersättas av insättningsgarantisystemet. Den nivå som fastställs i artikel 6.1 ska inte överskridas.

7.19Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet återbetalar kapitalbeloppet till det nominella värdet och den upplupna räntan på insättningar, per den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b. Den garantinivå som fastställs i artikel 6.1 eller, under de omständigheter som avses i artikel 6.2, den garantinivå som fastställs i den punkten får inte överskridas.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

8.Medlemsstaterna får besluta att vissa kategorier av insättningar som har ett i nationell rätt fastställt socialt syfte och för vilka en tredje part har gett en garanti i enlighet med bestämmelserna om statligt stöd inte ska beaktas vid aggregering av en insättares insättningar hos samma kreditinstitut i enlighet med vad som avses i punkt 1 denna artikel. I sådana fall ska den tredje partens garanti begränsas till den garantinivå som avses i artikel 6.1.

9.Om kreditinstitut i enlighet med nationell rätt får använda sig av olika varumärken i enlighet med vad som fastställs i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG ska medlemsstaten säkerställa att insättare får tydlig information om att kreditinstitutet använder sig av olika varumärken och att den garantinivå som avses i artikel 6.1, 6.2 och 6.3 i det här direktivet är tillämplig på insättarens sammanlagda insättningar hos kreditinstitutet. Informationen ska ingå i den information som ges till insättare i enlighet med artikel 16 i, och bilaga I till det här direktivet.

9.20Om kreditinstitut i enlighet med nationell rätt får använda sig av olika varumärken i enlighet med vad som fastställs i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG ska medlemsstaten säkerställa att insättare får tydlig information om att kreditinstitutet använder sig av olika varumärken och att den garantinivå som avses i artikel 6.1, 6.2 och 6.3 i det här direktivet är tillämplig på insättarens sammanlagda insättningar hos kreditinstitutet. Den informationen ska ingå i den information som ges till insättare enligt artikel 16 i det här direktivet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 7a Bevisbörda när det gäller kvalificerade insättningar och berättigande21

I de fall som avses i artiklarna 6.2 och 7.3 ska medlemsstaterna säkerställa att en insättare eller, när så är lämpligt, en kontoinnehavare bevisar att de berörda insättningarna uppfyller villkoren i artikel 6.2 eller alternativt bevisar att denne är berättigad till insättningarna under de omständigheter som avses i artikel 7.3.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 8 Återbetalning

1.Insättningsgarantisystem ska säkerställa att det återbetalningsbara beloppet finns tillgängligt inom sju arbetsdagar från det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b.

1.22Insättningsgarantisystemen ska säkerställa att det återbetalningsbara beloppet finns tillgängligt så snart som möjligt och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar från den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.23Medlemsstaterna får dock under en övergångsperiod fram till den 31 december 2023 fastställa följande återbetalningsperioder upp till:

  1. 20 arbetsdagar till och med den 31 december 2018.

  2. 15 arbetsdagar från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020.

  3. 10 arbetsdagar från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2023.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

3.Medlemsstaterna får besluta att insättningar som avses i artikel 7.3 ska omfattas av en längre återbetalningsperiod, som inte överstiger tre månader från det datum då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b.

3.24Genom undantag från punkt 1 ska medlemsstaterna tillåta att insättningsgarantisystemen tillämpar en längre återbetalningsperiod för

  1. de insättningar som avses i artikel 6.2 och som överstiger det belopp som fastställs i artikel 6.1, och

  2. de insättningar som avses i artiklarna 7.3 och 8b, om den person som är faktiskt berättigad till dessa insättningar inte har identifierats när insättningarna blir indisponibla.

Denna längre period får inte överstiga 20 arbetsdagar från den dag då dessa insättningsgarantisystem mottagit den fullständiga information eller dokumentation som de har begärt för att granska fordringarna och kontrollera att villkoren för återbetalning är uppfyllda.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.25Under övergångsperioden till och med den 31 december 2023 ska insättningsgarantisystemen, om de inte kan göra det återbetalningsbara beloppet tillgängligt inom sju arbetsdagar, säkerställa att insättare har tillgång till ett lämpligt belopp av sina garanterade insättningar för att täcka levnadsomkostnader inom fem arbetsdagar efter begäran.

Insättningsgarantisystem får endast ge tillgång till det lämpliga beloppet som avses i första stycket på grundval av de uppgifter som lämnas av insättningsgarantisystemet eller kreditinstitutet.

Det lämpliga beloppet som avses i första stycket ska dras av från det återbetalningsbara belopp som avses i artikel 7.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

5.Återbetalning enligt vad som avses i punkterna 1 och 4 får skjutas upp

  1. om det är ovisst om en person har rätt till återbetalningen, eller om insättningen är föremål för en rättstvist,

  2. om insättningen är föremål för restriktiva åtgärder som införts av nationella regeringar eller internationella organ,

  3. genom undantag från punkt 9 i denna artikel om inga transaktioner som avser insättningen har förekommit under de senaste 24 månaderna (kontot är vilande),

  4. om det belopp som ska återbetalas anses utgöra en del av ett tillfälligt högt tillgodohavande i enlighet med vad som fastställs i artikel 6.2, eller

  5. om det belopp som ska återbetalas ska betalas ut av värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 14.2.

5.26Återbetalning enligt vad som avses i punkterna 1 och 4 får skjutas upp

  1. om det är ovisst om en person har rätt till återbetalningen, eller om insättningen är föremål för en rättstvist,

  2. [har upphävts.]

  3. genom undantag från punkt 9, om inga transaktioner som avser insättningen har förekommit inom de senaste 24 månaderna, och kontot därmed är vilande, utom när en insättare också har insättningar på ett annat konto i samma kreditinstitut som inte är vilande, eller

  4. [har upphävts.]

  5. om det belopp som ska återbetalas ska betalas ut av värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 14.2.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5a.27Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.3 ska medlemsstaterna, om en insättning är föremål för restriktiva åtgärder som antagits av unionen på grundval av artikel 29 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) eller artikel 215 i EUF-fördraget (unionens restriktiva åtgärder), säkerställa att insättningsgarantisystemen håller inne återbetalningen av det återbetalningsbara beloppet under den tid som sådana åtgärder varar.

Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstituten öronmärker insättningar som är föremål för unionens restriktiva åtgärder på ett sätt som möjliggör omedelbar identifiering i enlighet med första stycket i denna punkt.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.Det återbetalningsbara beloppet ska göras tillgängligt utan att det krävs en begäran till insättningsgarantisystemet. Kreditinstitutet ska härvidlag översända nödvändig information om insättningar och insättare så snart som insättningsgarantisystemet begär detta.

7.All skriftväxling mellan insättningsgarantisystemet och insättaren ska vara

  1. på det av unionsinstitutionernas officiella språk som det kreditinstitut som innehar den garanterade insättningen använder i skriftväxlingen med insättaren, eller

  2. på det officiella språket eller språken i den medlemsstat där den insättning som garanteras är gjord.

Om ett kreditinstitut bedriver direkt verksamhet i en annan medlemsstat utan att ha upprättat en filial, ska informationen tillhandahållas på det språk som insättaren valt då kontot öppnades.

8.28Om en insättare eller en annan person som har anspråk på det belopp som finns innestående på ett konto har anklagats för ett brott som har direkt eller indirekt samband med tvättning av pengar enligt definitionen i artikel 1.2 i direktiv 2005/60/EG, kan insättningsgarantisystemet tillfälligt inhibera alla betalningar till den berörda insättaren i väntan på domstolens dom, oavsett den tidsfrist som fastställs i punkt 1 i den här artikeln.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

9.Ingen återbetalning ska ske när det inte förekommit några transaktioner som avser insättningen under de senaste 24 månaderna och insättningens värde är lägre än de administrativa kostnader som skulle uppstå för insättningsgarantisystemet genom en sådan återbetalning.

9.29Medlemsstaterna ska säkerställa att ett insättningsgarantisystem, om inga transaktioner som avser insättningen har förekommit under de senaste 24 månaderna, får fastställa ett tröskelvärde för de administrativa kostnader som detta insättningsgarantisystem skulle ådra sig för att göra en sådan återbetalning. Insättningsgarantisystemet ska inte vara skyldigt att vidta aktiva åtgärder för att återbetala belopp till insättare som underskrider det tröskelvärdet. Medlemsstaterna ska dock säkerställa att insättningsgarantisystemet återbetalar belopp till insättare som underskrider det tröskelvärdet på begäran av dessa insättare.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 8a Återbetalning av insättningar som överstiger 10.000 EUR30

Om de belopp som ska återbetalas överstiger 10.000 EUR ska medlemsstaterna säkerställa att insättningsgarantisystemen om möjligt återbetalar insättarna via betalningar enligt definitionen i artikel 4.24 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 eller, om sådana betalningar inte är möjliga, via andra betalningsmedel än kontantbetalning, som säkerställer medlens spårbarhet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 8b Garanti för insatta kundmedel

1.31Medlemsstaterna ska säkerställa att insatta kundmedel täcks av insättningsgarantisystem om allt av följande gäller:

  1. Sådana insättningar placeras för sådana kunders räkning som är berättigade till skydd i enlighet med artikel 5.1.

  2. Sådana insättningar görs på separata konton i enlighet med de skyddskrav som fastställs i den unionsrätt som reglerar verksamheten i de enheter som avses i artikel 5.1 d.

  3. De kunder som avses i led a i den här punkten är identifierade eller identifierbara av det finansiella institut som innehar kontot för dessa kunders räkning före den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande som avses i artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande som avses i artikel 2.1.8 b.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.32Medlemsstaterna ska säkerställa att den garantinivå som avses i artikel 6.1 tillämpas för var och en av de kunder som uppfyller villkoret i punkt 1 c i den här artikeln. Genom undantag från artikel 7.1 ska insättningsgarantisystemet, när det fastställer det återbetalningsbara beloppet för en enskild kund, inte beakta de sammanlagda insättningsbelopp som kunden placerat i samma kreditinstitut.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.33Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen återbetalar garanterade insatta kundmedel antingen till kontoinnehavaren till förmån för varje kund eller direkt till kunden.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.34EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras

  1. tekniska detaljer för att identifiera kunder som ska återbetalas i enlighet med artikel 8,

  2. kriterier och omständigheter enligt vilka återbetalningen ska göras till kontoinnehavaren till förmån för varje kund eller till kunden direkt,

  3. regler för att undvika flera krav på utbetalning till samma mottagare.

Vid utarbetandet av de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt ska EBA beakta följande:

  1. Särdragen i affärsmodellen för de olika typer av finansiella institut som avses i artikel 5.1 d.

  2. De särskilda krav i tillämplig unionsrätt som reglerar verksamheten i de finansiella institut som avses i artikel 5.1 d när det gäller behandlingen av kundmedel.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 11 maj 2027.

