1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 §Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som kompletterar försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II).

För sådana försäkringsföretag som bedriver försäkringsdistribution finns ytterligare bestämmelser i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:10) om försäkringsdistribution.

För försäkringsföretag som är PEPP-sparinstitut eller PEPP-distributörer enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt), finns ytterligare bestämmelser i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2022:20) om en paneuropeisk privat pensionsprodukt.

FFFS (2022:24)

2 §Föreskrifterna gäller för

  1. försäkringsaktiebolag,

  2. ömsesidiga försäkringsbolag, och

  3. försäkringsföreningar.

Föreskrifterna gäller i tillämpliga delar även på gruppnivå för en sådan grupp som avses i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

FFFS (2020:7)

2 a §För en försäkringsförening som har fått undantag av Finansinspektionen enligt 1 kap. 19 d § försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller endast bestämmelserna om försäkringsklasser i 2 kap. 10–13 §§.

FFFS (2020:21)

3 §Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, om inte något annat anges.

FFFS (2020:7)

4 §har upphävts genom FFFS 2020:7.

2 kap. Tillstånd m.m.

1 §Bestämmelser om tillstånd att driva försäkringsrörelse finns i 2 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Genomsnittlig begravningskostnad

2 §Den genomsnittliga begravningskostnad som avses i 1 kap. 20 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska motsvara 60 procent av det prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110).

Verksamhetsplan

3 §En sådan verksamhetsplan som avses i 2 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska innehålla

  1. uppgifter om

    1. den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

    2. uppskattat antal anställda och ett schema över företagets organisation,

    3. företagets företagsstyrningssystem enligt 10 kap. 1 § försäkringsrörelselagen,

    4. grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,

    5. vilka poster i primärkapitalet som motsvarar minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1321 §§ försäkringsrörelselagen,

    6. uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och övriga nödvändiga företagsfunktioner samt för ändamålet avsatt kapital, och

    7. det huvudsakliga innehållet i de styrdokument och riktlinjer som företaget ska ha för verksamheten,

  2. prognoser över

    1. solvensbalansräkning enligt 5 kap. 1 § försäkringsrörelselagen, och

    2. intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven återförsäkring,

  3. skattningar av

    1. solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 111 §§ försäkringsrörelselagen och uppgifter om företaget använt

      • den standardformel som avses i 8 kap. 5 § försäkringsrörelselagen,

      • förenklade beräkningar enligt 8 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, eller

      • en intern modell enligt 9 kap. försäkringsrörelselagen,

    2. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1315 §§ försäkringsrörelselagen och uppgifter om företaget har använt den justering som avses i

      • 8 kap. 15 § första meningen försäkringsrörelselagen, eller

      • 8 kap. 15 § andra meningen försäkringsrörelselagen, och

    3. de medel som är avsedda att täcka de försäkringstekniska avsättningarna, minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet.

4 §Ett försäkringsföretags skattningar enligt 3 § 3 ska grundas på den prognos över solvensbalansräkningen som avses i 3 § 2 a.

5 §Ett försäkringsföretags prognoser enligt 3 § 2 ska avse det antal år som det beräknas ta till dess att företaget redovisar en bestående vinst.

Prognoserna ska dock alltid avse minst tre räkenskapsår.

6 §En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva livförsäkringsrörelse ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla

  1. en särskild redogörelse för innehållet i de rutiner och riktlinjer om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som företaget ska ha enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, och

  2. uppgifter om vem företaget avser att utse som centralt funktionsansvarig i frågor om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

FFFS (2017:15)

7 §En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ska driva sådan verksamhet med assistans som avses i 2 kap. 11 § första stycket 18 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska, utöver vad som anges i 3 §, innehålla uppgifter om de resurser som står till förfogande för en sådan assistans.

8 §En verksamhetsplan för ett försäkringsföretag som ingår i, eller kan antas komma att ingå i, en sådan grupp som avses i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska innehålla en schematisk översikt över gruppens struktur, uppgifter om de enskilda företag som ingår i gruppen samt deras eventuella ägande i försäkringsföretaget. Uppgifter ska lämnas om samtliga led som ingår i ägarkedjan.

I verksamhetsplanen ska det även anges om företaget ingår i, eller kan antas komma att ingå i, ett finansiellt konglomerat enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Ansökan om ändring av tillstånd

9 §Bestämmelserna i 3–8 §§ gäller i tillämpliga delar när ett försäkringsföretag ansöker om ändring av ett tillstånd som Finansinspektionen meddelat.

Fördelning av risker på försäkringsklasser

Skadeförsäkringsklasser

10 §När det gäller tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska försäkringsföretaget hänföra följande risker till de skadeförsäkringsklasser som anges i 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

  1. Olycksfall (inklusive arbetsskador och yrkessjukdomar):

    1. avtalade försäkringsbelopp,

    2. skadeersättningar,

    3. kombinationer av båda ovanstående,

    4. passagerarskada.

  2. Sjukdom:

    1. avtalade försäkringsbelopp,

    2. skadeersättningar,

    3. kombinationer av båda ovanstående.

  3. Landfordon (andra än spårfordon):

    All skada på eller förlust av

    1. motordrivna landfordon,

    2. andra landfordon.

  4. Spårfordon:

    All skada på eller förlust av spårfordon.

  5. Luftfartyg:

    All skada på eller förlust av luftfartyg.

  6. Fartyg:

    All skada på eller förlust av

    1. fritidsbåtar,

    2. fiskefartyg,

    3. flod- och kanalfartyg,

    4. insjöfartyg,

    5. kustfartyg,

    6. högsjöfartyg.

  7. Godstransport (varor, bagage och allt annat gods):

    All skada på eller förlust av gods under transport oavsett transportmedel.

  8. Brand och naturkrafter:

    All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av klasserna 3–7), som orsakas av

    1. brand,

    2. explosion,

    3. storm,

    4. annan naturkraft än storm,

    5. atomenergi,

    6. jordskred.

  9. Annan sakskada:

    All skada på eller förlust av egendom (annan än egendom som omfattas av klasserna 3–7), som orsakas av hagel, frost, eller av någon annan händelse, t.ex. stöld, med undantag för de händelser som anges under klass 8.

  10. Motorfordonsansvar:

    All ansvarighet som uppkommer genom användning av motordrivna landfordon (inklusive fraktförares ansvar).

  11. Luftfartygsansvar:

    All ansvarighet som uppkommer genom användning av luftfartyg (inklusive fraktförares ansvar).

  12. Fartygsansvar:

    All ansvarighet som uppkommer genom användning av fartyg, såväl skepp som båtar, i högsjöfart, i kustfart, på insjöar, floder eller kanaler (inklusive fraktförares ansvar).

  13. Allmän ansvarighet:

    All annan ansvarighet än sådan som avses i klasserna 10–12.

  14. Kredit:

    1. allmän insolvens,

    2. exportkredit,

    3. avbetalningskredit,

    4. hypotekskredit,

    5. lantbrukskredit.

  15. Borgen:

    1. direkt borgen,

    2. indirekt borgen.

  16. Annan förmögenhetsskada:

    1. anställnings- och arbetslöshetsrisker,

    2. allmän inkomstförlust,

    3. dåligt väder,

    4. förlust av förmån,

    5. fortlöpande allmänna omkostnader,

    6. oförutsedda handelsomkostnader,

    7. förlust till följd av nedgång i marknadsvärde,

    8. hyres- eller intäktsförlust,

    9. indirekt handelsförlust annan än vad som anges ovan,

    10. ekonomisk förlust som inte är förenad med handel,

    11. annan ekonomisk förlust.

  17. Rättsskydd:

    Rättegångskostnader och andra kostnader i rättsliga angelägenheter.

  18. Assistans:

    Räddningstjänster som tillhandahålls personer som råkat i svårigheter under resa eller vid vistelse utanför hemorten eller den stadigvarande bostaden.

Gruppering av skadeförsäkringsklasser

11 §Om ett tillstånd omfattar två eller flera skadeförsäkringsklasser ska en sådan grupp av klasser betecknas på följande sätt:

  1. klasserna 1 och 2: ”Olycksfall- och sjukförsäkring”,

  2. passagerarskada under klass 1 samt klasserna 3, 7 och 10: ”Motorfordonsförsäkring”,

  3. passagerarskada under klass 1 samt klasserna 4, 6, 7 och 12 ”Sjö- och transportförsäkring”,

  4. passagerarskada under klass 1 samt klasserna 5, 7 och 11: ”Luftfartsförsäkring”,

  5. klasserna 8 och 9: ”Försäkring mot brand och annan skada på egendom”,

  6. klasserna 10–13: ”Ansvarsförsäkring”,

  7. klasserna 14 och 15: ”Kredit- och borgensförsäkring”,

  8. samtliga klasser: ”Försäkring i samtliga skadeförsäkringsklasser”.

Livförsäkringsklasser

12 §När det gäller tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska följande risker hänföras till de livförsäkringsklasser som anges i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

  1. Livförsäkring och tilläggsförsäkring:

    1. försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv

      • vid dödsfall,

      • vid avtalad slutålder,

      • vid dödsfall eller vid avtalad slutålder,

      • i form av återbetalning av erlagda premier,

      • i form av livräntor.

    2. försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt a

      • vid personskada, inklusive arbetsoförmåga,

      • vid dödsfall till följd av olycksfall,

      • vid invaliditet till följd av olycksfall eller sjukdom,

      • i form av premiebefrielse.

  2. Giftermåls- och födelseförsäkring:

    1. försäkring som utfaller vid giftermål,

    2. försäkring som utfaller vid födelse.

  3. Försäkring i klasserna i I.a, II.a och II.b som är anknuten till fonder vilka förvaltas av fondförvaltare som har rätt att utöva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

  4. Sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp endast under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.

13 §Bestämmelserna i 10–12 §§ gäller i tillämpliga delar även för mottagen återförsäkring.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

1 §Bestämmelser om verksamhet i ett annat land inom EES finns i 3 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

2 §En sådan verksamhetsplan som avses i 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska även innehålla uppgifter om

  1. den typ av risker eller åtaganden som försäkringsföretagets verksamhet ska omfatta, med fördelning på försäkringsklasser,

  2. grundprinciper för avgiven och mottagen återförsäkring,

  3. uppskattade kostnader för att bygga upp en administration och för ändamålet avsatt kapital,

  4. uppskattade driftskostnader, däribland allmänna omkostnader och provisioner, utöver uppbyggnadskostnader, och

  5. uppskattade premier eller bidrag samt försäkringsersättningar.

