Det politiska samtalet i Sverige präglas fortfarande av nyvalet som inte blev av och av decemberöverenskommelsen. Även om det är välkommet att politiken till sist landade i någon form av överenskommelse är det viktigt att dialogen inte slutar där. Många av de utmaningar vårt land står inför kräver nytänkande och samarbete.

Jag tänker inte främst på de konkreta företagsfrågor som präglat en del av höstens debatt. De är naturligtvis oerhört viktiga. Svenska företag behöver tydliga besked om långsiktiga spelregler om kostnaderna för att anställa och välfärdssektorns framtid. Men den verkligt stora frågan är ändå hur vi rustar oss inför en framtid i snabb förändring.

När jag i fjol skrev boken ”Nerdonomics” var det för att jag i mängder av samtal sett hur alla företag berörs av förändringar i omvärlden. I långt högre grad än tidigare. Effekterna av globalisering, digitalisering och individualisering går inte något företag förbi. Och företag som fortfarande vill vara med om 10–15 år måste börja anpassa sig till en förändrad verklighet.

I grunden tror jag att många företag förstår detta. Men i den politiska debatten är perspektivet helt frånvarande. Där diskuterar man fortfarande förslag som var relevanta i den tid då nästan alla privatanställda fanns i stora industriföretag, inte i en värld där fyra av fem jobb skapas i småföretag och en stor andel producerar tjänster till företag och privatpersoner.

Tag som exempel butiksdöden i stora delar av landet. Visst kan en del förklaras med avfolkning. Men en stor bidragande orsak är också att människor sköter sina ärenden via internet. Vi sköter bankärenden på internet, handlar och jämför priser och kvalitet på nätet. I många fall konsumerar vi till och med produkterna, som tidningar och spel, direkt på nätet.

För företag ser vi en verklighet där ”nätverksföretagen”, som var populära att tala om för 15 år sedan, nu är verklighet. Småföretag ser, genom samverkan, ut att vara mycket större än vad de är. Via nätet kan nischföretag komma i kontakt med nischkunder på en global marknad. Nördar möter nördar, oavsett om det handlar om ostar, hårförlängning eller extremskidor.

Men den revolution vi ser i näringslivet tycks inte ha infunnit sig i de strukturer som ska understödja företagandet. Bankerna har svårt att förstå nya företag och företagare. Sociala skyddsnät är inte anpassade för entreprenörer. Arbetsrätten passar inte i nya strukturer. Skatteregler, från 3:12 till optionsbeskattning, motverkar, snarare än underlättar tillväxt. Den nya tiden behöver komma in i politiken.

Samtidigt är det en utmaning för alla oss som jobbar med företagare, att dra vårt strå till stacken. Den goda revisorn ser inte bara till att kundens ekonomi är i ordning, utan ställer också de svåra frågorna om framtiden, de som gör att företaget kan växa i nya utmaningar.

Elisabeth Thand Ringqvist

Avgående vd Företagarna. Har föreslagits som ny ordförande för Riskkapitalföreningen. Skrev förra året boken Nerdonomics – varför nördar startar företag och varför det är bra för Sverige.