För ett år sedan gällde det att bestämma sig i valet mellan K2- och K3-regelverket. Nu tyder strömmen av frågor till Bokföringsnämnden på att många företag hamnade fel – och tunga redovisningsexperter är självkritiska.
En av Sveriges främsta experter på redovisning, Caisa Drefeldt, utvärderade det första året med K2- och K3-regelverket i decembernumret av branschtidningen Balans (nr 10.2015):
”Erfarenheten av detta första år är att företag som är mindre enligt årsredovisningslagen kanske inte alltid är lämpliga K2-kandidater. I många fall har de företag som ligger i det övre häradet av mindre företag alltför komplexa transaktioner för att K2 ska vara lämpligt. K2 är enligt min mening inte lämpligt för företag som vill tillämpa säkringsredovisning utöver säkring av valuta på poster, vill redovisa enligt effektivräntemetoden, har aktierelaterade ersättningar eller liknande ...
Då kommer frågan, har företagen valt fel vid övergången till K2 respektive K3? Jag är övertygad om detta med tanke på alla frågor som kommit under året. Kanske har vi som bransch inte varit tillräckligt insatta i regelverken och dess konsekvenser ...”
Stefan Pärlhem, kanslichef på Bokföringsnämnden (BFN) bekräftar bilden av 2015 som ett prövoår där vissa företags val av redovisningsregelverket K2 kommer att behöva omprövas.
– Utifrån de frågor vi får kan jag uppleva att det som kunde uppfattas som en kritik mot regelverket kanske i stället grundar sig på att man inte har förstått hur K2 fungerar. Det uppstår ofta frågor som inte är motiverade utifrån hur K2 är konstruerat, säger han.
Eftersom K2 är ett förenklingsregelverk finns det enligt Caisa Drefeldt en uppfattning från många håll att det bara är att fortsätta som tidigare, men att kalla redovisningen för K2. Detta är naturligtvis fel. Både K2 och K3 är nya regelverk. Både Caisa Drefeldt och Stefan Pärlhem bedömer att en hel del av företagen som lagt sig i K2 borde byta till K3.
– Många har kanske bara tittat på gränsvärdena när de valt regelverk och inte funderat så mycket på vad som är ett lämpligt regelverk utifrån företagens verksamhet, säger Stefan Pärlhem.
En viktig felkälla är att gränsvärdena höjdes under tiden som K2 utvecklades, vilket innebär att regelverket blivit tillåtet för en större grupp företag än det ursprungligen var designat för. En annan är att vissa företag pressat in sig i K2 för att slippa vissa krav, som till exempel fastighetsföretag som vill slippa komponentredovisning.
Företag som känner sig träffade och funderar på att göra ett omval, bör dock skynda långsamt. Ta gärna kontakt med din redovisningskonsult för att diskutera saken, men var medveten om att det väntar en hel del förändringar i både K2 och K3 med anledning av ändringar i årsredovisningslagen.
– Känner man sig någorlunda komfortabel med sin tillämpning av K2 i dag kan man avvakta över remissrundan. Men ser man stora problem i dag bör man byta genast, säger Stefan Pärlhem.
Under våren kommer Bokföringsnämnden att remittera sitt förslag till förändringar av K2 och K3 till följd av nya ÅRL. Den som inte måste byta regelverk akut kan avvakta tills 2017, då en helt ny ÅRL förväntas komma.
Rakel Lennartsson
Möjliga felkällor i valet K2/K3
Gränsvärdena för K2 höjdes under resans gång.
K2 blev färdigt före K3, de som började implementera K2 har fortsatt av bara farten.
Ett ”politiskt” tryck att välja K2 för att uppfylla regeringens förenklingsmål.
Bokföringsnämnden
Bokföringsnämnden, BFN, är ett statligt expertorgan med uppgift att utveckla god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker bland annat genom att nämnden ger ut allmänna råd och informationsmaterial inom sitt ansvarsområde. Att meddela normer till småföretagare och i övrigt ge information i redovisningsfrågor till dessa är en av BFN:s huvuduppgifter.