De uppgifter som avses i första stycket 4 och 5 ska avse de första tre räkenskapsåren för den verksamheten.

3 §En verksamhetsplan enligt 3 kap. 1 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) för ett försäkringsföretag som avser att driva sådan verksamhet med assistans som avses i 2 kap. 11 § 18 försäkringsrörelselagen ska, utöver vad som anges i 2 §, även innehålla uppgifter om de resurser för assistans som står till förfogande för en sådan assistans.

4 kap. Försäkringstekniska avsättningar

1 §Bestämmelser om försäkringstekniska avsättningar finns i 5 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och avdelning 1 kapitel 3 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Allmänna råd

Vid beräkning av de försäkringstekniska avsättningarna bör bilaga 3 användas för att dela upp försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 15 § försäkringsrörelselagen och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Allmänt om beräkning av försäkringstekniska avsättningar

2 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar försäkringstekniska avsättningar använda information från de finansiella marknaderna och allmänt tillgängliga uppgifter om försäkringsrisker.

Beräkningen ska vara förenlig med informationen och uppgifterna.

3 §Ackumulerade vinster enligt 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) som uppfyller förutsättningarna för att klassificeras som nivå 1 i enlighet med 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen, ska inte beaktas vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.

Beräkning av den bästa skattningen

Allmänt om beräkning av den bästa skattningen

4 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen av framtida kassaflöden enligt 5 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), beakta alla inkommande och utgående kassaflöden som krävs för att slutligt reglera försäkringsåtagandena. Alla ersättningar som företaget förväntar sig att betala ut, oavsett om de är garanterade genom avtal eller inte, ska beaktas vid beräkningen.

5 §Den bästa skattningen kan beräknas antingen individuellt för varje försäkringsavtal eller kollektivt med en vedertagen försäkringsmatematisk metod.

6 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen utgå från uppdaterad och trovärdig information och använda realistiska antaganden. Företaget ska utföra beräkningen med lämpliga försäkringsmatematiska och statistiska metoder. Företaget ska i beräkningen även ta hänsyn till nuvärden genom att använda riskfria räntesatser för relevanta durationer.

Företaget ska vid beräkningen enligt första stycket ta hänsyn till samtliga framtida kostnader som företaget kommer ha vid en reglering av ett försäkringsåtagande. Hänsyn ska också tas till framtida kostnadsökningar, inklusive inflation när det gäller driftskostnader och försäkringsersättningar.

7 §Ett försäkringsföretag får när det beräknar den bästa skattningen använda approximationer, om

  1. företaget inte har tillräcklig data av tillfredsställande kvalitet för att kunna använda en tillförlitlig försäkringsmatematisk metod vid beräkningen, och

  2. företaget kan visa att en sådan användning av approximationer är lämplig.

Finansiella garantier och optioner

8 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen bedöma värdet av en option utifrån

  1. kostnaden för företaget om optionen utnyttjas, och

  2. sannolikheten för att optionen kommer att utnyttjas.

9 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar den bästa skattningen beakta hur värdet av finansiella garantier och optioner påverkas av framtida förändringar i finansiella och andra förhållanden.

Jämförelse med gjorda erfarenheter

10 §Ett försäkringsföretag ska upprätta processer och metoder för att säkerställa att bästa skattningar och de antaganden som dessa bygger på regelbundet jämförs med gjorda erfarenheter.

Om en sådan jämförelse visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och företagets beräknade bästa skattningar, ska företaget göra lämpliga anpassningar av de försäkringsmatematiska metoder som används och de antaganden som görs.

Avgiven återförsäkring

11 §Ett försäkringsföretag ska, när det beräknar belopp som kan återfås enligt återförsäkringsavtal eller från specialföretag, beakta tidsdifferensen mellan återkraven och betalningarna. I beräkningen ska företaget även beakta sannolikheten för fallissemang hos motparten och den förlust som detta skulle orsaka.

Särskilt om beräkning av den bästa skattningen för skadeförsäkring

12 §Ett försäkringsföretag som driver direkt skadeförsäkringsrörelse ska när det beräknar den bästa skattningen av kostnad för inträffade och rapporterade försäkringsfall, utöver vad som anges i 2–11 §§, beakta skadetyp, förväntad försäkringsersättning och förväntad regleringstid.

Allmänna råd

Om försäkringsföretaget driver direkt skadeförsäkringsrörelse bör det för skador registrera skadetidpunkt, tidpunkt för när ärendet registreras, förväntad försäkringsersättning, tidpunkt för senaste värdering, vem som är handläggare, gjorda betalningar, reservändringar och aktuell reserv.

Uppgifterna kan då det är lämpligt avse aggregerad nivå.

Särskilt om beräkning av bästa skattningen för livförsäkring m.m.

13 §Ett försäkringsföretag som driver direkt livförsäkringsrörelse ska när det beräknar den bästa skattningen beakta vad som anges i 12 § i tillämpliga delar.

Riskfria räntesatser för relevanta durationer

Interpolering och extrapolering av riskfria räntesatser

14 §Ett försäkringsföretag ska då det fastställer riskfria räntesatser för relevanta durationer använda information som är härledd från relevanta finansiella instrument. För löptider där marknaderna för relevanta finansiella instrument eller för obligationer inte är djupa, likvida och transparenta, ska företaget interpolera och extrapolera riskfria räntesatser.

Företagets metoder för interpolering och extrapolering ska vara förenliga med de metoder som används av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Matchningsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer

15 §Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda matchningsjusterade riskfria räntesatser för relevanta durationer när det beräknar den bästa skattningen av livförsäkringsåtaganden, inbegripet livräntor och sjukräntor som härrör från skadeförsäkringskontrakt, förutsatt att följande krav är uppfyllda:

  1. En portfölj av tillgångar som svarar mot livförsäkringsåtagandena, består av obligationer och andra tillgångar som har liknande kassaflödesegenskaper.

  2. Tillgångsportföljen enligt 1 förändras inte under livförsäkringsåtagandenas livslängd. Om det sker materiella förändringar i kassaflödena får förändringar i tillgångsportföljen dock göras för att bevara överensstämmelsen i kassaflödena mellan tillgångsportföljen och åtagandena.

  3. Tillgångsportföljen enligt 1 förvaltas separat och kan inte användas för att täcka förluster som uppstår inom företagets övriga verksamheter.

  4. Kassaflöden för tillgångsportföljen enligt 1 kan inte ändras av den som har emitterat tillgångarna eller av en annan tredje part, såvida inte försäkringsföretaget får tillräcklig kompensation för att kunna uppnå samma kassaflöden genom att återinvestera i tillgångar med likvärdig eller bättre kreditkvalitet. Det kan i tillgångsportföljen dock ingå tillgångar för vilka kassaflödena är fasta med undantag för ett inflationsberoende, förutsatt att dessa tillgångar återspeglar de kassaflöden som beror av inflation för åtagandena.

  5. Det förväntade kassaflödet från tillgångsportföljen enligt 1 återspeglar fullständigt vart och ett av de förväntade kassaflödena för åtagandena, i samma valuta. Risker till följd av bristande matchning mellan tillgångsportföljen och livförsäkringsåtagandena är inte väsentliga i förhållande till de inneboende riskerna i den verksamhet där matchningsjusteringen används.

  6. De försäkringsavtal som svarar mot livförsäkringsåtagandena ger inte upphov till framtida inbetalningar av premier.

  7. Livförsäkringsåtagandena innehåller endast försäkringsriskerna livsfallsrisk, kostnadsrisk, omprövningsrisk, annullationsrisk och dödsfallsrisk. Om livförsäkringsåtagandena innehåller dödsfallsrisk ökar inte värdet av den bästa skattningen med mer än 5 procent i det stresstest för dödsfallsrisk som avses i artikel 52 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

  8. Försäkringsavtalen som svarar mot livförsäkringsåtagandena innehåller inte optioner för försäkringstagaren. Avtalen får dock innehålla en möjlighet att helt eller delvis avsluta försäkringen i förtid, om värdet på tillgångarna med säkerhet överstiger värdet av åtagandet vid den tidpunkt då valmöjligheten utnyttjas.

  9. Livförsäkringsåtaganden som svarar mot ett försäkringskontrakt inte delas upp då livförsäkringsåtagandena fastställs.

FFFS (2020:6)

16 §Ett försäkringsföretag får inte använda matchningsjustering av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer i fråga om försäkringsåtaganden för vilka dessa räntesatser justerats med användning av volatilitetsjusteringen enligt 22 § eller justerats med användning av övergångsåtgärder för riskfria räntesatser enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Beräkning av matchningsjusteringen

17 §Den matchningsjustering som avses i 15 § ska motsvara skillnaden mellan de båda årliga räntesatser, beräknade enligt punkterna 1 respektive 2 nedan som en enda diskonteringsräntesats, som när de tillämpas på kassaflöden för livförsäkringsåtagandena ger värden som är lika med

  1. värdet på tillgångsportföljen enligt 5 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

  2. bästa skattningen av försäkringsåtagandena beräknad i enlighet med 5 kap. 6 § försäkringsrörelselagen.

Matchningsjusteringen ska beräknas separat för varje valuta.

Närmare bestämmelser om värderingen av tillgångsportföljen finns i artikel 53 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

18 §När ett försäkringsföretag beräknar matchningsjusteringen ska det inte inkludera den grundläggande räntedifferens som återspeglar de risker avseende tillgångsportföljen som företaget fortsatt har kvar.

19 §Ett försäkringsföretag ska beräkna den grundläggande räntedifferensen som avses i 18 § som summan av räntedifferenserna över de riskfria räntesatserna som motsvarar:

  1. sannolikheten för fallissemang bland tillgångarna, och

  2. den förväntade förlust som följer av en nedgradering av tillgångarna i kreditkvalitet.