Befogenhet delegeras till kommissionen att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 8c Innehållande av återbetalningar vid farhågor om penningtvätt eller finansiering av terrorism

1.35Medlemsstaterna ska säkerställa att den utsedda myndigheten informerar insättningsgarantisystemet inom 24 timmar från den tidpunkt då den mottagit den information som avses i artikel 64.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1640 från ett finansiellt tillsynsorgan enligt definitionen i artikel 2.1 i det direktivet. Medlemsstaterna ska säkerställa att den information som utbyts mellan den utsedda myndigheten och insättningsgarantisystemet är begränsad till den information som är strikt nödvändig för att insättningsgarantisystemet ska kunna fullgöra sina uppgifter och sitt ansvar enligt detta direktiv och att detta informationsutbyte uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.36Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet håller inne återbetalningen av det återbetalningsbara beloppet om en insättare eller en person som är berättigad till belopp på dennes konto har anklagats för ett brott som har ett direkt eller indirekt samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism, i avvaktan på domstolens dom. Medlemsstaterna ska inrätta ett förfarande som säkerställer att denna information lämnas till insättningsgarantisystemet i god tid.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.37Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet håller inne återbetalningen av det återbetalningsbara beloppet under samma period som den som fastställs i artikel 24 i direktiv (EU) 2024/1640 om det informeras av kreditinstitutet eller den utsedda myndigheten om att den finansunderrättelseenhet som avses i den artikeln tillfälligt har avbrutit en transaktion, ett konto eller en affärsförbindelse som rör den berörda insättaren.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.38Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet inte hålls ansvarigt för eventuella innehållanden som görs i enlighet med punkterna 2 och 3.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 9 Krav mot insättningsgarantisystem

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att insättarens rätt till kompensation innebär att insättaren har möjlighet att föra talan mot insättningsgarantisystemet.

2.Utan att det påverkar de rättigheter som insättare har enligt nationell rätt ska det insättningsgarantisystem som inom ramen för en garanti och nationella bestämmelser betalar ut belopp vara berättigade att vid likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden träda i insättarnas ställe för ett belopp som motsvarar det systemen har betalat ut till insättare. Om ett insättningsgarantisystem gör utbetalningar inom ramen för ett resolutionsförfarande, inbegripet vid tillämpning av resolutionsverktyg eller vid utövande av resolutionsbefogenheter i enlighet med artikel 11, ska insättningsgarantisystemet ha en fordran mot det berörda kreditinstitutet motsvarande det belopp som det betalat ut. Denna fordran ska i den nationella rätt som styr normala insolvensförfaranden enligt definitionen i direktiv 2014/59/EU ha samma prioritet som garanterade insättningar.

2.39Utan att det påverkar de rättigheter som insättare kan ha enligt nationell rätt ska insättningsgarantisystem som inom ramen för en garanti och nationella bestämmelser betalar ut belopp vara berättigade att vid likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden träda i insättarnas ställe för ett belopp som motsvarar de betalningar som dessa insättningsgarantisystem gör till dessa insättare. Insättningsgarantisystem som lämnar ett bidrag inom ramen för de resolutionsverktyg som avses i artikel 37.3 a eller b i direktiv 2014/59/EU, eller i samband med åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 11.5 i det här direktivet, ska ha en fordran i likvidationsförfaranden på den resterande delen av kreditinstitutet till ett belopp som motsvarar deras bidrag. Denna fordran ska ha samma prioritet som garanterade insättningar har enligt den nationella rätt som reglerar normala insolvensförfaranden i enlighet med artikel 108.1 i direktiv 2014/59/EU.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Medlemsstaterna får begränsa den tid inom vilken insättare, vars insättningar inte återbetalts eller erkänts av insättningsgarantisystemet inom de tidsfrister som anges i artikel 8.1 och 8.3, kan kräva återbetalning av sina insättningar.

3.40Medlemsstaterna ska säkerställa att insättare vars insättningar inte har återbetalats eller erkänts av insättningsgarantisystemet inom de tidsfrister som anges i artikel 8.1 och 8.3 kan lämna in en fordran mot insättningsgarantisystemet för återbetalning av deras insättningar inom fem år från den dag då en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 10 Finansiering av insättningsgarantisystem

1.Medlemsstaterna ska se till att insättningsgarantisystemen förfogar över lämpliga system för att fastställa sina potentiella skyldigheter. Insättningsgarantisystemens tillgängliga finansiella medel ska stå i proportion till de skyldigheterna.

Insättningsgarantisystemens tillgängliga finansiella medel utgörs av avgifter som ska betalas minst årligen av deltagarna i systemet. Finansiering genom andra källor är dock möjlig.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att de tillgängliga finansiella medlen i ett insättningsgarantisystem senast den 3 juli 2024 åtminstone når upp till en målnivå på 0,8 % av beloppet på dess deltagares garanterade insättningar.

Om den finansiella styrkan inte når upp till målnivån ska betalningen av avgifter återupptas minst till dess att målnivån har uppnåtts igen.

Om, efter det att målnivån initialt har uppnåtts, de tillgängliga finansiella medlen har minskat till mindre än två tredjedelar av målnivån ska den regelbundna avgiften uppgå till en nivå som gör det möjligt att uppnå målnivån inom sex år.

Vid fastställandet av den regelbundna avgiften ska vederbörlig hänsyn tas till fasen i konjunkturcykeln och till den påverkan som konjunkturförstärkande avgifter kan ha när årsavgifterna fastställs inom ramen för denna artikel.

Medlemsstaterna får förlänga den inledande tidsperiod som avses i första stycket med högst fyra år om det genom insättningsgarantisystemen har gjorts sammanlagda utbetalningar som är högre än 0,8 % av de garanterade insättningarna.

2.41Medlemsstaterna ska säkerställa att de tillgängliga finansiella medlen i ett insättningsgarantisystem senast den 3 juli 2024 åtminstone uppnår en målnivå på 0,8 % av beloppet på dess deltagares garanterade insättningar.

För beräkningen av den målnivå som avses i första stycket ska referensperioden löpa mellan den 31 december före det datum då målnivån ska uppnås och det datumet.

Vid fastställandet av huruvida insättningsgarantisystemet har uppnått den målnivå som anges i första stycket ska medlemsstaterna endast ta hänsyn till tillgängliga finansiella medel som deltagare i insättningsgarantisystemet bidragit med direkt eller som återvunnits från dem, exklusive administrativa avgifter och pålagor. Dessa tillgängliga finansiella medel ska inbegripa investeringsinkomster från medel som deltagarna har bidragit med till insättningsgarantisystemet och medel som insättningsgarantisystemet har återvunnit i samband med sina fordringar till följd av sina ingripanden, men ska inte omfatta återbetalningar som inte fordrats av kvalificerade insättare under utbetalningsförfaranden och skulder som ska betalas av insättningsgarantisystemet. En utestående lånefordran gentemot ett annat insättningsgarantisystem enligt artikel 12 eller en utestående lånefordran eller medel som på annat sätt gjorts tillgängliga enligt artikel 12a ska uteslutande inkluderas och räknas med mot den målnivån.

Om finansieringskapaciteten inte når upp till målnivån ska betalningen av avgifter återupptas minst till dess att målnivån har uppnåtts igen.

Om den målnivå som avses i första stycket i denna punkt har uppnåtts för första gången och de tillgängliga finansiella medlen, efter antingen en ökning av beloppet för garanterade insättningar eller en utbetalning av medel från insättningsgarantisystemet i enlighet med artikel 8 eller artikel 11.2, 11.3 eller 11.5, har minskat till en nivå under två tredjedelar av målnivån, ska insättningsgarantisystemet fastställa den regelbundna avgiften till en nivå som gör det möjligt att uppnå målnivån inom en period som inte ska överstiga sex år.

Om den målnivå som avses i första stycket har uppnåtts för första gången och de tillgängliga finansiella medlen har minskat med mindre än en tredjedel av målnivån, ska ett insättningsgarantisystem fastställa den regelbundna avgiften till en nivå som gör det möjligt att uppnå målnivån inom två år. Insättningsgarantisystemet får förlänga denna period med ytterligare ett år för att säkerställa att det belopp som ska samlas in når ett belopp som står i proportion till kostnaderna för att samla in avgifterna.

Vid fastställandet av den regelbundna avgiften ska vederbörlig hänsyn tas till fasen i konjunkturcykeln och till den påverkan som procykliska avgifter kan ha när årsavgifterna fastställs inom ramen för den här artikeln.

Medlemsstaterna får förlänga den inledande tidsperiod som avses i första stycket med högst fyra år om insättningsgarantisystemet har gjort sammanlagda utbetalningar som uppgår till mer än 0,8 % av de garanterade insättningarna.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.De tillgängliga finansiella medel som ska tas med i beräkningen för att nå målnivån kan innefatta betalningsåtaganden. Den totala andelen av betalningsåtaganden ska inte överstiga 30 % av totalbeloppet för de tillgängliga finansiella medel som anskaffats i enlighet med denna artikel.

I syfte att säkerställa konsekvent tillämpning av detta direktiv ska EBA utfärda riktlinjer om betalningsåtaganden.

3.42De tillgängliga finansiella medel som insättningsgarantisystemet tar hänsyn till för att uppnå den målnivå som avses i punkt 2 får innefatta betalningsåtaganden som ska betalas inom två arbetsdagar efter en begäran från insättningsgarantisystemet. Den totala andelen av sådana betalningsåtaganden får inte överstiga 30 % av totalbeloppet för de tillgängliga finansiella medel som anskaffats i enlighet med punkt 2.

EBA ska utfärda riktlinjer för betalningsåtaganden där kriterier för godtagande av sådana åtaganden fastställs.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.43Trots vad som sägs i punkt 1 i denna artikel får en medlemsstat, i syfte att uppfylla sina skyldigheter enligt den punkten, skaffa fram de tillgängliga finansiella medlen genom de obligatoriska bidragen som betalas in av kreditinstitut till befintliga system för obligatoriska bidrag som inrättats av en medlemsstat på dess territorium för att täcka kostnader som kan kopplas till systemrisker, fallissemang och resolution av institut.

Insättningsgarantisystemen ska ha rätt till ett belopp som är lika stort som beloppet för sådana bidrag upp till målnivån i punkt 2 i den här artikeln, som medlemsstaten på begäran omedelbart kommer att ställa till de insättningsgarantisystemens förfogande för användning uteslutande för de syften som fastställs i artikel 11.

Insättningsgarantisystemen har endast rätt till detta belopp om den behöriga myndigheten anser att de inte kan ta ut extra avgifter från sina deltagare. Insättningsgarantisystemet ska återbetala det beloppet genom avgifter från sina deltagare i enlighet med artikel 10.1 och 10.2.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

5.Bidrag till finansieringsarrangemang för resolution enligt avdelning VII i direktiv 2014/59/EU, inbegripet de tillgängliga finansiella medel som ska tas med i beräkningen för att nå den målnivå för finansieringsarrangemangen för resolution som avses i artikel 102.1 i direktiv 2014/59/EU, ska inte räknas in när det gäller målnivån.

