Innehåll

Resultat nr 10 2016

”Fyraprocentsregeln slår mot företag som vårt”

Elisabeth Åkesson driver egen mottagning inom Praktikertjänst, vars verksamhetsmodell gör att hon kan fokusera på det hon älskar: att hjälpa människor. Men Välfärdsutredningen och 3:12-utredningen riskerar att påverka hennes arbete.

Bara fem dagar efter att 3:12-utredningen presenterade sina förslag i början av november lades Välfärdsutredningen fram. Legitimerade fysioterapeuten (den nya yrkestiteln för sjukgymnaster, reds. anm.) Elisabeth Åkesson, som driver en mottagning inom Praktikertjänst på Slottsstadens Läkarhus i Malmö, berörs – och upprörs till viss del – av båda.

– Vi inom Praktikertjänst har länge påpekat hur hårt fyraprocentsregeln slår mot företag som vårt, som ägs av många medarbetare tillsammans. Därför är det väldigt positivt att 3:12-utredningen föreslår att den slopas. Som sjukgymnast kommer jag sällan upp i sådana lönenivåer att jag kan ta ut utdelning, men för många av mina kollegor innebär det att deras utdelning kan beskattas som kapitalinkomst i stället för löneinkomst, säger Elisabeth och fortsätter:

– Däremot är det synd att utredningen vill sänka gränsbeloppet enligt förenklingsregeln, som har varit det enda sättet för oss med lite lägre lön att ens ha en möjlighet till utdelning. Det är ett slag under bältet för många småföretagare.

Elisabeths engagemang i företagarfrågor går inte att ta miste på, särskilt inte när vi talar om villkoren för privata vårdföretagare och Välfärdsutredningen. Men det återkommer vi till.

Först backar vi tillbaka och ser hur det kom sig att Elisabeth blev företagare – hon som i unga år levde för friidrotten och avskydde allt som hade med pappers- och kontorsarbete att göra. Efter sin sjukgymnastexamen arbetade Elisabeth en kort period på Mölndals lasarett, innan hon fick ett vikariat som distriktssjukgymnast i Öckerö kommun i Göteborgs skärgård.

– Där fick jag en riktigt bra grund i yrket eftersom jag mötte människor i alla olika åldrar, med väldigt varierande besvär. Dessutom var det oerhört pittoreskt och jag fick åka ut till patienterna med taxibåt – det var nästan som i ”Skärgårdsdoktorn”.

Efter ett par år på Västkusten återvände Malmöbördiga Elisabeth hem till Skåne, närmare bestämt Lund, för att arbeta som distriktssjukgymnast på en vårdcentral. Men sejouren blev kort.

– Attityden inom den landstingsdrivna vården i Skåne passade inte mig. I Göteborg hade jag jobbat väldigt självständigt och fått komma på smarta lösningar med små resurser. Men att komma in med driv och idéer på vårdcentralen i Lund möttes bara av: ”Nej, så gör vi inte här”.

När hon såg att det fanns en ledig plats på en privat mottagning i Malmö tog hon chansen. Det blev hennes kliv in på Slottsstadens Läkarhus, där hon nu har arbetat i 28 år. Inledningsvis hyrde hon in sig och startade därför enskild firma.

– Att starta eget var ett stort steg för mig, jag var rätt skraj i början. Varken jag eller någon i min familj hade erfarenhet av företagande.

I läkarhuset fanns ett 20-tal mottagningar som alla ingick i Praktikertjänst, så när Elisabeth blev erbjuden att köpa en ledig mottagning år 1995 var hon redan välbekant med affärsmodellen.

– Sedan dess är jag en del av Praktikertjänst. Det som avgjorde för mig var att jag trivdes så bra och att kollegorna i huset hade sagt många positiva saker om Praktikertjänst. Att få investeringshjälp och slippa riskera sin privatekonomi var naturligtvis också en stor fördel.

Att vara en del av vårdkoncernen Praktikertjänst innebär att man är verksamhetsansvarig, aktieägare och anställd på en och samma gång.

– Man är en liten, idéburen verksamhet som ingår i ett större sammanhang. Att jag och min personal är anställda i Praktikertjänst, som är en stor och långsiktig aktör, känns oerhört tryggt. Det gör att jag kan fokusera på patienterna, kvalitetsarbetet och att utveckla verksamheten.