Närmare bestämmelser om beräkningen av den grundläggande räntedifferensen finns i artikel 54 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

20 §Ett försäkringsföretag ska om det behövs öka den grundläggande räntedifferensen för att matchningsjusteringen för tillgångar som inte har fullgod kreditvärdighet (investment grade) inte ska överstiga matchningsjusteringen för tillgångar med fullgod kreditvärdighet i samma tillgångsklass och med samma löptid.

Den grundläggande räntedifferensen för exponeringar mot statsobligationer, som har emitterats av ett land inom EES, ska inte vara lägre än 30 procent av det långfristiga genomsnittet av räntedifferensen över de riskfria räntesatserna för tillgångar i samma tillgångsklass med samma löptid och kreditkvalitet enligt den information som finns tillgänglig på de finansiella marknaderna. För andra tillgångar ska den grundläggande räntedifferensen inte vara lägre än 35 procent av motsvarande långfristiga genomsnitt av räntedifferensen för dessa tillgångar.

Närmare bestämmelser om beräkningen av det långfristiga genomsnittet av räntedifferensen finns i artikel 54 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

21 §Ett försäkringsföretag ska beräkna den sannolikhet för fallissemang som avses i 19 § första stycket 1 genom att använda statistik över fallissemang för en tillräckligt lång tidsperiod. Den statistik och tidsperiod som används vid beräkningen ska vara relevant för tillgångarna med avseende på deras löptid, kreditkvalitet och tillgångsklass.

Om företaget saknar sådan statistik som avses i första stycket ska den grundläggande räntedifferensen fastställas i enlighet med 20 § andra stycket.

Volatilitetsjustering av riskfria räntesatser för relevanta durationer

22 §När ett försäkringsföretag beräknar sådan volatilitetsjustering som avses i 5 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska justeringen, för varje relevant valuta, baseras på räntedifferensen mellan den avkastning som kan uppnås på tillgångar som ingår i den referensportfölj som avses i artikel 49 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, och de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer.

Närmare bestämmelser om beräkningen av räntedifferensen finns i artikel 50 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

23 §Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt följande.

VS

=

den riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta,

LS

=

den riskkorrigerade räntedifferensen som avser land,

ÖVS

=

den eventuellt enligt nedan ökade riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta.

Här är ÖVS = VS + T, där

T

=

{

LS - 2 · VS om LS - 2 · VS > 0 och LS > 85 räntepunkter
0 annars

Därefter beräknas volatilitetsjusteringen VA genom

VA = 65 % · ÖVS.

FFFS (2020:6)

24 §Ett försäkringsföretag ska beräkna volatilitetsjusteringen enligt 23 § utifrån

  1. den räntedifferens som anges i 22 §,

  2. en riskkorrigerad räntedifferens som avser valuta (currency spread), och

  3. en riskkorrigerad räntedifferens som avser land (country spread).

Den riskkorrigerade räntedifferens som avser valuta enligt första stycket 2 ska beräknas som andelen av den räntedifferens enligt första stycket 1 som inte kan hänföras till realistiska förväntningar avseende fallissemang, nedgradering av kreditkvalitet eller andra risker som är hänförliga till tillgångar i den referensportfölj som avses i artikel 41 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35. Närmare bestämmelser om beräkning av den riskkorrigerade räntedifferensen som avser valuta enligt första stycket 2 finns i artikel 51 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Den riskkorrigerade räntedifferensen som avser länder enligt första stycket 3 ska, för varje relevant land, beräknas på samma sätt som räntedifferensen enligt första stycket 2, med undantag för att referensportföljen ska vara representativ för de tillgångar i vilka försäkringsföretaget investerar för att täcka bästa skattningen för åtaganden som följer av produkter som sålts på detta lands försäkringsmarknad och som är uttryckta i det landets valuta.

25 §Ett försäkringsföretag ska tillämpa volatilitetsjusteringen på beräkningen av den bästa skattningen för försäkringsåtaganden i fråga om produkter som sålts på ett lands försäkringsmarknad.

26 §Ett försäkringsföretag får endast tillämpa volatilitetsjusteringen på de riskfria basräntesatserna för relevanta durationer som inte härletts genom interpolering eller extrapolering i enlighet med 14 §. Företagets interpolering och extrapolering av de riskfria räntesatserna för relevanta durationer ska baseras på de justerade riskfria basräntesatserna.

27 §Ett försäkringsföretag får inte tillämpa volatilitetsjustering i fråga om försäkringsåtaganden för vilka företaget samtidigt tillämpar matchningsjustering enligt 15 §.

28 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) inte beakta risker för förlust av primärkapital till följd av ändringar i volatilitetsjusteringen.

Beräkning av riskmarginal

29 §Ett försäkringsföretag ska beräkna riskmarginalen enligt 5 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) som kostnaden för att hålla en så stor kapitalbas som motsvarar solvenskapitalkraven för försäkringsåtagandena under deras återstående ansvars- och avvecklingstid, beräknade enligt artiklarna 37–39 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/35.

5 kap. Investeringar

1 §Bestämmelser om investeringar finns i 6 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 8 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Riskspridning

2 §Ett försäkringsföretag ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar på ett sådant sätt att det undviker överdrivet beroende av en viss tillgång, emittent eller grupp av företag eller av ett geografiskt område samt alltför stor riskackumulering i portföljen som helhet.

Företaget ska göra sina investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar utgivna av en och samma emittent eller av en grupp emittenter eller låntagare med inbördes anknytning på ett sådant sätt att det inte blir en överdriven riskkoncentration för företaget.

Det som anges i första och andra styckena gäller inte för tillgångar som motsvarar avsättningar för vilka försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken.

Förmånsrättsregister

Grundläggande krav på förande av förmånsrättsregister

3 §Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister enligt 6 kap. 11 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska föras vid företagets huvudkontor.

4 §Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant sätt att registret vid varje tidpunkt kan användas för att fastställa den särskilda förmånsrätt som gäller enligt 6 kap. 13 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Allmänna råd

Försäkringsföretagets förmånsrättsregister bör föras i en läsbar och varaktig form. Förmånsrättsregistret bör förvaras på ett sätt som uppfyller höga krav på tillgänglighet och säkerhet mot skada till följd av brand eller andra orsaker.

5 §Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska föras och förvaras på ett sådant sätt att företaget kan visa vad registret har innehållit vid varje tidpunkt under de senaste tolv månaderna.

Innehåll i förmånsrättsregister

6 §Det ska av ett försäkringsföretags förmånsrättsregister framgå vilka tillgångar som motsvarar följande slag av avsättningar:

  1. garanterad återbäring och garanterade försäkringsåtaganden, och

  2. villkorad återbäring och för försäkringsåtaganden där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken.

7 §Ett försäkringsföretags förmånsrättsregister ska innehålla uppgifter om

  1. storleken på de försäkringstekniska avsättningarna,

  2. var tillgångarna som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna förvaras eller är lokaliserade, och

  3. värdet på varje enskild tillgång.

Uppgifterna enligt första stycket 2 ska vara så detaljerade att tillgångarna entydigt kan identifieras och spåras av en utomstående part.

Instruktion för förande av förmånsrättsregister

8 §Ett försäkringsföretag ska ha en instruktion om hur företaget ska föra ett förmånsrättsregister.

Instruktionen ska innehålla uppgifter om hur företaget fördelar ansvar och befogenheter när det gäller att föra, kontrollera och övervaka ett förmånsrättsregister.

Brister i förmånsrättsregister

9 §Om ett försäkringsföretags förmånsrättsregister inte längre kan föras enligt de författningar som reglerar detta, eller om ett register inte upptar tillgångar som minst motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna, ska företaget omedelbart anmäla detta till Finansinspektionen.

6 kap. Kapitalbas

1 §Bestämmelser om kapitalbas finns i 7 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 4 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Klassificering av kapitalbasposter

2 §Ett försäkringsföretag ska klassificera en post som ingår i primärkapitalet, men som inte är upptagen i avdelning 1 kapitel 4 avsnitt 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, enligt 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen (2010:2043). Denna klassificering måste vara godkänd av Finansinspektionen.

3 §Följande poster ska klassificeras som nivå 2 i kapitalbasen efter ett sådant godkännande som anges i 5 §:

  1. kreditutrymme hos bank samt garantier som förvaras som säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av kreditinstitut som är auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, och

  2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare i fartygsägares ömsesidiga försäkringsbolag vilka endast försäkrar risker inom försäkringsklasserna 6, 12 och 17 enligt 2 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och där verksamheten bygger på variabla bidrag.

I andra ömsesidiga försäkringsbolag än de som anges i första stycket 2 och i försäkringsföreningar får framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar delas in i nivå 2, om de i väsentlig grad har de egenskaper som anges i 7 kap. 7 och 8 §§ försäkringsrörelselagen och 4 §.

4 §Ett försäkringsföretag ska när det bedömer en posts förlusttäckningsförmåga och efterställdhet enligt 7 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ta hänsyn till både nuvarande och framtida förhållanden.

Krav för godkännande och grunder för värdering av tilläggskapitalposter

5 §Ett försäkringsföretag får, efter medgivande från Finansinspektionen, ta med en post som tilläggskapital enligt 7 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) endast om beloppet återspeglar

  1. de berörda motparternas förmåga och vilja att betala,

  2. de rättsliga möjligheterna att kräva och få betalning, och

  3. erfarenheter från resultat av tidigare framställda krav på betalning av tilläggskapital.

6 §Finansinspektionen får godkänna framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt enligt 7 kap. 5 § 4 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som tilläggskapital endast om försäkringsföretaget har fattat ett beslut om infordran av ytterligare betalningar från delägare eller medlemmar under den kommande tolvmånadersperioden.

7 §Varje post i ett försäkringsföretags tilläggskapital ska värderas till ett belopp som återspeglar postens förmåga att täcka förluster. Värderingen ska bygga på aktsamma och realistiska antaganden.

När en post i tilläggskapitalet har ett bestämt nominellt värde ska det nominella värdet användas, om detta motsvarar postens förlusttäckningsförmåga.

7 kap. Solvenskapitalkrav

1 §Bestämmelser om beräkning av solvenskapitalkrav finns i 8 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043), avdelning 1 kapitel 5 och 7 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 samt i avdelning 2 kapitel 2 och 3 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Allmänna råd

Vid beräkning av solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav bör försäkringar och risker fördelas på affärsgrenar enligt bilaga 3.