6.Genom undantag från punkt 2 får medlemsstaterna i motiverade fall och efter godkännande från kommissionen tillåta en lägre minsta målnivå än den målnivå som anges i punkt 2, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

  1. Minskningen grundar sig på ett antagande att det är osannolikt att en betydande del av de tillgängliga finansiella medlen kommer att tas i anspråk för andra åtgärder för att skydda garanterade insättare än sådana som fastställs i artikel 11.2 och 11.6.

  2. Banksektorn i vilken de till insättningsgarantisystemet anslutna kreditinstituten är verksamma är mycket koncentrerad och kännetecknas av att en stor andel tillgångar innehas av ett litet antal kreditinstitut eller bankkoncerner som är föremål för övervakning på koncernnivå och som med tanke på deras storlek sannolikt kommer att bli föremål för ett resolutionsförfarande vid ett eventuellt fallissemang.

Den reviderade målnivån ska inte vara lägre än 0,5 % av garanterade insättningar.

7.Insättningsgarantisystemens finansiella medel ska placeras med låg risk och tillräcklig diversifiering.

7.44Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystem, utsedda myndigheter eller behöriga myndigheter fastställer investeringsstrategin för insättningsgarantisystemens tillgängliga finansiella medel och att investeringsstrategin överensstämmer med principerna om diversifiering och investeringar i lågrisktillgångar. Insättningsgarantisystemen ska endast använda derivat för riskhanteringsändamål, inbegripet hantering av marknadsrisk och likviditetsrisk.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7a.45Om insättningsgarantisystemen får placera alla eller en del av sina tillgängliga finansiella medel hos sin nationella centralbank eller nationella statskassa ska medlemsstaterna säkerställa att dessa tillgängliga finansiella medel hålls separata från andra medel för redovisningsändamål och att de är lättillgängliga för användning av dessa insättningsgarantisystem i enlighet med artiklarna 11, 12 och 14.3.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

8.Om ett insättningsgarantisystems finansiella medel inte är tillräckliga för att ersätta insättare då insättningar blivit indisponibla ska deltagarna i systemet erlägga extra avgifter på högst 0,5 % av deras garanterade insättningar per kalenderår. Insättningsgarantisystem får under exceptionella omständigheter med den behöriga myndighetens samtycke kräva högre avgifter.

Den behöriga myndigheten får helt eller delvis skjuta upp ett kreditinstituts betalning av extraordinärt ex post-bidrag till insättningsgarantisystemen om bidragen skulle äventyra kreditinstitutets likviditet eller solvens. Ett sådant uppskjutande ska beviljas på högst sex månader men får förlängas på begäran av kreditinstitutet. Bidragen som skjutits upp enligt denna punkt ska betalas då sådan betalning inte längre äventyrar kreditinstitutets likviditet eller solvens.

9.Medlemsstaterna ska se till att insättningsgarantisystemen förfogar över lämplig alternativ finansiering för att med kort varsel kunna erhålla finansiering för att kunna tillgodose de fordringar som ställs på dessa insättningsgarantisystem.

9.46Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen har infört lämpliga alternativa finansieringsarrangemang så att de med kort varsel kan erhålla finansiering för att tillgodose de fordringar som ställs på dessa insättningsgarantisystem. Alternativa finansieringsarrangemang som finansieras med offentliga medel får endast användas för återbetalning enligt artikel 8.1 och för de åtgärder som avses i artikel 11.2 som en sista utväg och ska tillhandahållas i form av lån eller garantier. Alternativa finansieringsarrangemang från offentliga källor får endast tillhandahållas på villkor att insättningsgarantisystemet gör det rättsliga åtagandet att återbetala alternativa finansieringsarrangemang som finansieras eller garanteras genom offentliga medel och överenskommen ränta och överenskomna avgifter inom sex år.

Under exceptionella omständigheter, om den behöriga myndigheten mot bakgrund av utbetalningar och återvinningar under återbetalningsperioden bedömer att återbetalningen skulle kunna överbelasta finansieringskapaciteten för de återstående deltagande instituten, får återbetalningsperioden förlängas en gång med upp till tre år.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

10.47Medlemsstaterna ska senast den 31 mars varje år informera EBA om vilket belopp som garanterade insättningar uppgår till i medlemsstaten och de tillgängliga finansiella medel som deras insättningsgarantisystem den 31 december föregående år förfogade över.

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

11.48I samband med de åtgärder som avses i artikel 11.1, 11.2, 11.3 och 11.5 får medlemsstaterna tillåta att insättningsgarantisystemen använder medel från de alternativa finansieringsarrangemang som avses i artikel 10.9 och som inte finansieras eller garanteras med offentliga medel innan de använder sina tillgängliga finansiella medel och innan de extra avgifter som avses i artikel 10.8 uppbärs.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

12.49EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i vilka specificeras

  1. metoden för beräkning av de tillgängliga finansiella medel som är kvalificerade för att uppnå den målnivå som avses i punkt 2, inbegripet avgränsningen av insättningsgarantisystemens tillgängliga finansiella medel och de kategorier av tillgängliga finansiella medel som härrör från bidragna medel,

  2. närmare uppgifter om processen för att uppnå den målnivå som avses i punkt 2 efter det att ett insättningsgarantisystem har använt tillgängliga finansiella medel i enlighet med artikel 11 eller när beloppet för garanterade insättningar har ökat.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket till kommissionen senast den 11 maj 2028.

Kommissionen ges befogenhet att komplettera detta direktiv genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

13.50Senast den 11 maj 2028 ska EBA utarbeta riktlinjer för att bistå insättningsgarantisystemen med att diversifiera sina tillgängliga finansiella medel och om hur insättningsgarantisystemen kan investera i lågrisktillgångar; dessa riktlinjer är tillämpliga på insättningsgarantisystemens tillgängliga finansiella medel.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11 Användning av medel

1.De finansiella medel som avses i artikel 10 ska i första hand användas för att ersätta insättare i enlighet med detta direktiv.

1.51Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen använder de tillgängliga finansiella medel som avses i artikel 10 i första hand för att säkerställa återbetalning till insättare i enlighet med artikel 8.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.De finansiella medlen i insättningsgarantisystemet ska användas för att finansiera resolution av kreditinstitut i enlighet med artikel 109 i direktiv 2014/59/EU. Resolutionsmyndigheten ska, efter att ha hört insättningsgarantisystemet, fastställa det belopp som insättningsgarantisystemets ansvar omfattas av.

2.52Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen använder tillgängliga finansiella medel för att finansiera resolutionen av kreditinstitut i enlighet med artikel 109 i direktiv 2014/59/EU.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Medlemsstaterna får tillåta ett insättningsgarantisystem att använda tillgängliga finansiella medel för alternativa åtgärder i syfte att undvika kreditinstitutfallissemang förutsatt att följande villkor uppfylls:

  1. Resolutionsmyndigheten har inte vidtagit någon resolutionsåtgärd i enlighet med artikel 32 i direktiv 2014/59/EU.

  2. Insättningsgarantisystemet har lämpliga system och förfaranden på plats för att välja och genomföra alternativa åtgärder och övervaka därmed förbundna risker.

  3. Kostnaden för åtgärderna överstiger inte kostnaden för att fullgöra insättningsgarantisystemets i lagstiftning eller avtal fastställda mandat.

  4. Insättningsgarantisystemets alternativa åtgärder är kopplade till vissa skyldigheter för det kreditinstitut som mottar stödet, bland annat att underställa sig skärpt riskövervakning och mer omfattande kontroller från insättningsgarantisystemets sida.

  5. Insättningsgarantisystemets alternativa åtgärder är kopplade till åtaganden för det kreditinstitut som mottar stödet i syfte att säkra tillgång till garanterade insättningar.

  6. Den behöriga myndigheten har bedömt att de anslutna kreditinstituten har tillräcklig betalningsförmåga när det gäller den extra avgiftsinbetalning som nämns i punkt 5 i denna artikel.

Insättningsgarantisystemet ska samråda med resolutionsmyndigheten och den behöriga myndigheten om de åtgärder och de villkor som gäller för kreditinstitutet.

3.53Medlemsstaterna får tillåta insättningsgarantisystem att använda tillgängliga finansiella medel för förebyggande åtgärder, om allt av följande är tillämpligt:

  1. Resolutionsmyndigheten har inte fattat något beslut enligt artikel 82.2 i direktiv 2014/59/EU.

  2. Samtliga villkor som anges i artiklarna 11a och 11b är uppfyllda.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.Alternativa åtgärder som avses i punkt 3 i den här artikeln ska inte tillämpas om den behöriga myndigheten, efter att ha hört resolutionsmyndigheten, anser att de villkor för resolutionsåtgärder som fastställs i artikel 27.1 i direktiv 2014/59/EU uppfylls.

4.54Om tillgängliga finansiella medel har använts för de förebyggande åtgärder som avses i artikel 11a ska anslutna kreditinstitut omedelbart tillhandahålla insättningsgarantisystemet de medel som används för sådana åtgärder, vid behov i form av extra avgifter, om något av följande är tillämpligt:

  1. Om ett behov av att återbetala insättare eller ingripa i en resolution uppstår och insättningsgarantisystemets tillgängliga finansiella medel understiger två tredjedelar av målnivån.

  2. Om insättningsgarantisystemets tillgängliga finansiella medel understiger 25 % av målnivån.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.Om tillgängliga finansiella medel används i enlighet med punkt 3 i denna artikel ska anslutna kreditinstitut omedelbart tillhandahålla insättningsgarantisystemet de medel som använts för de alternativa åtgärderna, vid behov i form av extraordinära avgifter, i följande fall:

  1. Om det blir nödvändigt att betala ut insättningsersättning till kontohavarna och insättningsgarantisystemets finansiella medel understiger två tredjedelar av målnivån.

  2. Om de tillgängliga finansiella medlen understiger 25 % av målnivån.

5.55Om ett kreditinstitut avvecklas i enlighet med artikel 32b i direktiv 2014/59/EU för att lämna marknaden eller upphöra med sin bankverksamhet, får medlemsstaterna tillåta insättningsgarantisystemen att använda tillgängliga finansiella medel till alternativa åtgärder för att bevara insättarnas tillgång till sina insättningar, inbegripet överföring av tillgångar och skulder och överföring av insättningar, förutsatt att alla villkor som anges i artikel 11d i det här direktivet är uppfyllda.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.Medlemsstaterna får besluta att tillgängliga finansiella medel också får användas för att finansiera åtgärder för att bevara insättares tillgång till garanterade insättningar, inbegripet överföring av tillgångar och skulder samt överföring av insättningskunder i samband med nationella insolvensförfaranden, förutsatt att de kostnader som bärs av insättningsgarantisystemet inte överstiger nettobeloppet för ersättning till de insättare som garanteras i det berörda kreditinstitutet.

6.56Senast den 11 maj 2030 ska kommissionen, efter samråd med EBA, förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport med en bedömning av genomförandet och effekterna av de bestämmelser som rör de åtgärder som avses i punkterna 3 och 5, inbegripet

  1. en utvärdering av läget när det gäller införlivandet och genomförandet av dessa åtgärder och eventuella rättsliga eller praktiska hinder som har hindrat medlemsstaterna från att göra det möjligt för sina insättningsgarantisystem att finansiera dem,

  2. en bedömning av dessa åtgärders ändamålsenlighet och i vilken utsträckning de har bidragit till att uppnå målen i detta direktiv,

  3. en analys av lämpligheten i att göra dessa åtgärder tillgängliga för insättningsgarantisystem i alla medlemsstater.

Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11a Förebyggande åtgärder

1.57Om medlemsstaterna tillåter att medel från insättningsgarantisystemen används för förebyggande åtgärder enligt artikel 11.3, ska de säkerställa att insättningsgarantisystemen använder de tillgängliga finansiella medlen för sådana förebyggande åtgärder, förutsatt att samtliga följande villkor är uppfyllda:

  1. Ett kreditinstituts begäran om finansiering av sådana förebyggande åtgärder åtföljs av en not som anger åtgärder som avses i artikel 11b.1.

  2. Kreditinstitutet har samrått med den behöriga myndigheten om de åtgärder som anges i den not som avses i artikel 11b.1 och har beaktat den behöriga myndighetens synpunkter på dessa åtgärder.

  3. Insättningsgarantisystemets användning av förebyggande åtgärder är kopplad till villkor som åläggs det understödda kreditinstitutet, vilka åtminstone omfattar striktare riskövervakning av kreditinstitutet, åtföljt av styrningsarrangemang som underlättar sådan övervakning, större kontrollrättigheter för insättningsgarantisystemet och mer frekvent rapportering till de behöriga myndigheterna.

  4. Insättningsgarantisystemets användning av förebyggande åtgärder är villkorat av kreditinstitutets skyldighet att säkra effektiv tillgång till garanterade insättningar.

  5. De anslutna kreditinstituten kan betala de extra avgifterna i enlighet med artikel 11.4.

  6. Kreditinstitutet uppfyller sina skyldigheter enligt detta direktiv och den återbetalningsplan eller exitstrategi som avses i artikel 11b.6 i det här direktivet eller i artikel 32c.2 b i direktiv 2014/59/EU har följts med avseende på tidigare förebyggande åtgärder eller extraordinärt offentligt finansiellt stöd.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.58Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen har infört lämpliga övervakningssystem och beslutsförfaranden för att välja ut och genomföra förebyggande åtgärder och övervaka relaterade risker.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.59Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen får genomföra förebyggande åtgärder först när den utsedda myndigheten har bekräftat att alla villkor i punkt 1 är uppfyllda. Den utsedda myndigheten ska underrätta den behöriga myndigheten och resolutionsmyndigheten om detta.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.60EBA ska utarbeta riktlinjer som specificerar följande:

  1. De villkor som avses i punkt 1 c.

  2. De övervakningssystem och beslutsförfaranden som insättningsgarantisystemen ska ha infört i enlighet med punkt 2, med beaktande av praxisen hos de institutionella skyddssystem som avses i artikel 1.2 c.

  3. Med beaktande av kraven i artikel 11b, de detaljerade arrangemangen för samarbete mellan resolutionsmyndigheterna, de utsedda myndigheterna och de behöriga myndigheterna enligt punkterna 1 och 3 i den här artikeln.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11b Krav för förebyggande åtgärder

1.61Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut som begär att ett insättningsgarantisystem ska finansiera förebyggande åtgärder enligt artikel 11.3 lägger fram en not som anger de åtgärder som dessa kreditinstitut åtar sig att vidta för att garantera efterlevnaden av de tillämpliga tillsynskraven i enlighet med direktiv 2013/36/EU och förordning (EU) nr 575/2013.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.62Den not som avses i punkt 1 ska ange åtgärder för att minska risken för att kreditinstitutets finansiella sundhet försämras och stärka dess kapital- och likviditetssituation.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.63Om ett insättningsgarantisystems finansiella medel används för förebyggande åtgärder enligt artikel 11.3 i det här direktivet ska sådan användning anses vara en förändring av kreditinstitutets finansiella ställning och en uppdatering av återhämtningsplanen ska krävas enligt artikel 5.2 i direktiv 2014/59/EU.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.64I fråga om kapitalstödåtgärder, inbegripet rekapitaliseringar, nedskrivningar av tillgångar och tillgångsgarantier, ska medlemsstaterna säkerställa att ett insättningsgarantisystems tillgängliga finansiella medel endast täcker det kapitalunderskott som för närvarande uppskattas på grundval av följande faktorer:

  1. Det kapitalunderskott som identifierats i ett stresstest på unionsnivå eller nationell nivå, en översyn av tillgångarnas kvalitet eller motsvarande, under översyns- och utvärderingsprocessen, inspektioner på plats eller tillfällig förvaltning eller av en oberoende värderare.

  2. Kapitalanskaffningsåtgärder som ska genomföras inom sex månader efter det att omstruktureringsplanen för verksamheten har lämnats in.

  3. Skyddsåtgärder för att förhindra utflöden av medel, inbegripet de åtgärder som avses i punkt 7.

De faktorer som anges i första stycket a–c ska ingå i den not som avses i punkt 1.

Vid fastställandet av beloppet för det kapitalstöd som ska tillhandahållas av insättningsgarantisystemet får insättningsgarantisystemet också ta hänsyn till eventuella framåtblickande bedömningar av kapitalbehovet, inbegripet den kapitalkonserveringsplan som avses i artikel 142 i direktiv 2013/36/EU.

Insättningsgarantisystemet ska underrätta den behöriga myndigheten om beloppet för det kapitalstöd som ska tillhandahållas.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.65Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen överför sina innehav av aktier eller andra kapitalinstrument i det understödda kreditinstitutet så snart de kommersiella och finansiella omständigheterna tillåter det.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.66Medlemsstaterna ska säkerställa att den not som avses i punkt 1 föreskriver en exitstrategi från de förebyggande åtgärderna, inbegripet en tydligt angiven tidsplan för kreditinstitutets återbetalning av alla återbetalningsbara medel som mottagits som en del av de förebyggande åtgärderna och avyttring av det berörda insättningsgarantisystemets innehav i det kreditinstitutets kapital enligt punkt 5. Denna information får inte offentliggöras förrän efter det att kreditinstitutet har lämnat de förebyggande åtgärderna eller den bedömning som avses i artikel 11c.3 har slutförts, med förbehåll för de icke uppskjutningsbara skyldigheter att offentliggöra information som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7.67Medlemsstaterna ska säkerställa att inga utdelningar, aktieåterköp eller rörliga ersättningar betalas ut och att inget oåterkalleligt åtagande om utbetalning av utdelningar, aktieåterköp eller rörliga ersättningar görs av det understödda kreditinstitutet. Den behöriga myndigheten får undantagsvis tillåta utbetalning av utdelningar om kreditinstitutet på ett för den behöriga myndigheten övertygande sätt visar att det är rättsligt förpliktigat att betala ut sådana utdelningar. Medlemsstaterna ska säkerställa att förbuden som anges i denna punkt fortsätter att gälla till dess att kreditinstitutet har lämnat de förebyggande åtgärderna.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

8.68Medlemsstaterna ska säkerställa att det understödda kreditinstitutet inom sex månader från tillhandahållandet av det ursprungliga finansiella stödet lämnar in en omstruktureringsplan för verksamheten till den behöriga myndigheten. Efter det att de förebyggande åtgärderna har beviljats får den behöriga myndigheten förlänga denna period till högst åtta månader. Om den behöriga myndigheten inte är övertygad om att omstruktureringsplanen för verksamheten är trovärdig eller genomförbar ska insättningsgarantisystemets ytterligare tillhandahållande av medel till det berörda kreditinstitutet avbrytas.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

9.69Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som planeras i omstruktureringsplanen för verksamheten enligt punkt 8 är förenliga med den rekonstruktionsplan för kreditinstitutet som kommissionen kan kräva enligt unionens ram om statligt stöd.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

10.70Den behöriga myndigheten ska tillhandahålla resolutionsmyndigheten omstruktureringsplanen för verksamheten enligt punkt 8. Resolutionsmyndigheten får granska omstruktureringsplanen för verksamheten i syfte att identifiera eventuella åtgärder som skulle kunna inverka negativt på institutets möjlighet till resolution och får lämna rekommendationer till den behöriga myndigheten med avseende på de frågorna. Resolutionsmyndigheten ska meddela sin bedömning och sina rekommendationer inom den tidsram som fastställs av den behöriga myndigheten.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11c Åtgärdsplan

1.71Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemet utan dröjsmål underrättar den behöriga myndigheten om ett kreditinstitut underlåter att fullgöra de åtaganden som anges i den not som avses i artikel 11b.1 eller i den omstruktureringsplan för verksamheten som avses i artikel 11b.8, underlåter att senast på förfallodagen återbetala det belopp som betalats ut inom ramen för de förebyggande åtgärder som avses i artikel 11.3 eller underlåter att följa den exitstrategi som avses i artikel 11b.6.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.72Under de omständigheter som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna säkerställa att den behöriga myndigheten begär att kreditinstitutet till den utsedda myndigheten och insättningsgarantisystemet lämnar in en engångsåtgärdsplan som beskriver de åtgärder som kreditinstitutet kommer att vidta för att säkra efterlevnad av tillsynskraven, säkerställa sin långsiktiga bärkraft och återbetala det förfallna belopp som insättningsgarantisystemet bidragit med till de förebyggande åtgärderna, samt tidsramen för detta. Den utsedda myndigheten och insättningsgarantisystemet ska samråda med den behöriga myndigheten när det gäller de åtgärder som planeras i åtgärdsplanen.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.73Om den behöriga myndigheten inte är övertygad om att åtgärdsplanen är trovärdig eller genomförbar eller om kreditinstitutet underlåter att följa åtgärdsplanen ska den behöriga myndigheten informera insättningsgarantisystemet och resolutionsmyndigheten om sin bedömning. I så fall ska insättningsgarantisystemet inte bevilja kreditinstitutet några ytterligare förebyggande åtgärder, och de relevanta myndigheterna ska göra en bedömning av huruvida institutet fallerar eller sannolikt kommer att fallera i enlighet med artikel 32 i direktiv 2014/59/EU.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.74Senast den 11 maj 2029 ska EBA utfärda riktlinjer om vad som ska ingå i den omstruktureringsplan för verksamheten som åtföljer de förebyggande åtgärder som avses i artikel 11b.4–11b.8 och i den åtgärdsplan som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Tillämpas från och med den 11 maj 2029 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11d Villkor för alternativa åtgärder

1.75Om ett insättningsgarantisystems tillgängliga finansiella medel används för alternativa åtgärder enligt artikel 11.5 ska medlemsstaterna säkerställa att insättningsgarantisystemet får bidra till det belopp som krävs för att finansiera överföringen av icke-garanterade insättningar och andra ordinarie skulder utan säkerhet till en mottagare och för att säkerställa mottagarens kapitalneutralitet, utöver det belopp som krävs för överföringen av garanterade insättningar och tillgångar i det berörda kreditinstitutet, om den relevanta nationella myndigheten bedömer att

