Innehåll

Resultat nr 10 2016

Penningtvättslagen: Penningtvätt – blir du utnyttjad?

Varje år tvättas 100 miljarder kronor i Sverige, enligt Finansinspektionen. Nya lagkrav gör att fler företag måste kartlägga och bedöma riskerna att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Vet du vad som gäller för ditt företag?

Penningtvätt innebär att pengar från brottslig verksamhet omvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. Men pengar från skattebrott, rån, människosmuggling eller annan kriminalitet – det är ju inte något som kommer i närheten av ditt företag. Eller?

Enligt Finansinspektionen tvättas 100 miljarder kronor i Sverige varje år, och det finns ett antal verksamhetsområden där risken anses vara högre att utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt penningtvättslagen är dessa skyldiga att anmäla sig till registret mot penningtvätt samt ta fram rutiner och vidta åtgärder för att förhindra penningtvätt.

Länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne är tillsynsmyndigheter för många – närmare bestämt omkring 10.000 – av de personer och företag som omfattas av penningtvättslagen.

– Vår tillsyn utgår ifrån ett riskbaserat förhållningssätt, det vill säga att tillsynsinsatser genomförs där vi anser att en utebliven tillsyn skulle få störst konsekvenser, berättar Niclas Borg, jurist på enheten för tillsyn vid länsstyrelsen i Stockholm.

Tillsynen genomförs i form av skrivbordsgranskningar och platsbesök på företagen. Länsstyrelsen fokuserar på om företagen har identifierat och bedömt de risker som deras produkter eller tjänster, typ av kunder, geografiska områden och andra faktorer kan medföra.

– Ett vanligt misstag av företagen är att riskbedömningen görs efter det att riskminimerande åtgärder genomförts, i stället för innan. Det får till följd att riskbedömningen inte blir korrekt och att exempelvis vissa risker som kräver skärpta kundkännedomsåtgärder inte blir dokumenterade. Ett exempel är att företagen ofta kontrollerar vissa kundtyper eller branscher grundligare på grund av erfarenheter eller magkänsla. En sådan åtgärd bygger ju på en grundrisk som ska dokumenteras, säger Niclas Borg.

Därefter tittar Länsstyrelsen på vilka rutiner företaget har för att minimera de identifierade riskerna och om dessa tillämpas.

– Ofta ser vi att företagen har rutiner, men att de inte är tillräckliga ur penningtvättslagens perspektiv. Till exempel så innebär kundkännedom inte enbart att kolla kundens id, utan även vem som är verklig huvudman samt affärsförbindelsens syfte och art. I länsstyrelsens föreskrifter, som finns på vår hemsida, står det vad rutinerna ska innehålla, berättar Niclas Borg.

Josefin Svenberg