Allmänt om beräkning av det primära solvenskapitalkravet

2 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar det primära solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beakta såväl pågående verksamhet som sådana nya åtaganden som förväntas tecknas inom de följande tolv månaderna. När det gäller den pågående verksamheten ska enbart ej förväntade förluster beaktas.

Beräkning av det primära solvenskapitalkravet enligt standardformeln

3 §Ett försäkringsföretag ska beräkna det primära solvenskapitalkravet på följande sätt:

Primärt solvenskapitalkrav =

FFFS20150008_Bild_1

Här är Corri, j den post som anges i rad i och kolumn j i följande korrelationsmatris:

i  \  j

Marknad

Motpart

Liv

Sjuk- & olycksfall

Skade

Marknad

1

0,25

0,25

0,25

0,25

Motpart

0,25

1

0,25

0,25

0,5

Liv

0,25

0,25

1

0,25

0

Sjuk- & olycksfall

0,25

0,25

0,25

1

0

Skade

0,25

0,5

0

0

1

SCRi betecknar kapitalkravet för riskkategori i och SCRj motsvarande för riskkategori j. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

I beräkningen ska SCRi och SCRj ersättas med följande:

  • SCRmarknad är kapitalkravet för marknadsriskkategorin,

  • SCRmotpart är kapitalkravet för motpartsriskkategorin,

  • SCRliv är kapitalkravet för riskkategorin för livförsäkring,

  • SCRsjuk är kapitalkravet för riskkategorin för sjuk- och olycksfallsförsäkring,

  • SCRskade är kapitalkravet för riskkategorin för skadeförsäkring.

SCRimm är kapitalkravet för risker i immateriella tillgångar.

4 §När ett försäkringsföretag tillämpar 3 § ska det fördela försäkringsverksamheten på de riskkategorier som bäst motsvarar de underliggande riskernas tekniska karaktär.

Kapitalkrav för immateriella tillgångar

5 §Bestämmelser om att ett försäkringsföretag ska beräkna ett kapitalkrav för immateriella tillgångar, SCRimm, som ska ingå i sammanläggningen för beräkningen av det primära solvenskapitalkravet finns i artikel 87 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

6 §Bestämmelser om hur kapitalkravet för immateriella tillgångar ska beräknas finns i artikel 203 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Justerad sammanläggning av kapitalkrav för undergrupper av risker

7 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar solvenskapitalkravet för marknadsriskkategorin, motpartsriskkategorin, riskkategorin för livförsäkring, riskkategorin för sjuk- och olycksfallsförsäkring och riskkategorin för skadeförsäkring använda följande formel för sammanläggning av kapitalkraven för de undergrupper av risker som ingår i respektive riskkategori.

FFFS20150008_Bild_2

I formeln är Z solvenskapitalkravet för den aktuella riskkategorin. De undergrupper av risker som ingår i den aktuella riskkategorin är R1, R2, ..., Rn och kapitalkraven för dessa undergrupper är X1, X2, ..., Xn. Ci,j är korrelationskoefficienten för beroendet mellan riskerna i den i:te respektive j:te undergruppen. Summan ska innehålla alla möjliga kombinationer av i och j.

Kapitalkrav för marknadsrisk

8 §Kapitalkravet för marknadsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:

  1. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar i de durationsberoende räntesatsernas nivåer eller volatilitet (ränterisk),

  2. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för aktier (aktiekursrisk),

  3. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för marknadspriserna för fastigheter (fastighetsprisrisk),

  4. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för kreditspreadarna över den riskfria räntan (spreadrisk),

  5. känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för ändringar av nivåerna eller volatiliteten för valutakurserna (valutarisk), och

  6. ytterligare risker som härrör från antingen bristande diversifiering av tillgångsportföljen eller stor exponering för fallissemang för en enda emittent eller en grupp av emittenter med inbördes beroenden (marknadskoncentrationsrisk).

9 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för marknadsrisk finns i artiklarna 164–188 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Symmetrisk justering av kapitalkrav för aktiekursrisk

10 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för aktiekursrisk göra en symmetrisk justering. Justeringen ska baseras på användning av aktieindex.

11 §Bestämmelser om krav på aktieindex och om beräkning av den symmetriska justeringen finns i artikel 172 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Särskild metod för att beräkna kapitalkrav för aktiekursrisk

12 §Ett försäkringsföretag får efter medgivande från Finansinspektionen använda den särskilda metod som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) för att beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk om

  1. alla tillgångar och motsvarande skulder som hänför sig till den verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen separeras samt förvaltas och organiseras skilt från försäkringsföretagens övriga verksamheter, utan möjlighet till överföring,

  2. den verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen endast bedrivs i Sverige,

  3. den genomsnittliga durationen för skulderna som är kopplade till försäkringsföretagets verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen överstiger 12 år, och

  4. användningen av den särskilda metod som anges i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen uppfyller kraven i 13 §.

13 §Ett försäkringsföretag ska dessutom uppfylla följande krav när det använder den särskilda metod som anges i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043):

  1. vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska tillgångarna och skulderna som hänför sig till sådan verksamhet som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen beaktas fullt ut vid bedömningen av diversifieringseffekter, dock utan att detta försämrar skyddet för försäkringstagare och förmånstagare utanför Sverige, och

  2. företaget ska för att upprätthålla skyddsnivån enligt 8 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen visa att det löpande kan inneha placeringar i aktier under en tidsperiod som överensstämmer med den typiska innehavsperioden för företagets placeringar i aktier, med hänsyn tagen till företagets solvens och likviditet samt dess hantering av matchningsrisker mellan tillgångar och åtaganden.

14 §Ett försäkringsföretag med tillstånd att använda den särskilda metod för beräkning av kapitalkrav för aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), får inte använda en annan metod utan Finansinspektionens godkännande.

15 §Bestämmelser om den särskilda metod för att beräkna kapitalkrav för aktiekursrisk som avses i 8 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) finns i artikel 170 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Kapitalkrav för motpartsrisk

16 §Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka de risker som försäkringsföretaget är utsatt för till följd av oväntade brister i betalningsförmågan eller försämrad kreditvärdighet hos företagets motparter och gäldenärer under en följande tolvmånadersperiod.

17 §Kapitalkravet för motpartsrisk ska täcka riskreducerande avtal såsom återförsäkringsarrangemang, värdepapperiseringar och derivat samt fordringar på förmedlare och varje annan kreditexponering som inte omfattas av undergruppen för spreadrisk inom riskkategorin marknadsrisk.

18 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk ta vederbörlig hänsyn till panter eller övriga säkerheter som innehas av företaget eller för dess räkning, och de risker som är förknippade därmed.

19 §Ett försäkringsföretag ska när det beräknar kapitalkravet för motpartsrisk för varje motpart ta hänsyn till företagets samlade riskexponering mot motparten i fråga, oberoende av den rättsliga formen av motpartens avtalsmässiga förpliktelser gentemot företaget.

20 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för motpartsrisk finns i artiklarna 189–202 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Kapitalkrav för livförsäkringsrisk

21 §Kapitalkravet för livförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:

  1. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om ökad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (dödsfallsrisk),

  2. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet i fråga om dödlighet, om minskad dödlighet leder till att värdet av försäkringsåtagandena ökar (livsfallsrisk),

  3. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för invaliditet, insjuknande och tillfrisknande (invaliditets- och sjukrisk),

  4. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitet för driftskostnaderna för försäkringsavtal (driftkostnadsrisk inom livförsäkring),

  5. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender för omprövningar av periodiska utbetalningar på grund av ändrade författningar, ändrade rättsliga förhållanden eller ändrad hälsostatus hos de försäkrade (omprövningsrisk),

  6. risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer eller ändrad volatilitet i fråga om uppehåll, upphörande, förnyelse och återköp (annullationsrisk inom livförsäkring), och

  7. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantagandena i fråga om extrema eller onormala händelser (katastrofrisker inom livförsäkring).

22 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för livförsäkringsrisk finns i artiklarna 136–143 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Kapitalkrav för sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk

23 §Kapitalkravet för sjuk- och olycksfallsrisk ska, oavsett om skadeförsäkringsteknik eller livförsäkringsteknik tillämpas, täcka följande undergrupper av risker:

  1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkringsåtaganden till följd av ändrade nivåer och trender eller ändrad volatilitetsgrad när det gäller driftskostnader (driftskostnadsrisk),

  2. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkringsåtaganden till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp vid fastställande av skador och försäkringstekniska reserver (skaderisk), och

  3. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtagandena till följd av väsentlig osäkerhet i premiesättnings- och avsättningsantagandena i fråga om utbrott av större epidemier, såväl som onormal ackumulering av risker under sådana extrema förhållanden (katastrofrisk).

24 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk finns i artiklarna 144–163 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Kapitalkrav för skadeförsäkringsrisk

25 §Kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk ska täcka följande undergrupper av risker:

  1. risken för förlust eller för en negativ förändring av värdet av försäkringsåtaganden till följd av variationer såväl i tidpunkter, frekvens och svårighetsgrad för de försäkrade händelserna som i tidpunkter och belopp för skadeförsäkringsersättningar (premie- och reservrisker inom skadeförsäkring), och

  2. risken för förlust eller negativ förändring av värdet av försäkringsåtaganden till följd av väsentlig osäkerhet i prissättnings- och avsättningsantaganden i fråga om extrema eller exceptionella händelser (katastrofrisker inom skadeförsäkring).

Bestämmelser om kapitalkrav för annullationsrisk finns i artikel 114 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

26 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för skadeförsäkringsrisk finns i artiklarna 114–135 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Geografiska specifikationer

27 §Ett försäkringsföretag får när det beräknar kapitalkravet för katastrofrisker inom riskkategorierna skadeförsäkring, livförsäkring respektive sjuk- och olycksfallsförsäkring, använda geografiska specifikationer i tillämpliga fall.

28 §Bestämmelser om metoder för att beakta geografiska specifikationer finns i artiklarna 116 och 147 samt i bilagorna 3, 9 och 10 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Företagsspecifika parametrar

29 §En ansökan enligt 8 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) om tillstånd att använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkning av solvenskapitalkravet (företagsspecifika parametrar), får endast avse en eller flera undergrupper av risker inom skadeförsäkringsrisk, livförsäkringsrisk eller sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk.