  1. överföringen av icke-garanterade insättningar eller av ordinarie skulder utan säkerhet är absolut nödvändig och proportionell för att undvika spridningseffekter, särskilt när det gäller kvalificerade insättningar som innehas av fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag,

  2. överföringen av icke-garanterade insättningar och av ordinarie skulder utan säkerhet skulle maximera värdet vid försäljning eller överföring till en ny köpare och därigenom begränsa förstörelse av ekonomiska värden och minska borgenärernas potentiella förluster, eller

  3. det finns ett behov av att bevara hela kundrelationen för att upprätthålla förtroendet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen inte finansierar överföringen av kapitalbas och skulder med lägre rankning än ordinarie skulder utan säkerhet i deras nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.76När ett insättningsgarantisystem finansierar överföringen av tillgångar och skulder, inbegripet en överföring av insättningar enligt artikel 11.5, ska medlemsstaterna säkerställa att det berörda kreditinstitutet eller den relevanta nationella myndigheten saluför eller vidtar åtgärder för saluföring av de tillgångar, rättigheter och skulder som det kreditinstitutet avser att överföra. Utan att det påverkar tillämpningen av unionens ram om statligt stöd ska sådan saluföring

  1. vara öppen och transparent och inte ge någon missvisande bild av de tillgångar, rättigheter och skulder som ska överföras,

  2. varken gynna eller diskriminera potentiella köpare och inte ge någon potentiell köpare några fördelar,

  3. inte innebära några intressekonflikter,

  4. beakta behovet av att genomföra en snabb lösning, med hänsyn till den tidsfrist för konstaterandet enligt artikel 2.1.8 a som anges i artikel 3.2 andra stycket, och

  5. syfta till att i största möjliga utsträckning maximera försäljningspriset för de berörda tillgångarna, rättigheterna och skulderna.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 11e Test av det minst kostsamma scenariot77

Om medel från insättningsgarantisystemet används för någon av de åtgärder som avses i artikel 11.2, 11.3 eller 11.5 i detta direktiv ska medlemsstaterna säkerställa att beloppet för respektive ingripande från insättningsgarantisystemet inte överstiger det lägsta av följande belopp:

  1. Beloppet för garanterade insättningar hos kreditinstitutet.

  2. Det belopp som följer av villkoren för tillämpning av den relevanta åtgärd som fastställs i artikel 109 i direktiv 2014/59/EU eller i artikel 11.3 eller 11.5 i det här direktivet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 12 Utlåning mellan insättningsgarantisystem

1.Medlemsstaterna får tillåta insättningsgarantisystem att ge lån till andra insättningsgarantisystem inom unionen på frivillig basis förutsatt att följande villkor uppfylls:

  1. Det låntagande insättningsgarantisystemet kan inte fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 9.1 på grund av avsaknad av tillgängliga finansiella medel enligt artikel 10.

  2. Det låntagande insättningsgarantisystemet har tillämpat de extra bidrag som avses i artikel 10.8.

  3. Det låntagande insättningsgarantisystemet tar på sig det rättsliga ansvaret för att de lånade medlen används för att betala fordringar enligt artikel 9.1.

  4. Det låntagande insättningsgarantisystemet omfattas för närvarande inte av skyldighet att betala tillbaka ett lån till andra insättningsgarantisystem enligt denna artikel.

  5. Det låntagande insättningsgarantisystemet uppger det belopp som krävs.

  6. Det totala belopp som upplånats får uppgå till högst 0,5 % av de garanterade insättningarna i det låntagande insättningsgarantisystemet.

  7. Det låntagande insättningsgarantisystemet underrättar omgående EBA och anger på vilket sätt de villkor som anges i denna punkt uppfylls och det belopp som begärs.

2.Följande villkor ska gälla för lånet:

  1. Det låntagande insättningsgarantisystemet måste betala tillbaka lånet inom fem år. Lånet kan återbetalas genom årliga avbetalningar. Ränta ska utgå först vid återbetalningen.

  2. Räntan måste sättas så att den motsvarar minst den utlåningsfacilitet som tillämpas av Europeiska centralbanken under kredittiden.

  3. Det utlånande insättningsgarantisystemet måste informera EBA om ingående räntesats och lånets löptid.

3.Medlemsstaterna ska se till att de avgifter som tas ut av det låntagande insättningsgarantisystemet är tillräckliga för att återbetala det belopp som lånats och återupprätta målnivån så snart som möjligt.

Artikel 12a Användning av tillgängliga finansiella medel i institutionella skyddssystem som erkänns som ett insättningsgarantisystem enligt artikel 113.7 b i förordning (EU) nr 575/2013

1.78Medlemsstaterna får tillåta att ett institutionellt skyddssystem enligt artikel 1.2 c lånar ut eller på annat sätt gör sina tillgängliga finansiella medel enligt artikel 10.1 tillgängliga för andra medel i det institutionella skyddssystemet enligt artikel 113.7 b i förordning (EU) nr 575/2013, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

  1. De finansiella medel som lånas ut eller på annat sätt görs tillgängliga behövs för att säkerställa likviditeten och solvensen för att undvika att ett anslutet institut går i konkurs.

  2. Insättningsgarantisystemet behöver inte omedelbart använda de tillgängliga finansiella medlen enligt artikel 10.1 för att återbetala insättare i sina deltagande institut eller ingripa i resolutionen av sina deltagande institut.

  3. Det totala beloppet överstiger inte 75 % av insättningsgarantisystemets målnivå.

  4. De finansiella medel som lånas ut eller på annat sätt görs tillgängliga ska återbetalas inom sex år.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.79Om ett institutionellt skyddssystem enligt artikel 1.2 c har lånat ut eller på annat sätt gjort finansiella medel tillgängliga i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och ett behov av att återbetala insättare i dess deltagande institut eller att ingripa i resolution uppstår, ska medlemsstaterna säkerställa att dessa medel återbetalas på begäran inom en period som inte överstiger den period som avses i artikel 8.1.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 13 Beräkning av avgifter till insättningsgarantisystem

1.De avgifter till insättningsgarantisystem som avses i artikel 10 ska baseras på beloppet på respektive deltagares garanterade insättningar och risknivå.

Medlemsstaterna får föreskriva lägre bidrag för kreditmarknadssektorer med särskilt låg risk som regleras i nationell rätt.

Medlemsstaterna får besluta att deltagare i ett institutionellt skyddssystem ska betala lägre avgifter till insättningsgarantisystemet.

Medlemsstaterna får tillåta att den centrala företagsenheten och alla kreditinstitut som är permanent underställda denna centrala företagsenhet som avses i artikel 10.1 i förordning (EU) nr 575/2013 som helhet omfattas av den gruppbaserade riskviktning som har fastställts för den centrala företagsenheten och dess underställda kreditinstitut.

Medlemsstaterna får besluta att kreditinstitut ska betala en minimiavgift, oavsett beloppet på deras garanterade insättningar.

2.Insättningsgarantisystemen får använda sina egna riskbaserade metoder för att fastställa och beräkna sina deltagares riskbaserade avgifter. Avgifterna ska stå i proportion till deltagarnas risk och i rimlig utsträckning beakta riskprofilen för de olika affärsmodellerna. De metoderna får även beakta balansräkningens tillgångssida, och riskindikatorer såsom kapitaltäckning, tillgångskvalitet och likviditet.

Varje metod ska godkännas av den behöriga myndigheten i samarbete med den utsedda myndigheten. EBA ska informeras om de godkända metoderna.

3.För att säkerställa konsekvent tillämpning av detta direktiv ska EBA senast den 3 juli 2015 utfärda riktlinjer enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 om närmare angivande av metoderna för beräkning av avgifterna till insättningsgarantisystem i överensstämmelse med punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

Den ska i synnerhet inbegripa en beräkningsformel, specifika indikatorer, riskklasser för deltagare, tröskelvärden för specifika riskklassers riskviktning och andra nödvändiga aspekter.

Senast den 3 juli 2017 och minst vart femte år därefter ska EBA se över riktlinjerna för de riskbaserade eller de alternativa riskbaserade metoder som insättningsgarantisystemen tillämpar.

Artikel 14 Samarbete inom unionen

1.Insättningsgarantisystem ska omfatta insättare hos filialer som upprättats av deras medlemskreditinstitut i andra medlemsstater.

1.80Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen omfattar

  1. insättare vid filialer som upprättats av deras anslutna kreditinstitut i andra medlemsstater, och

  2. insättare vid anslutna kreditinstitut som utövar friheten att tillhandahålla tjänster enligt avdelning V kapitel 3 i direktiv 2013/36/EU, om dessa insättare utnyttjar dessa tjänster i en annan medlemsstat.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.Insättare i filialer som upprättats av kreditinstitut i en annan medlemsstat ska ersättas av ett insättningsgarantisystem i värdmedlemsstaten för det i hemmedlemsstaten befintliga insättningsgarantisystemets räkning. Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska göra återbetalningar i enlighet med instruktioner från hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem. Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska inte ha någon ansvarsskyldighet vad gäller åtgärder som vidtagits i enlighet med instruktioner från hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem. Hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska tillhandahålla de medel som krävs före utbetalningen och kompensera värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem för alla kostnader som det ådragit sig.

Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska även informera berörda insättare för hemmedlemsstatens insättningsgarantisystems räkning och vara berättigad till att erhålla skriftväxling från dessa insättare för hemmedlemsstatens insättningsgarantisystems räkning.

2.81Insättare i filialer som upprättats av kreditinstitut i en annan medlemsstat ska ersättas av ett insättningsgarantisystem i värdmedlemsstaten för det i hemmedlemsstaten befintliga insättningsgarantisystemets räkning. Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska göra återbetalningar i enlighet med instruktioner från hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem. Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska inte ha någon ansvarsskyldighet vad gäller åtgärder som vidtagits i enlighet med instruktioner från hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem. Hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska tillhandahålla de medel som krävs före utbetalningen och kompensera värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem för alla kostnader som det ådragit sig.

Värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem ska även informera berörda insättare för hemmedlemsstatens insättningsgarantisystems räkning och vara berättigad till att erhålla skriftväxling från dessa insättare för hemmedlemsstatens insättningsgarantisystems räkning.

Genom undantag från första stycket ska medlemsstaterna säkerställa att ett insättningsgarantisystem i hemmedlemsstaten får besluta att ersätta insättare vid filialer i en annan medlemsstat direkt, om allt av följande är tillämpligt:

  1. Den administrativa bördan och kostnaden för en sådan återbetalning är lägre än vid en återbetalning från ett insättningsgarantisystem i värdmedlemsstaten.

  2. Hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem säkerställer att insättarna inte får sämre villkor än de skulle ha fått om återbetalningen hade gjorts i enlighet med första stycket.

