Innehåll

Resultat nr 3 2016

Pengarna på banken fick inte räntefördelas

Bara de bankmedel som behövs i näringsverksamheten får räknas in i kapitalunderlaget för räntefördelning.

Räntefördelning kan göras av enskilda näringsidkare i form av positiv eller negativ räntefördelning. Positiv räntefördelning innebär att en schablonmässigt beräknad avkastning på vinsten, det egna kapitalet, får flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet (där skatten kan vara upp till 60 procent) till inkomstslaget kapital (till en rak skattesats om 30 procent).

Kapitalunderlaget för räntefördelningen utgörs av näringsverksamhetens tillgångar minus skulderna i vid utgången av föregående beskattningsår. Kruxet är att det finns vissa begränsningar av inkomstslaget näringsverksamhet, där huvudregeln är att bara inkomster och utgifter som hör till näringsverksamheten ska räknas in. Banktillgodohavanden ska räknas in om de hör till näringsverksamheten.

Begreppet ”hör till näringsverksamheten” kommenteras inte närmare i förarbetena och svaret på frågan om vilka bankmedel som hör till näringsverksamheten har varit oklar. Skatterättsnämnden tog nyligen ställning till ett fall där frågan var om överlikviditeten i en enskild näringsverksamhet skulle ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning eller inte.

En enskild näringsidkare ville veta om samtliga innestående medel på hans företagskonto skulle ingå vid beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning. Han gjorde gällande att det var bestämmelserna i inkomstskattelagen, IL, som ensamma skulle styra hur kapitalunderlaget ska beräknas. Bankmedel som genererats i näringsverksamheten hörde dit och skulle därför ingå vid beräkning av kapitalunderlaget oavsett om de var avsedda att användas i verksamheten eller inte. Skatteverket ansåg tvärtom att pengarna på banken inte skulle ingå i kapitalunderlaget. Det berodde på att de enligt god redovisningssed inte tillhörde näringsverksamheten eftersom de inte i sin helhet behövdes för verksamheten.

Skatterättsnämnden ansåg att näringsidkarens redovisning var den naturliga utgångspunkten – under förutsättning att den upprättats i enlighet med god redoviningssed. Här skulle likvida medel som ägs av företagaren enligt god redovisningssed bokföras som företagets tillgångar endast i den utsträckning de behövdes för att användas i företagets verksamhet. Alltså skulle bara de bankmedel som behövdes i näringsidkarens verksamhet ingå i kapitalunderlaget för räntefördelning.

Skatterättsnämnden, 7 januari 2016, dnr 118-14/D.

Lisa Bergman

Räntesatser

Från och med beskattningsåret 2014 är räntesatsen för positiv räntefördelning Statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret (SLR) plus 6 procentenheter (SLR plus 5,5 procentenheter beskattningsåren 2012 och 2013, SLR plus 5 procentenheter före 2012). Vid beräkning av negativ räntefördelning används statslåneräntan plus 1 procentenhet. Räntesatser vid räntefördelning i enskild näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag vid beskattningsåren:

Beskattningsår

Positiv räntefördelning

Negativ räntefördelning

2016

6,65 %

1,65 %

2015

6,90 %

1,90 %

2014

8,09 %

3,09 %

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...