30 §Bestämmelser om metoder för att beräkna företagsspecifika parametrar finns i bilaga 17 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Bestämmelser om ansökningsprocessen för godkännande av företagsspecifika parametrar finns i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/498 av den 24 mars 2015 om fastställande av tekniska standarder för genomförande avseende tillsynsmyndigheternas godkännandeförfarande för att använda företagsspecifika parametrar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.

Kapitalkrav för operativ risk

31 §Kapitalkravet för operativ risk ska täcka risken för förlust orsakad av

  1. att försäkringsföretagets interna rutiner visat sig otillräckliga eller fallerat,

  2. personal eller system, eller

  3. externa händelser.

Kapitalkravet för operativ risk ska täcka rättsliga risker, men inte risker till följd av strategiska beslut eller ryktesrisker.

32 §Bestämmelser om beräkning av kapitalkrav för operativ risk finns i artikel 204 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Beräkning av justeringsbelopp

33 §Ett försäkringsföretag ska i fråga om justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) särskilt beakta

  1. för livförsäkring; den förlustabsorberande effekten hos villkorad återbäring, och

  2. för skadeförsäkring; hur säkerhetsreserven kan nedsättas vid en framtida förlust.

8 kap. Interna modeller

1 §Bestämmelser om interna modeller finns i 9 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 6 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Ansökan om intern modell

2 §Ett försäkringsföretags styrelse ska godkänna en ansökan till Finansinspektionen om att få tillstånd

  1. att använda en intern modell, och

  2. att göra en större ändring enligt 9 kap. 7 § andra stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) av en intern modell.

Styrdokument för ändring av en intern modell

3 §Ett försäkringsföretag ska i sina styrdokument för ändring av en intern modell ange de kvantitativa och kvalitativa grunder som företaget ska använda för att fastställa om en ändring ska anses utgöra en större eller mindre ändring.

4 §Ett försäkringsföretag ska när det tillämpar 3 §, beakta att alla mindre ändringar som har gjorts sedan den senast godkända interna modellen sammantaget kan anses utgöra en större ändring.

Ändring av en intern modell

5 §Ett försäkringsföretag ska ha rutiner för hur det ska tillämpa 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) under den tid en ansökan om ändring av modellen prövas av Finansinspektionen enligt 9 kap. 7 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

Användning av en intern modell

6 §Frekvensen av företagets beräkningar av solvenskapitalkravet med hjälp av en intern modell ska stå i proportion till frekvensen av företagets användning av den interna modellen för de syften som anges i 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Statistisk kvalitet

7 §Ett försäkringsföretag ska se till att den interna modellen på ett tillräckligt sätt kan rangordna risker för att säkerställa att modellen används i stor utsträckning och har en viktig funktion i företagsstyrningssystem, riskhanteringssystem och beslutsprocesser.

8 §Ett försäkringsföretag ska se till att en intern modell omfattar alla betydande risker som företaget är exponerat för, inklusive de risker som anges i 8 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

En partiell intern modell ska omfatta alla betydande risker som ingår i tillämpningsområdet enligt 9 kap. 3 § försäkringsrörelselagen.

9 §Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta framtida förvaltningsåtgärder som företagsledningen kan förväntas vidta under specifika omständigheter.

Företaget ska när det beaktar sådana framtida åtgärder ta hänsyn till den tid som det krävs för att genomföra åtgärderna.

Kalibrering

10 §Ett försäkringsföretag får i en intern modell använda en annan tidsperiod eller ett annat riskmått än vad som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), om det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen.

11 §Ett försäkringsföretag ska, om inte annat följer av andra stycket, i en intern modell när det är möjligt härleda solvenskapitalkravet direkt från den prognostiserade sannolikhetsfördelning som den interna modellen genererar.

Efter medgivande från Finansinspektionen, får ett försäkringsföretag använda approximationer när det beräknar solvenskapitalkravet, om företaget kan styrka att det solvenskapitalkrav som härleds ur den interna modellen ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Validering

12 §Ett försäkringsföretag ska ha en valideringsprocess som säkerställer att

  1. det solvenskapitalkrav som härleds ur en intern modell ger en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

  2. den interna modellen kan användas för de syften som anges i 9 kap. 9 § första stycket försäkringsrörelselagen.

I valideringsprocessen ska statistiska metoder användas.

13 §I valideringsprocessen ska ett försäkringsföretag testa

  1. att modellspecifikationen är lämplig,

  2. hur känslig den interna modellens resultat är för förändringar av väsentliga antaganden, och

  3. att de data som används för den interna modellen är korrekta, fullständiga och lämpliga.

14 §Genom de statistiska metoder som ett försäkringsföretag använder ska det även validera att sannolikhetsfördelningen är lämplig i förhållande till gjorda erfarenheter och alla väsentliga nya uppgifter och information.

15 §Ett försäkringsföretag ska efter varje fullständig validering av den interna modellen upprätta en rapport med resultaten av valideringen.

Dokumentation

16 §Ett försäkringsföretag ska när det dokumenterar den interna modellen enligt 9 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beskriva den bakomliggande teorin, de antaganden och den empiriska grund som lett fram till den interna modellens utformning.

9 kap. Företagsstyrning

1 §Bestämmelser om företagsstyrning finns i 10 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 9 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Allmänna råd

Det styrdokument för riskhantering som ett försäkringsföretag ska ha enligt 10 kap. 2 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) bör beskriva hur

  1. företaget säkerställer att det vid tecknande av försäkring genom försäkringsförmedlare gör en egen bedömning av försäkringsriskerna,

  2. företaget vid tecknande av mottagen återförsäkring säkerställer att det gör en egen bedömning av de försäkringstekniska uppgifterna från det avgivande försäkringsföretaget, och

  3. företaget säkerställer att det gör en särskild värdering av de försäkringstekniska riskerna till följd av upprepad retrocession.

Riskhantering

Riskhanteringsfunktionens ansvar när en intern modell används

2 §I ett försäkringsföretag som har fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell, ska funktionen för riskhantering löpande svara för att

  1. utforma och införa den interna modellen,

  2. testa och validera den interna modellen och dess lämplighet samt ta fram och sammanställa resultaten,

  3. upprätta dokumentation om den interna modellen, inklusive senare ändringar av den, och

  4. rapportera till försäkringsföretagets styrelse om den interna modellens lämplighet, behov av förbättringar samt om insatserna för att avhjälpa tidigare påvisade brister.

Riktlinjer för volatilitetsjustering

3 §Ett försäkringsföretags riktlinjer för volatilitetsjustering enligt 10 kap. 7 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla de kriterier som företaget använder för att tillämpa volatilitetsjusteringen.

Likviditetsplan

4 §Ett försäkringsföretags likviditetsplan enligt 10 kap. 8 § 1 försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla en prognos över ingående och utgående kassaflöden för de tillgångar och skulder som omfattas av matchningsjusteringen eller volatilitetsjusteringen.

Utvärdering vid användning av matchningsjustering

5 §Ett försäkringsföretag ska när det regelbundet utvärderar användningen av matchningsjustering enligt 10 kap. 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) bedöma

  1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av matchningsjusteringen, inkluderande beräkningen av den grundläggande räntedifferensen och de möjliga effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar,

  2. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för ändringar i sammansättningen av portföljen med avsatta tillgångar, och

  3. effekterna för företaget om det inte skulle använda matchningsjusteringen.

Utvärdering vid användning av volatilitetsjustering

6 §Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av användningen av volatilitetsjustering, enligt 10 kap. 8 § 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska avse

  1. känsligheten hos de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen för de antaganden som ligger till grund för beräkningen av volatilitetsjusteringen och de möjliga effekterna på kapitalbasen av en framtvingad försäljning av tillgångar, och

  2. effekterna för företaget om företaget inte skulle använda volatilitetsjusteringen.

Utvärdering av företagets känslighet för vissa antaganden

7 §Ett försäkringsföretags regelbundna utvärdering av företagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för att fastställa de riskfria räntesatser som används för att beräkna den bästa skattningen enligt 10 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska minst omfatta en utvärdering av känsligheten för förändringar i antagandena om

  1. vilka finansiella instrument som använts som underlag för extrapoleringen,

  2. nivåerna på den långsiktiga jämviktsräntan, och

  3. hur snabbt räntesatserna vid långa löptider närmar sig den långsiktiga jämviktsräntan.

Villkor för behörighet att utföra uppgifter i eller ansvara för aktuariefunktionen

En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen

8 §En person som utför uppgifter i aktuariefunktionen enligt 10 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska ha kunskaper i försäkrings- och finansmatematik på en nivå som är lämplig med hänsyn till personens uppgifter i funktionen.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen

9 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen enligt 10 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska uppfylla de villkor som anges i 10–15 §§.

En person som ansvarar för aktuariefunktionen i ett försäkringsföretag vilket har ingått ett uppdragsavtal avseende samtliga uppgifter som utförs i funktionen, behöver dock inte uppfylla de villkor som anges i 10–15 §§ under förutsättning att minst en person som utför uppgifter i funktionen enligt uppdragsavtalet istället uppfyller villkoren.

Språkkunskaper

10 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska ha tillräckliga språkkunskaper med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Personen bör ha tillräckliga kunskaper i svenska språket för att förstå de delar av regelverket om försäkring som är av betydelse för funktionens uppgifter.

Utbildning

11 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola ha fullgjort en grundutbildning som omfattar minst 120 högskolepoäng i matematik och matematisk statistik, varav minst 45 högskolepoäng i vardera ämnet.

12 §Grundutbildningen enligt 11 § ska omfatta eller vara kompletterad med

  1. fullgjorda kurser i svensk försäkringsredovisning och svensk försäkringsjuridik, och

  2. fullgjorda kurser i livförsäkringsmatematik, skadeförsäkringsmatematik och finansiell matematik av sådan omfattning som är lämplig med hänsyn till funktionens uppgifter.

Allmänna råd

Grundutbildningen bör ha kompletterats med en masterexamen i försäkringsmatematik.