  3. Återbetalningen görs i samma valuta som om återbetalningen hade gjorts i enlighet med första stycket.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2a.82Medlemsstaterna ska säkerställa att ett insättningsgarantisystem i en värdmedlemsstat, efter överenskommelse med ett insättningsgarantisystem i en hemmedlemsstat, får fungera som kontaktpunkt för insättare vid kreditinstitut som utövar den frihet att tillhandahålla tjänster som avses i avdelning V kapitel 3 i direktiv 2013/36/EU och ska ersättas av hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem för de kostnader som uppstår.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2b.83Om punkt 2 är tillämplig ska medlemsstaterna säkerställa att hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem och den berörda värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem har en överenskommelse om utbetalningsvillkor, inbegripet ersättning för uppkomna kostnader, kontaktpunkten för insättare, tidsplan och betalningsmetod.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2c.84Om punkt 2 eller 2a är tillämplig ska hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem förse värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem med information om

  1. antalet insättare vid filialer som inrättats av dess anslutna kreditinstitut i den värdmedlemsstaten, beloppet för garanterade insättningar i dessa filialer och alla relevanta ändringar av detta,

  2. antalet insättare vid dess anslutna kreditinstitut som utövar friheten att tillhandahålla tjänster enligt avdelning V kapitel 3 i direktiv 2013/36/EU, om dessa insättare utnyttjar dessa tjänster i den värdmedlemsstaten, det totala beloppet för dessa insättares garanterade insättningar och alla relevanta ändringar av detta.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Om ett kreditinstitut upphör att delta i ett insättningsgarantisystem och går över till ett annat insättningsgarantisystem ska de avgifter som betalats in under de senaste tolv månaderna före det att kreditinstitutet dragit sig ur systemet, med undantag för de extra avgifterna enligt artikel 10.8, överföras till det andra insättningsgarantisystemet. Detta gäller inte om ett kreditinstitut uteslutits från ett insättningsgarantisystem enligt artikel 4.5.

Om en del av ett kreditinstituts verksamhet överförs till en annan medlemsstat och således börjar omfattas av ett annat insättningsgarantisystem ska de avgifter som det kreditinstitutet betalat in under de senaste tolv månaderna före överföringen, med undantag för de extra avgifterna i enlighet med artikel 10.8, överföras till det andra insättningsgarantisystemet i proportion till beloppet av de överförda garanterade insättningarna.

3.85Om ett kreditinstitut upphör att delta i ett insättningsgarantisystem och ansluter sig till ett annat insättningsgarantisystem eller om en del av kreditinstitutets verksamhet överförs till ett annat insättningsgarantisystem, ska medlemsstaterna säkerställa att det ursprungliga insättningsgarantisystemet till det mottagande insättningsgarantisystemet i proportion till beloppet av de överförda garanterade insättningarna överför de avgifter som ska betalas för de tolv månader som föregår ändringen av deltagandet i insättningsgarantisystem eller överföringen av verksamhet, med undantag för de extra avgifter som avses i artikel 10.8.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3a.86Vid tillämpning av punkt 3 ska medlemsstaterna säkerställa att det ursprungliga insättningsgarantisystemet, på begäran av det mottagande insättningsgarantisystemet, överför det belopp som avses i den punkten inom en månad från denna begäran.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.Medlemsstaterna ska se till att hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem utbyter information enligt artikel 4.7 eller 4.8 och 4.10 med systemen i värdmedlemsstaten. De begränsningar som fastställs i den artikeln gäller.

Om ett kreditinstitut har för avsikt att övergå från ett insättningsgarantisystem till ett annat i enlighet med detta direktiv ska det anmäla en sådan avsikt minst sex månader i förväg. Under den perioden är kreditinstitutet fortfarande skyldigt att betala avgifter till sitt ursprungliga insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 10 både när det gäller förhands- och efterhandsfinansiering.

4.87Medlemsstaterna ska säkerställa att hemmedlemsstatens insättningsgarantisystem utbyter information enligt artikel 4.7 och 4.10 samt artikel 16a.1 och 16a.2 med systemen i värdmedlemsstaten. De begränsningar som fastställs i artikel 4.11 ska tillämpas.

Om ett kreditinstitut har för avsikt att övergå från ett insättningsgarantisystem till ett annat i enlighet med detta direktiv ska det anmäla en sådan avsikt minst sex månader i förväg. Under den perioden är kreditinstitutet fortfarande skyldigt att betala avgifter till sitt ursprungliga insättningsgarantisystem i enlighet med artikel 10 både när det gäller förhands- och efterhandsfinansiering.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.För att underlätta ett effektivt samarbete mellan insättningsgarantisystem, framför allt vad gäller den här artikeln och artikel 12, ska insättningsgarantisystemen eller, i tillämpliga fall, de utsedda myndigheterna upprätta skriftliga samarbetsavtal. Sådana avtal ska beakta de krav som fastställs i artikel 4.9.

Den utsedda myndigheten ska underrätta EBA om förekomsten av och innehållet i sådana avtal och EBA kan avge yttranden om sådana avtal i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) nr 1093/2010. Om utsedda myndigheter eller insättningsgarantisystem inte kan nå en överenskommelse eller det uppstår oenighet i fråga om tolkningen av ett avtal får endera parten hänskjuta frågan till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1093/2010 och EBA ska agera i enlighet med den artikeln.

Avsaknaden av sådana avtal ska inte påverka insättares fordringar enligt artikel 9.1 eller kreditinstituts fordringar enligt punkt 3 i denna artikel.

6.Medlemsstaterna ska se till att lämpliga förfaranden inrättas så att insättningsgarantisystemen kan utbyta information och kommunicera effektivt med andra insättningsgarantisystem, sina anslutna kreditinstitut, de relevanta behöriga och utsedda myndigheterna inom deras egen jurisdiktion och med andra myndigheter, om så krävs på ett gränsöverskridande sätt.

7.EBA, de behöriga och de utsedda myndigheterna ska samarbeta med varandra och utöva sina befogenheter i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och förordning (EU) nr 1093/2010.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och EBA om vilken myndighet som är deras utsedda myndighet senast den 3 juli 2015.

8.EBA ska samarbeta med Europeiska systemrisknämnden (ESRB) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 när det gäller systemriskanalys för insättningsgarantisystem.

9.88Senast den 11 maj 2028 ska EBA utfärda riktlinjer för respektive roller för hemmedlemsstatens och värdmedlemsstatens insättningsgarantisystem enligt punkt 2, inbegripet en förteckning över de omständigheter och villkor enligt vilka ett insättningsgarantisystem i hemmedlemsstaten kan besluta att återbetala insättare vid filialer i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 tredje stycket.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 15 Kreditinstituts filialer i tredjeland

1.Medlemsstaterna ska kontrollera att filialer som har inrättats på deras territorium av ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor utanför unionen har ett skydd som motsvarar det som föreskrivs i detta direktiv.

Om skyddet inte är likvärdigt kan medlemsstaterna, om inte annat följer av artikel 47.1 i direktiv 2013/36/EU, kräva att de filialer som har inrättats av ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor utanför unionen ska ansluta sig till ett inom medlemsstatens territorium existerande insättningsgarantisystem.

När medlemsstaterna genomför den kontroll som föreskrivs i första stycket i denna punkt ska de åtminstone kontrollera att insättarna åtnjuter samma garantinivå och räckvidd för skyddet som föreskrivs i detta direktiv.

2.Varje filial som har inrättats av ett kreditinstitut som har sitt huvudkontor utanför unionen och som inte är deltagare i en medlemsstats insättningsgarantisystem ska tillhandahålla all relevant information om de åtgärder som har vidtagits för att garantera insättningar från personer som redan har gjort eller avser att göra insättningar i denna filial.

3.Den information som avses i punkt 2 ska på det sätt som anges i nationell rätt göras tillgänglig på det språk som insättaren och kreditinstitutet enades om när kontot öppnades eller på det eller de officiella språken i den medlemsstat där filialen inrättas; informationen ska vara klar och lätt att förstå.

Artikel 15 Filialer i unionen till kreditinstitut som är etablerade i tredjeland89

Medlemsstaterna ska kräva att filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför unionen ansluter sig till ett insättningsgarantisystem inom deras territorium innan de tillåter sådana filialer att ta emot kvalificerade insättningar i dessa medlemsstater.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de filialer som avses i första stycket bidrar till insättningsgarantisystemet i enlighet med artikel 13.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 15a Anslutna kreditinstitut med filialer i tredjeland90

Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystem inte täcker insättare vid filialer som har inrättats i tredjeland av deras anslutna kreditinstitut.

Genom undantag från första stycket får medlemsstaterna föreskriva att insättningsgarantisystem täcker insättare vid filialer som har inrättats i tredjeland av deras anslutna kreditinstitut, på villkor att dessa insättningsgarantisystem samlar in motsvarande bidrag från de berörda kreditinstituten och med förbehåll för den utsedda myndighetens godkännande.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 16 Information till insättare

1.Medlemsstaterna ska se till att kreditinstituten ger personer som redan har gjort eller avser att göra insättningar tillgång till den information som behövs för att avgöra vilka insättningsgarantisystem som institutet och dess filialer är anslutna till inom unionen. Medlemsstaterna ska se till att kreditinstitut underrättar personer som redan har gjort eller avser att göra insättningar om de tillämpliga undantagen från insättningsgarantisystemets skydd.

1.91Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstituten till sådana personer som redan har gjort eller avser att göra insättningar lämnar den information som dessa insättare behöver för att identifiera de insättningsgarantisystem till vilka kreditinstitutet och dess filialer är anslutna inom unionen. Kreditinstitut ska lämna denna information med hjälp av ett informationsblad som utarbetats i ett format ur vilket data kan extraheras enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

1a.92Medlemsstaterna ska säkerställa att det informationsblad som avses i punkt 1 innehåller samtliga följande uppgifter:

  1. Grundläggande information om skyddet för insättningar.

  2. Kontaktuppgifter för det kreditinstitut som utgör första kontaktpunkt för information om innehållet i informationsbladet.

  3. Garantinivån för insättningar enligt artikel 6.1 och 6.2 i euro eller, i relevanta fall, i en annan valuta.

  4. Tillämpliga undantag från insättningsgarantisystemens skydd.

  5. Skyddets begränsning i samband med gemensamma konton.

  6. Återbetalningsperiod om kreditinstitutet fallerar.

  7. Valuta för återbetalning.

  8. Identifiering av det insättningsgarantisystem som ansvarar för att skydda en insättning, inbegripet en hänvisning till dess webbplats.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.Innan ett avtal om mottagande av insättningar ingås ska insättarna ges den information som avses i punkt 1. De ska bekräfta mottagandet av informationen. Det formulär som återges i bilaga I ska användas i det avseendet.

2.93Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut tillhandahåller det informationsblad som avses i punkt 1 innan de ingår ett avtal om mottagande av insättningar och därefter varje gång det görs en ändring av den information som lämnas och minst vart femte år. Kreditinstituten ska kräva att insättarna bekräftar mottagandet av informationsbladet när de ingår avtalet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.Bekräftelse på att insättningarna är ersättningsberättigande ska tillhandahållas på kontoutdraget till insättarna, inbegripet en hänvisning till informationsbladet i bilaga I. Det relevanta insättningsgarantisystemets webbplats ska också anges på informationsbladet. Informationsbladet i bilaga I ska minst en gång om året tillhandahållas insättaren.