En annan fördel som Elisabeth lyfter är det breda kompetensnätverk som finns. Hon har stöd dels från kollegorna i läkarhuset, dels från andra sjukgymnaster inom koncernen, dels från centralt håll.

– Eftersom alla arbetar med vård är modellen anpassad efter verksamheternas behov. När jag får administrativ hjälp vet jag att det är från någon som förstår marknaden och de specifika frågor som berör oss.

Som verksamhetsansvarig sköter Elisabeth de månatliga rapporterna som rör personal, inkomster och utgifter. Totalt handlar det om drygt en timmes administrativt arbete per vecka.

– Det är väldigt lätt att vara företagare inom Praktikertjänst, konstaterar hon. Det passar mig utmärkt eftersom jag aldrig varit någon kontorsmänniska.

Den stora utmaningen för Elisabeth är det nationella avtal hon jobbar på, som inte har någon bortre tidsgräns, men däremot ett tak på vilken omsättning hon kan ha.

– Därför är jag inte riktigt fri som företagare att utveckla min verksamhet hur mycket som helst. Det har egentligen inte med Praktikertjänst att göra, utan är ett problem som beror på branschen och det specifika avtalet. Eftersom vårdbranschen påverkas av politikens svängningar är spelreglerna varken tydliga eller hållbara över tid. Om jag inte haft Praktikertjänst i ryggen hade jag nog inte vågat starta en egen mottagning.

På tal om politik – den högaktuella och omdebatterade Välfärdsutredningen väcker starka känslor hos Elisabeth. Ett av utredningens förslag är att införa ett vinsttak på sju procent.

– Det slår mot en kvinnodominerad bransch och framför allt mot mindre verksamheter som redan har små överskott. Jag förstår inte heller varför man bara lyfter upp en av branscherna som levererar tjänster till kommuner och landsting och begränsar den. Sådana orättvisor gör mig riktigt upprörd!

Elisabeths största engagemang är dock patienterna.

– Jag älskar mötet med människor. Unga och gamla, av olika nationaliteter och med olika förutsättningar. Jag får många livsöden berättade för mig och det är fantastiskt att som vårdgivare känna att man kan ge tillbaka, säger Elisabeth.

– Det jobbigaste är att träffa patienter med kroniska sjukdomar och veta att jag bara kan hjälpa dem att bibehålla funktioner eller lindra symtom, aldrig få dem att bli bättre. Samtidigt finns så många positiva delar – som när en patient kan klara av att gå eller äta själv, eller kan gå tillbaka till sitt arbete efter en längre tids sjukskrivning. Det är ljuspunkterna som driver mig.

Josefin Svensson

Elisabeth Åkesson

Ålder: 51 år.

Gör: Legitimerad fysioterapeut inom Praktikertjänst på Slottsstadens Läkarhus i Malmö.

Familj: Man, ett barn och två bonusbarn.

Fritid: Det blir mycket sportande: styrketräning, golf och skidåkning när det är väder för det. Sedan har vi ett fritidshus som också tar upp en del tid.

Otippad talang: Att arrangera resor. I många år har jag ordnat både Praktikertjänsts konferensresor och läkarhusets lokala kickoffer.

Fakta

Välfärdsutredningen

Syftet med Välfärdsutredningen har varit att:

”Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.”

Utredningen föreslår bland annat att:

  • Ett vinsttak på sju procent av investerat kapital införs. Övrig vinst ska återinvesteras i verksamheten.

  • Ett tillstånd för att få ta emot offentliga medel införs. Tillstånden ska ges av Inspektionen för vård och omsorg, respektive Skolinspektionen.

  • Lämpligheten hos ägarna ska prövas. Även hemtjänsten ska beläggas med tillståndskrav.

Välfärdsutredningen (Ordning och reda i välfärden SOU 2016:78).

3:12-utredningen

  • Reglerna infördes på 1990-talet i syfte att se till att arbetsinkomster beskattades som just arbetsinkomster och inte omvandlades till inkomst av kapital. 3:12-reglerna har då och då förändrats och 2014, samt genom ett tilläggsdirektiv 2015, gav regeringen en utredare i uppdrag att se över reglerna. Reglerna hade blivit för generösa, och öppnat för en icke avsedd omvandling av arbetsinkomst tillkapitalinkomst. Samtidigt hade framvuxen praxis gjort generationsskiften hårdare beskattade än externa avyttringar av fåmansföretag.

Läs mer om 3:12-utredningen på sidan 10–12.

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75).