Om företagets verksamhet omfattar livförsäkring med inslag av sparande bör de fullgjorda kurserna omfatta kurser i livförsäkringsmatematik och finansiell matematik. Om företagets verksamhet omfattar riskförsäkring inom livförsäkring, bör de fullgjorda kurserna omfatta skadeförsäkringsmatematik.

Om företagets verksamhet omfattar skadeförsäkring bör de fullgjorda kurserna omfatta kurser i skadeförsäkringsmatematik. Om företagets verksamhet omfattar skadelivräntor bör de fullgjorda kurserna omfatta livförsäkringsmatematik.

13 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen kan i stället för att ha fullgjort en grundutbildning som avses i 11 och 12 §§ uppnå motsvarande kunskaper genom att ha fullgjort en annan likvärdig utbildning vid ett universitet eller en högskola i Sverige eller utomlands. En sådan utbildning kan också ha anordnats av en aktuarieförening eller en utbildningsorganisation.

Allmänna råd

En likvärdig utbildning kan exempelvis omfatta en äldre examen i matematisk statistik eller en civilingenjörsexamen.

Utbildning under uppdragstiden

14 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska, om det behövs, vidareutbilda sig för att uppfylla de krav på tillräckliga kunskaper som anges i 10 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (2010:2043). Personens kunskaper ska i relevanta delar hålla en god internationell standard.

Erfarenhet

15 §En person som ansvarar för aktuariefunktionen ska då han eller hon utses som ansvarig, under minst tre av de senaste sju åren ha arbetat praktiskt med sådana uppgifter som utförs i funktionen.

Undantag från krav på behörighet

16 §Finansinspektionen får, för ett försäkringsföretag som har fått undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b § försäkringsrörelselagen (2010:2043), efter ansökan besluta om undantag från 8–15 §§, om det finns särskilda skäl.

Försäkringstekniska riktlinjer

17 §Ett försäkringsföretags försäkringstekniska riktlinjer som avses i 10 kap. 23 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska innehålla uppgifter om företagets viktigaste verksamheter och produkter. Om företaget driver verksamhet som tillämpar särskilda regler, ska detta särskilt beskrivas.

Allmänna råd

De försäkringstekniska riktlinjerna får innehålla hänvisningar till andra dokument som ska upprättas enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring

18 §Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska innehålla försäkringsföretagets principer för hur

  1. premier och förmåner bestäms,

  2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell redovisning,

  3. försäkringar återköps och belånas,

  4. försäkringars värde kan överföras till en annan försäkring,

  5. återbäring och överskott till försäkringstagarna och ersättningsberättigade fördelas,

  6. belopp som ska utbetalas bestäms,

  7. konsolideringsnivån styrs, och

  8. underskott täcks.

Med konsolideringsnivå avses kvoten mellan tillgångarnas marknadsvärden och fördelade förmånsvärden. Fördelade förmånsvärden utgör summan av garanterade åtaganden och preliminärt fördelad (allokerad) återbäring.

19 §De principer som avses i 18 § 1–6 ska, i förekommande fall, inkludera hur företaget väljer antaganden om

  1. avkastning,

  2. dödlighet och livslängder,

  3. sjuklighet, insjuknande och sjuktid, även för premiebefrielseskydd,

  4. andra riskaspekter, t.ex. förhöjd risk och optioner inklusive att försäkringen avslutas i förtid, och

  5. skatt och driftskostnader.

Av uppgifterna enligt första stycket 2 och 3 ska det framgå om antagandena enbart baseras på observationer från det egna försäkringsbeståndet, eller om de även baseras på allmänt tillgänglig information. Om antagandena, helt eller delvis, baseras på allmänt tillgänglig information ska skälet för detta anges. Av uppgifterna ska även framgå om justeringar har skett med hänsyn till egenskaperna i företagets egna försäkringsbestånd.

20 §De principer som avses i 18 § 3 och 4 ska, i förekommande fall, inkludera hur företaget

  1. medger återköp, belåning och överföring av försäkrings värde,

  2. medger ändring av försäkringsavtal,

  3. bestämmer hur stor andel av värdet av en överförd försäkring (mottagen försäkring) som ska utgöra garanterad förmån, villkorad återbäring respektive allokeras som ej garanterad återbäring,

  4. beräknar värden på en ändrad försäkring,

  5. bestämmer återköpsvärde och lånevärde, och

  6. bestämmer ränta vid belåning av försäkring.

Det ska även framgå vilken möjlighet företaget har att kräva återköp, ändra försäkringsavtal och överföra en försäkrings värde.

21 §De principer som avses i 18 § 5 ska, i förekommande fall, inkludera

  1. vilka försäkringar eller grupper av försäkringar som har rätt till återbäring enligt försäkringsavtal eller annat avtal såsom avtal mellan arbetsmarknadens parter,

  2. om det finns någon bestämmelse om fördelning av återbäring i försäkringsföretagets bolagsordning eller stadgar,

  3. om överskott fördelas som återbäring enligt skälighetsprincipen, kontributionsprincipen eller annan princip,

  4. vilken metod, exempelvis retrospektivreservmetoden, som används för att fördela överskott och skälen för vald metod,

  5. hur företaget återtar preliminärt fördelad (allokerad) återbäring och nedsätter kollektiv villkorad återbäring,

  6. hur skillnader mellan försäkringars bidrag till resultatet av kapitalavkastning, försäkringsrisker och driftskostnader påverkar fördelningen av återbäring,

  7. hur ej garanterad återbäring allokeras,

  8. hur garanterad återbäring gottskrivs,

  9. hur villkorad återbäring gottskrivs, och

  10. eventuella skillnader i fördelning av återbäring mellan försäkringar med rätt till överföring av försäkrings värde och försäkringar utan sådan rätt.

22 §De principer som avses i 18 § 7 ska om försäkringsföretaget har en konsolideringsfond eller liknande, t.ex. kollektivt men ännu inte individuellt fördelad villkorad återbäring, inkludera inom vilka gränser konsolideringsnivån normalt tillåts variera (konsolideringsintervall).

Försäkringsföretaget ska även ange den tidsram inom vilken återgång till intervallet bör ske i det fall avvikelse inträffar.

23 §De principer som avses i 18 § 8 ska inkludera hur underskott i en affärsgren eller i olika försäkringar kan täckas med överskott från andra affärsgrenar eller från andra försäkringar och hur sådan uppkommen skuld mellan grenar eller försäkringar regleras.

Skadeförsäkringsliknande verksamhet

24 §Ett försäkringsföretag ska för livförsäkring i form av ren riskförsäkring, såsom olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, grupplivförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring, tillämpa det som anges i 25 och 26 §§.

Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring

25 §Försäkringstekniska riktlinjer för skadeförsäkring ska innehålla försäkringsföretagets principer för hur

  1. premiesättningen följs upp,

  2. försäkringstekniska avsättningar beräknas för solvensändamål och för finansiell redovisning, och

  3. återbäring till försäkringstagarna och ersättningsberättigade fördelas.

26 §De principer som avses i 25 § 2 ska inkludera hur försäkringsföretaget beräknar försäkringstekniska avsättningar för

  1. ej intjänade premier,

  2. kvardröjande risker,

  3. oreglerade skador, och

  4. skaderegleringskostnader.

Livförsäkringsliknande verksamhet

27 §Ett försäkringsföretag ska för skadeförsäkring där avtalstiden är minst fem år samt för livräntor och sjukräntor inom skadeförsäkring i tillämpliga delar beakta vad som anges i 18–23 §§.

Försäkringstekniskt beräkningsunderlag

28 §Ett försäkringsföretags försäkringstekniska beräkningsunderlag som avses i 10 kap. 23 § försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska innehålla den dokumentation som, utöver den dokumentation som ska finnas enligt försäkringsrörelselagen, kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 och 17–27 §§, behövs för att en person som varken är anställd av eller har ett uppdragsförhållande med företaget, men som har kunskaper och erfarenheter på minst den nivå som avses i 10 kap. 18 § andra stycket försäkringsrörelselagen och föreskrifter som meddelats med stöd av 10 kap. 26 § 9 försäkringsrörelselagen, ska kunna förstå och rekonstruera de försäkringstekniska beräkningarna.

29 §Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget ska komplettera och närmare precisera de principer som anges i försäkringsföretagets försäkringstekniska riktlinjer enligt 17–27 §§.

Beräkningsunderlaget ska åtminstone innehålla beskrivningar av

  1. de beräkningsformler och metoder som används,

  2. de beräkningsparametrar som ingår i beräkningsformlerna,

  3. de statistiska och ekonomiska modeller som företaget använder vid skattning av beräkningsparametrar, och

  4. eventuellt tillämpade expertbedömningar.

Beräkningsunderlaget ska innehålla ändringshistorik.

Allmänna råd

Det försäkringstekniska beräkningsunderlaget får innehålla hänvisningar till andra dokument som krävs enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

10 kap. Lämplighetsprövning

1 §Bestämmelser om lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner samt kvalificerade ägare finns i 2, 10 och 15 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 1 kapitel 9 kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Lämplighetsprövning av ledning och ansvariga för centrala funktioner

2 §Ett försäkringsföretag ska när det ansöker om tillstånd enligt 2 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) skriftligen lämna de uppgifter som anges i bilagorna 2 a och 2 b.

Uppgifterna enligt första stycket ska även lämnas i samband med en sådan anmälan som avses i 10 kap. 5 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

FFFS (2020:7)

Lämplighetsprövning av kvalificerade ägare

3 §Ett försäkringsföretag och dess ägare ska lämna skriftlig information till Finansinspektionen enligt 4–8 §§.

Ansökan om tillstånd att förvärva aktier

4 §En ansökan om tillstånd att förvärva aktier eller andelar i ett försäkringsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 a för en fysisk person eller bilaga 1 b för en juridisk person.

När förvärvaren är en juridisk person ska ansökan även innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c om förvärvarens styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktör och ställföreträdare för verkställande direktör.

FFFS (2020:6)

Ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse

5 §Till en ansökan om tillstånd att driva verksamhet ska för en fysisk person som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i företaget bifogas de uppgifter som framgår av avsnitt 2 i bilaga 1 a. Är ägaren en juridisk person ska de uppgifter bifogas som anges i avsnitt 2 i bilaga 1 b.