Insättningsgarantisystemets webbplats ska innehålla all nödvändig information för insättarna, särskilt information om reglerna för förfarandet och villkoren för insättningsgarantier i enlighet med detta direktiv.

3.94Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut på sina insättares kontoutdrag bekräftar att de berörda insättningarna är kvalificerade insättningar, inbegripet en hänvisning till det informationsblad som avses i punkt 1.

Insättningsgarantisystemets webbplats ska innehålla all nödvändig information för insättarna, särskilt information om reglerna för förfarandet och villkoren för insättningsgarantier i enlighet med detta direktiv.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.Den information som föreskrivs i punkt 1 ska på det sätt som anges i nationell rätt göras tillgänglig på det språk som insättaren och kreditinstitutet enades om när kontot öppnades eller på det eller de officiella språken i den medlemsstat där en filial inrättas.

4.95Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut gör den information som avses i denna artikel tillgänglig på det språk som insättaren och kreditinstitutet enades om när kontot öppnades eller på det eller de officiella språken i den medlemsstat där filialen är etablerad.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.Medlemsstaterna ska begränsa användningen i reklam av den information som avses i punkterna 1, 2 och 3 till en saklig hänvisning till det insättningsgarantisystem som garanterar den produkt som reklamen hänför sig till och till all ytterligare information som krävs i nationell rätt.

Sådan information kan innebära en faktaredogörelse av hur insättningsgarantisystemet fungerar men får inte innehålla uppgift om obegränsad garanti av insättningar.

6.I händelse av fusion, omvandling av dotterbolag till filialer eller liknande åtgärder ska insättarna underrättas minst en månad före det att åtgärden får laga kraft om den behöriga myndigheten inte tillåter en kortare tidsfrist som motiveras av företagshemligheter eller finansiell stabilitet.

Insättarna ska ges en period på tre månader efter det att sammanslagningen eller omvandlingen eller liknande åtgärder har meddelats så att de ges möjlighet att ta ut eller överföra sina kvalificerade insättningar till ett annat kreditinstitut, inklusive all upplupen ränta och alla förmåner som förvärvats, utan att drabbas av någon sanktion, i den mån de överskrider garantinivån enligt artikel 6 vid tidpunkten för åtgärden.

6.96Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut vid fusion av kreditinstitut, omvandling av ett kreditinstituts dotterbolag till filialer eller liknande åtgärder underrättar insättningsgarantisystemen och insättarna om detta minst en månad innan åtgärden får rättslig verkan, såvida inte den behöriga myndigheten tillåter en kortare tidsfrist som motiveras av företagshemligheter eller finansiell stabilitet. Denna underrättelse ska innehålla en förklaring av åtgärdens inverkan på insättarskyddet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att de berörda kreditinstituten, om de åtgärder som avses i första stycket i denna punkt leder till att insättare med insättningar i dessa kreditinstitut kommer att påverkas av den minskade insättningsgarantin, underrättar dessa insättare om att de inom tre månader efter underrättelsen till insättarna enligt första stycket i denna punkt får ta ut eller till ett annat kreditinstitut överföra sina kvalificerade insättningar, inklusive all upplupen ränta och alla förvärvade förmåner upp till ett belopp som motsvarar den förlorade täckningen av deras insättningar utan att drabbas av någon sanktion, inbegripet när det gäller de garantinivåer som föreskrivs i artikel 6.2.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7.Medlemsstaterna ska se till att om ett kreditinstitut lämnar eller utesluts från ett insättningsgarantisystem ska detta kreditinstitut inom en månad ha underrättat sina insättare om detta.

7.97Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut som upphör att delta i ett insättningsgarantisystem och ansluter sig till ett annat har underrättat sina insättare om detta minst en månad före denna ändring. Denna underrättelse ska innehålla en förklaring av inverkan på insättarskyddet av ändringen av deltagande.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7a.98Om en relevant administrativ myndighet gör ett konstaterande enligt artikel 2.1.8 a eller en rättslig myndighet meddelar ett avgörande enligt artikel 2.1.8 b, ska medlemsstaterna säkerställa att utsedda myndigheter, insättningsgarantisystem och berörda kreditinstitut informerar insättare om detta, inbegripet genom offentliggörande på sina webbplatser.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

8.Om en insättare använder sig av nätbaserade banktjänster får den information som ska tillhandahållas enligt detta direktiv förmedlas elektroniskt. Om insättaren kräver det ska denne underrättas om detta i pappersform.

8.99Om en insättare använder internetbank ska medlemsstaterna säkerställa att kreditinstitut tillhandahåller den information de måste lämna till sina insättare enligt detta direktiv på elektronisk väg, såvida inte en insättare begär att få denna information i pappersform.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

9.100EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande i vilka specificeras

  1. innehållet i och formatet på det informationsblad som avses i punkt 1,

  2. det förfarande som ska följas för tillhandahållande av och innehållet i den information som ska lämnas i meddelandena från utsedda myndigheter, insättningsgarantisystem eller kreditinstitut till insättare, i de situationer som avses i artiklarna 8b och 8c samt i punkterna 6, 7 och 7a i denna artikel.

EBA ska överlämna de förslag till tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket till kommissionen senast den 11 maj 2027.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i denna punkt i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 16a Informationsutbyte mellan kreditinstitut och insättningsgarantisystem och rapportering från myndigheter

1.101Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut alltid lagrar och, på begäran, tillhandahåller det insättningsgarantisystem som de är anslutna till all information som krävs för att genomföra det stresstest som avses i artikel 4.10 och för att förbereda en återbetalning av insättningar, i enlighet med identifieringskravet i artikel 5.4, inbegripet den information som behövs för tillämpning av artiklarna 8.5, 8b och 8c.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

2.102Medlemsstaterna ska säkerställa att kreditinstitut, på begäran, tillhandahåller det insättningsgarantisystem som de är anslutna till den information som avses i punkt 1 när det gäller

  1. insättare vid filialer till dessa kreditinstitut i andra medlemsstater eller, om dessa insättningar täcks av insättningsgarantisystemet, i tredjeländer,

  2. insättare som är mottagare av tjänster som tillhandahålls av anslutna kreditinstitut på grundval av friheten att tillhandahålla tjänster.

I den information som avses i leden a och b i första stycket ska det anges i vilka medlemsstater eller tredjeländer filialerna eller insättarna är belägna.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

3.103Medlemsstaterna ska säkerställa att insättningsgarantisystemen senast den 31 mars varje år informerar EBA om

  1. beloppet för garanterade insättningar i deras medlemsstat per den 31 december föregående år,

  2. beloppet för sina tillgängliga finansiella medel per den 31 december föregående år, inbegripet andelen inlånade eller utlånade medel och betalningsåtaganden, och

  3. i fall av utbetalning av medel från insättningsgarantisystemet i enlighet med artikel 8.1 eller artikel 11.2, 11.3 eller 11.5, om tidsplanen för att nå målnivån.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

4.104Medlemsstaterna ska säkerställa att de utsedda myndigheterna utan onödigt dröjsmål underrättar EBA om allt av följande:

  1. Ett konstaterande av indisponibla insättningar och beloppet av dessa under de omständigheter som avses i artikel 2.1.8.

  2. En återbetalning av insättningar i enlighet med artikel 8 eller tillämpning av någon av de åtgärder som avses i artikel 11.2, 11.3 och 11.5, beloppet av de medel som använts i enlighet med artikel 8 och artikel 11.2, 11.3 och 11.5 och, i tillämpliga fall och när uppgifter finns tillgängliga, det belopp som återvunnits, de resulterande kostnaderna för insättningsgarantisystemet och återvinningsprocessens varaktighet.

  3. De alternativa finansieringsarrangemang som finns tillgängliga och deras faktiska användning enligt artikel 10.9.

  4. Alla insättningsgarantisystem som har upphört med sin verksamhet eller inrättandet av ett nytt insättningsgarantisystem, även till följd av en sammanslagning eller det faktum att ett insättningsgarantisystem har börjat bedriva verksamhet över gränserna.

Den underrättelse som avses i första stycket led b ska innehålla en sammanfattning av följande:

  1. Kreditinstitutets ursprungliga situation.

  2. Återbetalningen av insättningar i enlighet med artikel 8 eller de åtgärder för vilka medel från insättningsgarantisystemet har använts, inbegripet de särskilda instrument som har använts för de åtgärder som avses i artikel 11.2, 11.3 eller 11.5.

  3. Det förväntade beloppet av medel som använts.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

5.105EBA ska utan onödigt dröjsmål offentliggöra den information som mottagits i enlighet med punkt 3 och den sammanfattning som avses i punkt 4. EBA ska dock inte offentliggöra någon information från ett insättningsgarantisystem som det insättningsgarantisystemet betraktar som konfidentiell.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

6.106Medlemsstaterna ska säkerställa att resolutionsmyndigheterna för de kreditinstitut som deltar i ett insättningsgarantisystem förser insättningsgarantisystemet med en sammanfattning av de viktigaste delarna i de resolutionsplaner som avses i artikel 10.7 a i direktiv 2014/59/EU. Resolutionsmyndigheterna får från denna sammanfattning undanta information som inte är nödvändig för att insättningsgarantisystemet och de utsedda myndigheterna ska kunna fullgöra de skyldigheter som avses i artikel 8, artikel 11.2, 11.3 och 11.5 och artikel 11e i det här direktivet.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

7.107EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande för att specificera de förfaranden som ska följas och minimiinnehållet i den information som avses i punkt 1, med beaktande av typerna av insättare, och förfarandena, mallarna och innehållet i den information som avses i punkterna 3 och 4.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 11 maj 2027.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder för genomförande som avses i första stycket i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Tillämpas från och med den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

Direktiv (EU) 2026/804

Artikel 17 Förteckning över auktoriserade kreditinstitut

1.Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter när de anmäler auktorisationer i enlighet med artikel 20.1 i direktiv 2013/36/EU till EBA anger vilket insättningsgarantisystem kreditinstitutet är anslutet till.

2.När EBA offentliggör och uppdaterar förteckningen över auktoriserade kreditinstitut i enlighet med artikel 20.2 i direktiv 2013/36/EU ska myndigheten ange vilket insättningsgarantisystem kreditinstitutet är anslutet till.

Artikel 18 Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Befogenheten att anta delegerade akter som avses i artikel 6.7 ska ges till kommissionen tills vidare.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6.7 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.En delegerad akt som antas enligt artikel 6.7 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 19 Övergångsbestämmelser

1.I de fall då vissa insättningar eller kategorier av insättningar eller andra instrument inte längre omfattas helt eller delvis av insättningsgarantisystem efter det att detta direktiv eller direktiv 2009/14/EG införlivats med nationell rätt får medlemsstaterna tillåta att insättningar och andra instrument som har en ursprunglig förfallodag garanteras fram till och med deras ursprungliga förfallodag om de gjordes eller ställdes ut före den 2 juli 2014.

2.Medlemsstaterna ska se till att insättarna underrättas om vilka insättningar eller kategorier av insättningar eller andra instrument som inte längre kommer att omfattas av ett insättningsgarantisystem från och med den 3 juli 2015.

