Resultat listar några saker du bör tänka på inför bokslutet. Trenden inom redovisning de senaste åren är att det har blivit mer komplext för de stora företagen, men enklare för de mindre.

Enligt redovisningsspecialisten Carina Edlund, som ligger bakom sammanfattningen Nyheter inför bokslutet som finns på www.tidningenbalans.se är de stora nyheterna för mindre företag ändringarna i årsredovisningslagen. De slår igenom i K2 och K3 som bokföringsnämnden därför uppdaterar.

Årsredovisningslagen, ÅRL

EU har antagit ett nytt direktiv för årsredovisning och koncernredovisning vilket har lett till att ÅRL har ändrats. Ändringarna tillämpas för första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2015.

Driver du ditt företag i annan form än aktiebolag?

Eller vill du bara försäkra dig om att du inte missar något inför bokslutet? Ta en diskussion med din revisor eller redovisningskonsult.

Viktigaste förändringen

Fullharmonisering för mindre företag (avseende gränsvärden, uppställningsformer och not-information).

Effekt

Regellättnad för företagen. Normgivning måste skrivas om. Mindre företag får kraftigt förkortad årsredovisning. Mindre företag som följer K3 får också lättnader. Terminologi och definitioner anpassas till IFRS. Krav på utvecklingsfond.

Förvaltningsberättelsen

Specifikationen om eget kapital, som tidigare fick lämnas i not eller i egen rapport, ska nu lämnas i förvaltningsberättelsen eller i egen rapport. Alla företag ska lämna upplysning om vinstdisposition i förvaltningsberättelsen.

Upplysning om väsentliga händelser efter balansdagen flyttas från förvaltningsberättelsen och ska i stället redovisas som not.

Förenklade krav på upplysningar

Den största förändringen i ÅRL är förändringarna i kraven på upplysningar. Kapitel 5 i ÅRL har skrivits om i sin helhet, och samlar i princip alla regler om upplysningar. Tilläggsupplysningar lämnas i form av noter och presenteras i den ordning posterna redovisas i årsredovisningens resultat- och balansräkning.

För att förenkla för mindre företag listas först de noter som ska anges av samtliga företag. Därefter listas upplysningskraven för större företag.

I många fall behöver mindre företag bara lämna en förenklad upplysning. Ett exempel är att ett mindre företag bara behöver upplysa om summan av skulder som ska betalas senare än fem år efter balansdagen. Större företag ska lämna motsvarande upplysning för varje skuldpost i balansräkningen.

När det gäller personalrelaterade upplysningar behöver mindre företag bara ange medelantalet anställda under räkenskapsåret.

Minde företag behöver INTE lämna:

  • uppgifter om fördelningen av andelen kvinnor och andelen män.

  • uppgifter om löner, ersättningar och sociala kostnader med särskild uppgift om pensionskostnader.

Bokslut

Enligt lag måste alla företag avsluta sitt räkenskapsår med ett bokslut. Bokslutet kan antingen vara en årsredovisning eller ett årsbokslut. Bolagsform, räkenskapsår och verksamhetens innehåll om omfattning styr när och hur bokslutet ska färdigställas.

Bokslutet ska visa hur företaget har gått under året och hur situationen ser ut vid räkenskapsårets utgång. I Årsredovisningslagen, ÅRL, finns noggrant formulerat hur en årsredovisning ska se ut.

Större eller mindre företag?

ÅRL har ställt upp ett antal kriterier som definierar om ett företag är större eller mindre:

  • företaget har fler än 50 anställda i medeltal

  • företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning

  • företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Om ett företag uppfyller två av kriterierna under de två senaste räkenskapsåren räknas företaget som större. Övriga företag räknas som mindre företag.

Alternativregeln

För årsredovisningar som upprättas för räkenskapsår efter 10 juli 2016 är det inte längre möjligt att redovisa uppdrag på löpande räkning enligt alternativregeln (se utförligare artikel om detta i Resultat nummer 9 samt Frågor & Svar på sidan 28 i detta nummer).

Fullharmonisering

Fullharmoniseringen innebär att många upplysningar slopas, vilket betyder att årsredovisningen som dokument blir kraftigt förkortat. Mycket av det som brukar finnas i en årsredovisning kommer hädanefter att vara frivilligt för mindre företag.

Att företagen får färre upplysningskrav innebär också att det inte är tillåtet av riksdagen eller andra normgivare att kräva fler upplysningar av företagen än vad direktivet kräver.

Planering

Upprätta i god tid en bokslutspärm där du samlar avstämningar, bankbesked, resultat- och balansräkningar. Om du gör ett noggrant förarbete blir själva bokslutet lättare att sammanställa.

Gör avstämningar strukturerat och i god tid. Behöver du diskutera med andra? Glöm inte att tidigt boka in dem så att du hinner få den information du behöver.

Var noga med dokumentationen. Sortera och strukturera innan du sätter igång.

Det här måste med

Företagsformen styr vad som krävs i ett bokslut men glöm inte att kontrollera följande:

Avstämningar. Omfattar allt från bokslutsbilaga till balansposterna inom företaget.

Interna underlag. Se till att det finns underlag som bekräftar alla poster.

Innehåll på konto. Föregående år, kända förändringar, andra nödvändiga fakta och jämförelse mellan resultat- och balansräkningen.

Analyser. Omsättningsanalys, bruttovinstanalys, kostnadsanalyser (övriga externa kostnader, personalkostnader, finansiella poster, avskrivningar).

Balansposter. Allt måste vara rätt klassificerat. Ta reda på vad ditt företag behöver, eller inte behöver, redovisa. Är du osäker, kontakta din revisor eller redovisningskonsult.

Charlotta Marténg