För en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör och dennes ställföreträdare i ett företag som har ett kvalificerat innehav, ska till en ansökan om tillstånd att få driva verksamhet bifogas de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Förenklad ansökan för juridisk person under finansiell tillsyn

6 §En juridisk person som står under tillsyn av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b, om inte Finansinspektionen i särskilda fall begär detta.

Förenklad ansökan för juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller ingår i ett finansiellt företags ledning eller styrelse

7 §En juridisk eller fysisk person som är kvalificerad ägare eller som ingår i ledningen eller styrelsen för ett finansiellt företag och som tidigare har ägarprövats eller ledningsprövats av Finansinspektionen eller en behörig myndighet inom EES, behöver inte lämna de uppgifter som framgår av avsnitten 2.4.2 och 2.9 i bilaga 1 b respektive avsnitten 2.3, 2.11.1, 2.11.2 och 2.11.3 i bilaga 1 a, om inte Finansinspektionen i särskilda fall begär detta.

Om en prövning gjorts av en annan behörig myndighet inom EES ska den juridiska eller fysiska personen bifoga en handling som styrker detta.

Ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag

8 §En anmälan om ändring i ledningen i ett företag som har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsföretag ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1 c.

Undantag från informationskrav

9 §Finansinspektionen kan besluta om undantag från kravet att lämna viss information enligt bilagorna 1 a–1 c samt 2 a och 2 b.

11 kap. Offentliggörande

1 §Bestämmelser om offentliggörande finns i 16 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt i avdelning 1 kapitel 12 och avdelning 2 kapitel 5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Solvens- och verksamhetsrapport

Uppgifter i en solvens- och verksamhetsrapport

2 §Ett försäkringsföretag ska i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens- och verksamhetsrapport lämna uppgifter som är relevanta, tillförlitliga, begripliga och tillgängliga samt jämförbara och konsekvent utformade över tid.

Allmänna råd

Vid offentliggörande av upplysningar bör bilaga 3 användas för att dela upp försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 15 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

3 §Om ett försäkringsföretag i sin, gruppens eller gruppens gemensamma solvens- och verksamhetsrapport hänvisar till andra offentliggjorda uppgifter, ska dessa finnas tillgängliga under hela den tid som solvens- och verksamhetsrapporten är allmänt tillgänglig. Hänvisningar ska leda direkt till de aktuella uppgifterna.

4 §Ett försäkringsföretag ska för direkt försäkring lämna information per skadeår när det offentliggör försäkringstekniska avsättningar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/895 av den 4 april 2023 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG vad gäller förfaranden, format och mallar för försäkrings- och återförsäkringsföretags offentliggörande av rapporten om solvens och finansiell ställning och om upphävande av genomförandeförordning (EU) 2015/2452.

FFFS (2023:23)

Uppgifternas aktualitet

5 §De uppgifter som ett försäkringsföretag ska offentliggöra, ska avse balansdagen den 31 december.

FFFS (2016:3)

12 kap. Åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

1 §Bestämmelser om åtgärdsplan och finansiell saneringsplan finns i 18 och 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Innehåll i åtgärdsplan och finansiell saneringsplan

2 §Ett försäkringsföretags åtgärdsplan och finansiella saneringsplan ska innehålla uppgifter om företagets ekonomiska situation vid tidpunkten för planens upprättande och en beskrivning av de åtgärder som företaget avser att vidta i syfte att åter uppfylla kapitalkraven.

En åtgärdsplan och en finansiell saneringsplan ska även innehålla uppgifter och prognoser om

  1. driftskostnader, särskilt löpande kostnader och provisioner,

  2. intäkter och kostnader för direkt försäkring samt för mottagen och avgiven återförsäkring,

  3. solvensbalansräkning, och

  4. medel som innehas för att täcka försäkringstekniska avsättningar och för att uppfylla kapitalkraven.

3 §Till åtgärdsplanen och den finansiella saneringsplanen ska ett försäkringsföretag även bifoga sina styrdokument för riskhantering i de delar som avser avgiven återförsäkring.

13 kap. Grupper

1 §Bestämmelser om grupptillsyn finns i 19 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043) och i avdelning 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Bestämmelser om tillämpning av 19 kap. försäkringsrörelselagen i fråga om försäkringsföretag som tillämpar äldre bestämmelser för verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring enligt punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2015:700) om ändring av försäkringsrörelselagen (2010:2043), finns i 7 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2015:21) om övergångsreglering för försäkringsrörelse.

Med konsolideringsmetod samt sammanläggnings- och avräkningsmetod avses de metoder som ska användas för beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt 19 kap. 17 § försäkringsrörelselagen.

FFFS (2016:3)

2 §När bestämmelserna i detta kapitel hänvisar till

  1. ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

  2. ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen avses det företag som är i toppen av en grupp som ska ha grupptillsyn enligt 19 kap. försäkringsrörelselagen.

Proportionellt beaktande av andelar

3 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt konsolideringsmetoden, ska den proportionella andelen i anknutna företag motsvara de procentandelar som används vid upprättande av en koncernredovisning.

Vid beräkning enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden, ska den proportionella andelen i anknutna företag motsvara direkta eller indirekta andelar av det tecknade bolagskapitalet som innehas i det anknutna företaget.

Om det finns solvensunderskott i ett dotterföretag ska dotterföretagets hela solvensunderskott beaktas, oavsett vilken beräkningsmetod som används. Om moderföretaget kan visa att dess ansvar är strikt begränsat till den ägda kapitalandelen, får moderföretaget efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, beakta solvensunderskottet till vad som motsvarar denna andel.

Avdrag för dubbelräkning av poster i kapitalbasen m.m.

4 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för dubbelräkning för följande poster om dessa inte redan har eliminerats på grund av andra tillämpliga bestämmelser om beräkningsmetoderna:

  1. värdet av de tillgångar i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i dess anknutna företag,

  2. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i ett sådant försäkringsföretag, och

  3. värdet av de tillgångar i ett företag som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som motsvarar kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet i något annat företag som är anknutet till samma försäkringsföretag.

Det som anges i första stycket 1–3 om ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen, ska också gälla för ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

5 §Följande poster får ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas om de får användas för att täcka solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget:

  1. sådana ackumulerade vinster som avses i 7 kap. 10 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller motsvarande vinster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen, och

  2. tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.

Följande poster ska dock undantas helt vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas:

  1. tecknat men inte inbetalt aktiekapital som medför en möjlig förpliktelse för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen,

  2. tecknat men inte inbetalt aktiekapital i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen som medför en möjlig förpliktelse för ett försäkringsföretag, en anknuten EES-försäkringsgivare eller en anknuten försäkringsgivare från tredje land som är anknuten till försäkringsföretaget som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen, och

  3. tecknat men inte inbetalt aktiekapital eller motsvarande poster enligt annan nationell lagstiftning i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land och som medför en möjlig förpliktelse för ett annat försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land, om båda dessa är anknutna till samma försäkringsföretag som är ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.

Första stycket 1 och 2 ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

6 §Kapitalbasposter i ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknutet till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), och som enligt Finansinspektionens eller en behörig myndighets bedömning inte faktiskt kan göras tillgängliga för övriga företag i gruppen, får ingå i beräkningen av gruppbaserad kapitalbas om de får användas för att täcka solvenskapitalkravet för det berörda enskilda anknutna företaget.

Första stycket ska också gälla för motsvarande poster i ett anknutet företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

7 §Summan av poster enligt 5–6 §§ får vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas inte överstiga det berörda enskilda anknutna företagets andel av det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Eliminering av internt skapat kapital

8 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas ska avdrag göras för poster som härrör från internt skapat kapital om dessa inte redan har eliminerats på grund av andra tillämpliga bestämmelser om beräkningsmetoderna. Sådant internt skapat kapital ska anses föreligga vid ömsesidig finansiering mellan ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) och

  1. ett företag som är anknutet till försäkringsföretaget,

  2. ett moderföretag till försäkringsföretaget, ett företag som har ägarintresse i försäkringsföretaget eller ett företag som har gemensam ledning eller i huvudsak gemensam ledning med försäkringsföretaget, och

  3. andra företag som är anknutna till företag som anges i andra punkten.

Avdrag ska också göras för poster som härrör från ömsesidig finansiering mellan ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredje land som är anknuten till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen och ett annat anknutet företag till samma försäkringsföretag.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska också tillämpas för ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen, på samma sätt som anges för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.

Ömsesidig finansiering ska åtminstone anses föreligga då ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredje land eller något av dess anknutna företag har aktier i, eller ger lån till, ett annat företag som direkt eller indirekt har kapitalbasposter som kan täcka solvenskapitalkravet för det förstnämnda försäkringsföretaget, EES-försäkringsgivaren, försäkringsgivaren från tredje land eller något av dess anknutna företag.

Anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare

9 §Om det finns fler än ett försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare i gruppen som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska varje anknutet försäkringsföretag och anknuten EES-försäkringsgivare beaktas vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav.

Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav ska en anknuten EES-försäkringsgivare enligt första stycket beaktas med hänsyn till det solvenskapitalkrav och de kapitalbasposter som får täcka solvenskapitalkravet som fastställts enligt bestämmelserna i den andra EES-staten.

Det som anges i första och andra styckena gäller också för anknutna företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Mellanliggande försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag

10 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav där ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) har ägarintresse i anknutna försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land genom ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska det mellanliggande holdingföretaget hanteras som ett försäkringsföretag på samma sätt som anges för ett moderföretag enligt 19 kap. 36 § andra stycket försäkringsrörelselagen.

Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har poster där klassificeringen kräver Finansinspektionens godkännande enligt 6 kap. 2 § om posterna finns i ett enskilt försäkringsföretag, kräver klassificeringen av dessa poster ett godkännande av Finansinspektionen när den är grupptillsynsmyndighet.

Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har ett förlagslån eller andra poster i kapitalbasen som är begränsade enligt 7 kap. 11 § försäkringsrörelselagen, ska dessa begränsningar gälla även vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav. Begränsningarna ska räknas på samma sätt som gäller för enskilda företag men utifrån det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Om ett mellanliggande försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag har poster som skulle ha krävt Finansinspektionens godkännande enligt 7 kap. 2 § försäkringsrörelselagen om posterna hade funnits i ett enskilt försäkringsföretag, får dessa poster ingå vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav endast efter godkännande av Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet.