3.Fram till dess att målnivån initialt har uppnåtts kan medlemsstaterna tillämpa tröskelvärdena i artikel 11.5 i förhållande till de tillgängliga finansiella medlen.

4.Med undantag från artikel 6.1 får medlemsstater vilka den 1 januari 2008 angav en täckningsnivå mellan 100.000 EUR och 300.000 EUR besluta att åter tillämpa den högre täckningsnivån fram till och med den 31 december 2018. I det fallet ska kreditinstitutens målnivå och bidrag anpassas i motsvarande grad.

5.Senast den 3 juli 2019 ska kommissionen lägga fram en rapport och vid behov ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om hur insättningsgarantisystem som är verksamma i unionen får samarbeta inom ett europeiskt system för att förhindra att risker uppstår genom gränsöverskridande verksamhet och skydda insättningarna mot sådana risker.

6.Senast den 3 juli 2019 ska kommissionen med hjälp av EBA lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur långt genomförandet av detta direktiv kommit. Den rapporten bör framför allt behandla följande:

  1. Målnivån på grundval av garanterade insättningar, med en utvärdering av huruvida den angivna procentsatsen är lämplig, med beaktande av tidigare fallerade kreditinstitut i unionen.

  2. Effekterna av alternativa åtgärder som används i enlighet med artikel 11.3 på skyddet för insättare och överensstämmelse med de ordnade likvidationsförfarandena inom banksektorn.

  3. Effekterna för mångfalden inom bankväsendet.

  4. Hur lämplig den nuvarande täckningsnivån för insättare är.

  5. En bedömning av huruvida de frågor som avses i detta stycke har behandlats på ett sätt som innebär att insättarskyddet upprätthålls.

Senast den 3 juli 2019 ska EBA rapportera till kommissionen om beräkningsmodeller och deras relevans för deltagarnas affärsrisk. EBA ska vid rapporteringen i rimlig utsträckning beakta riskprofilen för de olika affärsmodellerna.

Artikel 20 Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1–4, 5.1 d–k, 5.2, 5.3 och 5.4 6.2–6.7, 7.4–7.9, 8.1, 8.2, 8.3, 8.5, 8.6, 8.7 och 8.9, 9.2 och 9.3, 10–16, 18 och 19 och bilaga I senast den 3 juli 2015. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

Medlemsstaterna ska senast den 31 maj 2016 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 8.4.

Om de utsedda myndigheterna, efter en ingående prövning, konstaterar att ett insättningsgarantisystem ännu inte kan följa artikel 13 senast den 3 juli 2015, ska berörda lagar och andra författningar sättas i kraft senast den 31 maj 2016.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 21 Upphävande

Direktiv 94/19/EG, ändrat genom de direktiv som anges i bilaga II, ska upphöra att gälla från och med den 4 juli 2015, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om tidsgränserna för införlivandet i nationell lagstiftning och datumen för tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II.

Hänvisningar till de upphävda direktiven ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 22 Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den 2 juli 2014.

Artiklarna 5.1 a, b och c, 6.1, 7.1, 7.2 och 7.3, 8.8 och 9.1 och 17 ska tillämpas från och med den 4 juli 2015.

Artikel 23 Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser för ändringsrättsakter

Direktiv (EU) 2026/804

Detta direktiv träder i kraft den 10 maj 2026.

Medlemsstaterna ska senast den 11 maj 2028 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 11 maj 2028. De ska dock tillämpa de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 11.3, i dess ändrade lydelse, och artiklarna 11a, 11b och 11c och, i den mån det hänvisas till artiklarna 11.3 och 11e från och med den 11 maj 2029.

Medlemsstaterna ska säkerställa att filialer till kreditinstitut som har sitt huvudkontor utanför unionen och tar emot kvalificerade insättningar i en medlemsstat den 11 maj 2028, och som den dagen inte deltar i ett insättningsgarantisystem, ansluter sig till ett insättningsgarantisystem som är verksamt inom deras territorier senast den 11 augusti 2028. Artikel 15 ska inte tillämpas på dessa filialer förrän den 11 augusti 2028.

Genom undantag från artikel 11.3, i dess ändrade lydelse, och artiklarna 11a, 11b och 11c och, i den mån det hänvisas till artikel 11.3 och artikel 11e när det gäller förebyggande åtgärder får medlemsstaterna till och med den 31 december 2032, tillåta att de institutionella skyddssystem som avses i artikel 1.2 c uppfyller de nationella bestämmelser som genomför artikel 11.3 i dess lydelse den 10 maj 2026.

Bilaga I Information till insättare108

Grundläggande information om skydd för insättningar

Insättningar i [namn på kreditinstitut] skyddas av:

[namn på insättningsgarantisystem]109

Skyddets begränsning:

100.000 EUR per insättare per kreditinstitut110 [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro]
[i tillämpliga fall:] Följande varumärken ingår i kreditinstitutet [ersätt med alla varumärken som bedriver verksamhet inom ramen för samma tillstånd].

Om du har fler insättningar hos samma kreditinstitut:

Alla dina insättningar hos samma kreditinstitut läggs samman och det sammanlagda beloppet omfattas av gränsen på 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro]110.

Om du har ett gemensamt konto tillsammans med andra personer:

Gränsen på 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro] gäller för varje insättare separat112.

Ersättningsperiod om kreditinstitutet fallerar:

7 arbetsdagar113 [ersätt med annan tidsfrist i tillämpliga fall]

Valuta:

Ersättning ges i euro [byt ut mot annan valuta i tillämpliga fall]

Kontakt:

[kontaktuppgifter för insättningsgarantisystem (adress, telefon, e-post etc.)]

Ytterligare information:

[insättningsgarantisystemets webbplats]

Insättarens bekräftelse av mottagandet:

Ytterligare information (gäller allt nedan eller delar därav)

Upphör att gälla den 11 maj 2028 enligt direktiv (EU) 2026/804 [red.anm.].

System som ansvarar för skyddet av din insättning

 [Endast i tillämpliga fall]: Din insättning täcks av ett avtalsreglerat system som är officiellt erkänt som ett insättningsgarantisystem. Om ditt kreditinstitut blir insolvent kommer dina insättningar att återbetalas med upp till 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro].

 [Endast i tillämpliga fall]: Ditt kreditinstitut ingår i ett institutionellt skyddssystem som är officiellt erkänt som ett insättningsgarantisystem. Detta innebär att alla institut som deltar i detta system stöder varandra för att undvika insolvens. Om insolvens uppstår kommer dina insättningar att återbetalas med upp till 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro].

 [Endast i tillämpliga fall]: Din insättning täcks av ett lagstadgat insättningsgarantisystem och ett avtalsreglerat insättningsgarantisystem. Om ditt kreditinstitut blir insolvent kommer dina insättningar under alla omständigheter att återbetalas med upp till 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro].

 [Endast i tillämpliga fall]: Din insättning täcks av ett lagstadgat insättningsgarantisystem. Ditt kreditinstitut ingår dessutom i ett institutionellt skyddssystem där alla deltagare stöder varandra för att undvika insolvens. Om insolvens uppstår kommer dina insättningar att återbetalas med upp till 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro] av insättningsgarantisystemet.

Allmän begränsning för skyddet

 Om en insättning är indisponibel på grund av att ett kreditinstitut inte kan uppfylla sina finansiella åtaganden ska insättarna få återbetalning via ett insättningsgarantisystem. Denna återbetalning täcker maximalt 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro] per kreditinstitut. Detta innebär att alla insättningar hos ett och samma kreditinstitut läggs samman för att kunna fastställa garantinivån. Om en insättare till exempel har ett sparkonto med 90.000 EUR och ett lönekonto med 20.000 EUR kommer insättaren enbart att ersättas med 100.000 EUR.

 [Endast i tillämpliga fall]: Denna metod används även om ett kreditinstitut arbetar under andra varumärken. [Namnet på det kontoförande kreditinstitutet] bedriver verksamhet även under följande namn [alla andra varumärken för samma kreditinstitut]. Detta innebär att alla insättningar hos ett eller flera av dessa varumärken garanteras med sammanlagt upp till 100.000 EUR.

Allmän begränsning för skyddet

 Om en insättning är indisponibel på grund av att ett kreditinstitut inte kan uppfylla sina finansiella åtaganden ska insättarna få återbetalning via ett insättningsgarantisystem. Denna återbetalning täcker maximalt 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro] per kreditinstitut. Detta innebär att alla insättningar hos ett och samma kreditinstitut läggs samman för att kunna fastställa garantinivån. Om en insättare till exempel har ett sparkonto med 90.000 EUR och ett lönekonto med 20.000 EUR kommer insättaren enbart att ersättas med 100.000 EUR.

 [Endast i tillämpliga fall]: Denna metod används även om ett kreditinstitut arbetar under andra varumärken. [Namnet på det kontoförande kreditinstitutet] bedriver verksamhet även under följande namn [alla andra varumärken för samma kreditinstitut]. Detta innebär att alla insättningar hos ett eller flera av dessa varumärken garanteras med sammanlagt upp till 100.000 EUR.

Begränsning för gemensamma konton

 Om det rör sig om gemensamma konton gäller gränsvärdet på 100.000 EUR för varje insättare.

 [Endast i tillämpliga fall]: Insättningar till ett konto som disponeras av två eller flera personer som är medlemmar i ett bolag, en sammanslutning eller en gruppering av liknande natur som inte är en juridisk person, kan läggas samman och behandlas som om de hade gjorts av en enda insättare vid beräkningen av gränsen på 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro].

 I vissa fall [ersätt med fall som fastställs i nationell lagstiftning] skyddas insättningar utöver 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro]. Ytterligare information finns på [insättningsgarantisystemets webbplats].

Återbetalning

 Ansvarigt insättningsgarantisystem är [namn, adress, telefon, e-post och webbplats]. Insättningsgarantisystemet kommer att återbetala dina insättningar (med upp till 100.000 EUR [ersätt med rätt belopp om valutan inte är euro]) senast inom [återbetalningsperiod enligt nationell lagstiftning] och från och med [den 31 december 2023] inom [7 arbetsdagar].

 [Information om nödutbetalning/interimsutbetalning om de återbetalningsbara beloppen inte finns tillgängliga inom sju arbetsdagar.]

 Om du inte erhållit någon återbetalning inom dessa tidsfrister bör du kontakta insättningsgarantisystemet eftersom möjligheten att kräva återbetalning kan upphöra efter en viss tid. Ytterligare information fås på [ansvariga insättningsgarantisystems webbplats].

 Annan viktig information

 Insättningar av privatkunder och företag omfattas i regel av insättningsgarantisystem. Undantag för vissa insättningar anges på det ansvariga insättningsgarantisystemets webbplats. På begäran informerar ditt kreditinstitut om huruvida vissa produkter är garanterade. Om insättningar är garanterade ska kreditinstitutet även bekräfta det på kontoutdraget.

Bilagorna II–III

[Bilagorna II–III är jämförelser med äldre direktiv och återges ej här; red.anm.]