Det som anges i första till fjärde styckena ska också tillämpas på ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen som har ett ägarintresse genom ett mellanliggande holdingföretag.

Anknutna försäkringsgivare från tredje land

11 §Om sammanläggnings- och avräkningsmetoden används vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav avseende försäkringsgivare från tredje land som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska dessa beaktas som anknutna försäkringsföretag.

Om ett tredje land där försäkringsgivaren har sitt huvudkontor har krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter, som enligt 19 kap. 30 § försäkringsrörelselagen bedöms vara likvärdiga med kraven i försäkringsrörelselagen, ska vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden, hänsyn tas till de kapitalbasposter och det solvenskapitalkrav som fastställts av det tredje landet.

Det som anges i första och andra styckena gäller också för försäkringsgivare från tredje land som är anknutna företag till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Anknutna kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut

12 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav som omfattar kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut som är anknutna till ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) får dessa anknutna företag beaktas genom användning av sammanläggnings- och avräkningsmetoden enligt lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, i stället för genom enbart användning av de metoder som anges i 19 kap. 17 § försäkringsrörelselagen.

Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får konsolideringsmetoden enligt lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat användas, om den samordnade ledningen och den interna kontrollen är tillräcklig i de företag som omfattas av beräkningen av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav.

De metoder som avses i första och andra styckena ska tillämpas konsekvent över tiden.

Efter medgivande från Finansinspektionen, när den är grupptillsynsmyndighet, får avdrag i stället göras för innehav i kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas.

Det som anges i första till fjärde styckena gäller också för kreditinstitut, värdepappersföretag och finansiella institut som är anknutna till ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen.

Moderföretag från tredje land när likvärdighet inte föreligger

13 §Vid beräkning av gruppbaserat solvenskapitalkrav, i de fall som avses i 19 kap. 2 § tredje stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och där moderföretaget är beläget i ett tredje land som inte bedöms ha likvärdig tillsyn enligt 19 kap. 66 § försäkringsrörelselagen, ska moderföretaget hanteras som ett försäkringsföretag med ett solvenskapitalkrav som motsvarar

  1. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för mellanliggande försäkringsholdingföretag och mellanliggande blandade finansiella holdingföretag i 10 §, då moderföretaget är ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES, eller

  2. ett solvenskapitalkrav beräknat enligt de principer som anges för anknutna försäkringsgivare från tredje land i 11 § första stycket, då moderföretaget är en försäkringsgivare från tredje land.

Avdrag då tillgång till nödvändig information saknas

14 §Vid beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav ska, efter beslut från Finansinspektionen när den är grupptillsynsmyndighet, det bokförda värdet avseende en anknuten EES-försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredje land dras av från de poster som får ingå i den gruppbaserade kapitalbasen i de fall Finansinspektionen saknar tillgång till nödvändig information.

I sådana fall får inte heller någon orealiserad vinst som har samband med den anknutna försäkringsgivaren beaktas vid beräkning av den gruppbaserade solvensen.

Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt konsolideringsmetoden

15 §En beräkning enligt konsolideringsmetoden ska genomföras med utgångspunkt i en koncernredovisning eller motsvarande sammanställning upprättad enligt metodiken för hur en koncernredovisning upprättas. Beräkningen ska baseras på sammanställda data.

Bestämmelser om vad som avses med sammanställda data finns i artikel 335 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35.

Beräkning av gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden

16 §En gruppbaserad kapitalbas enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden ska utgöra summan av

  1. kapitalbasen i ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043) som får täcka solvenskapitalkravet i företaget, och

  2. den proportionella andelen av kapitalbasen i anknutna försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredje land, som får täcka solvenskapitalkravet i det enskilda företaget.

Det som anges i första stycket 1 ska också tillämpas på ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen på samma sätt som för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.

17 §Ett gruppbaserat solvenskapitalkrav enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden ska utgöra summan av

  1. solvenskapitalkravet för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen (2010:2043), och

  2. den proportionella andelen av solvenskapitalkravet för anknutna försäkringsföretag, EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredje land.

Det som anges i första stycket 1 ska också tillämpas på ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen på samma sätt som för ett sådant försäkringsföretag som avses i 19 kap. 2 § andra stycket 1 eller 2 försäkringsrörelselagen.

Egen risk- och solvensbedömning

18 §Om gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknas enligt konsolideringsmetoden ska ett sådant företag som avses i 19 kap. 43 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) i rapporteringen av resultatet av en egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela gruppen beskriva skillnaden mellan summan av solvenskapitalkraven för alla enskilda anknutna företag inom gruppen som är försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare och det gruppbaserade solvenskapitalkravet för gruppen.

14 kap. Avgifter för återköp och överföring

1 §Bestämmelser om återköp och överföring finns i 4 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043).

FFFS (2020:1)

2 §Ett försäkringsföretag får när det beräknar direkta kostnader för administrativ hantering av återköp eller överföringar enligt 4 kap. 17 c § försäkringsrörelselagen (2010:2043) beakta följande kostnader om de avser åtgärder som utförs för att uppfylla en begäran om återköp eller överföring

  1. personalkostnader,

  2. kostnader för utskrifter, porto och digitala utskick, samt

  3. datakostnader.

FFFS (2020:1)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2015:8

  1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2016.

  2. Genom föreskrifterna upphävs

    • Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2010:9) om förhandsgranskning av interna modeller för att beräkna solvenskapitalkrav,

    • Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:5) om redogörelse för konsekvenserna av försäkringstekniska riktlinjer,

    • Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:6) om reservsättningsrisker i försäkringsföretag,

    • Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:7) om teckningsrisker och återförsäkringsrisker i försäkringsföretag,

    • Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:8) om försäkringsklasser,

    • Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:10) om gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal för försäkringsföretag som ingår i en grupp,

    • Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:12) om försäkringstekniska riktlinjer och försäkringstekniskt beräkningsunderlag,

    • Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:13) om finansiell saneringsplan,

    • Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:15) om verksamhetsplan vid etablering av filial eller agentur i ett annat EES-land,

    • Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:20) om skuldtäckning i svenska försäkringsföretag,

    • Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:21) om verksamhetsplan för svenska försäkringsföretag,

    • Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:23) om försäkringsföretags val av räntesats för att beräkna försäkringstekniska avsättningar, och

    • Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:7) om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag.

  3. En aktuarie som vid tidpunkten då dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft uppfyller kraven enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:7) om villkor för behörighet att tjänstgöra som aktuarie på ett försäkringsföretag, är behörig enligt 9 kap. 9–12 och 14 §§ på samma försäkringsföretag.

2020:1

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2020.

2020:6

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juni 2020.

2020:7

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2020.

2020:21

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 2020.

2022:24

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2023.

2023:23

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2024.

Bilaga 1 a Ansökan ägarprövning – fysisk person

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med förvärv avses förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att driva försäkringsrörelse.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller det företag som förvärvet avser.

Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller som ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att förvärva ett målbolag.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

[Ansökningsformuläret återges ej här; red.anm.]

Bilaga 1 b Ansökan ägarprövning – juridisk person

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med förvärv avses förvärv enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller ägande i det företag som ansöker om tillstånd enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att driva försäkringsrörelse.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller det företag som förvärvet avser.

Med förvärvare avses den fysiska ägaren till det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen eller som ansöker om tillstånd enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen att förvärva ett målbolag.

Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

[Ansökningsformuläret återges ej här; red.anm.]

Bilaga 1 c Ansökan/anmälan för ledningspersoner i ett ägarbolag till ett försäkringsföretag

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Med målbolag avses det företag som ansöker om tillstånd att driva försäkringsrörelse enligt 2 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller det företag som förvärvet avser.

Finansinspektionen tar i samband med prövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

[Ansökningsformuläret återges ej här; red.anm.]

Bilaga 2 a Ansökan/anmälan – lämplighetsprövning av ledningspersoner och ansvariga för centrala funktioner

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att kryssa i aktuell svarsruta eller lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter kan dock lämnas i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

Finansinspektionen tar i samband med lämplighetsprövningen in uppgifter från t.ex. Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och företag som erbjuder kreditupplysningar.

[Ansökningsformuläret återges ej här; red.anm.]

Bilaga 2 b Ansökan/anmälan – styrelsens samlade kompetens

Fyll i uppgifter i formuläret nedan genom att lämna svar på anvisad plats. Vissa mer omfattande uppgifter lämnas dock i separata bilagor. Se Checklista för bilagor på formulärets sista sida.

[Ansökningsformuläret återges ej här; red.anm.]

Bilaga 3 Fördelning på affärsgrenar

Vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav samt vid offentliggörande, bör följande preciseringar gälla vid uppdelning av försäkringsåtaganden enligt 5 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35, Bilaga I.

Sjukvårdsförsäkring som är ett eget avtal bör föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”. Sjukvårdsmoment som finns i andra försäkringsavtal (t.ex. olycksfallsförsäkring) bör föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.

Resesjukmoment som ingår i kombinationsavtal, t.ex. egendom, behöver inte föras till affärsgren 1 ”Sjukvårdsförsäkring”.

Kombinationsavtal som omfattar mindre moment av sjukvård eller inkomstbortfallsförsäkring bör föras till sin huvudsakliga affärsgren.

Om en försäkring innehåller ett underordnat moment av ansvarsförsäkring får detta moment föras till huvudriskens affärsgren. Ansvarsmoment i trafikförsäkring och i sjö- och transportförsäkring bör föras till affärsgrenarna 4 respektive 6.

Separat assistansförsäkring bör föras till affärsgren 11 ”Assistansförsäkring”.

Inkomstförsäkring och avgångsbidragsförsäkring, bör föras till affärsgren 12 ”Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag”.

Försäkring för avbrott och inkomstförlust till följd av sakskada, bör föras till underliggande riskslag.

Försäkringsersättning från sjukförsäkringsavtal vilken utgörs av livräntor, bör föras till affärsgren 33 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som avser sjukförsäkringsförpliktelser”.

Försäkringsersättning från övriga försäkringsavtal vilken utgörs av livräntor bör föras till affärsgren 34 ”Livräntor som härrör från skadeförsäkringsavtal och som avser andra försäkringsförpliktelser än sjukförsäkringsförpliktelser”.