Det är I ställningstagandet vi blir mänskliga, inte bara människor. Det ansvaret är vårt.” Så kunde man höra Herbert Tingsten tala – genom skådespelaren Robert Fux – i en rosad teatermonolog som sattes upp på Stockholms stadsteater häromåret. Det var en pjäs om vad det kan kosta en människa att ta sitt ansvar. Där iscensattes den legendariske chefredaktörens våndor inför beslutet att gå emot tidningens folkpartistiska ägare och politiska linje för att i stället förorda en röst på socialdemokraterna på grund av den tidens vattendelare, ATP-frågan, inför valet 1958.

Det talas mycket om ansvar i dag också. Diskussionen blir sällan så djup och allmängiltig som i pjäsen ”Ansvaret är vårt”. Mest varje dag vill folk vill veta vem som bär ansvar för sjunkande skolresultat, försenade tåg och läkemedelsskandaler. Slutsatsen brukar vara att det råder brist på ansvarstagande.

Vad man talar desto mindre om – trots att spelreglerna är tydliga – är vem som bär ansvar för vad i ett företag. För den som går in i ett företag som styrelseledamot, delägare eller vd är det därför av största vikt att känna till hur långt ansvaret för företagets ekonomiska förehavanden sträcker sig.

När Resultat fördjupade sig i ämnet trodde experten Anders Lagerstedt att antalet aktiebolaget ökar i takt med att enskilda firmor minskar på grund av ansvarsfrågan. ”Man tror inte att det är särskilt stort personligt ansvar i aktiebolag”. Det är förstås helt fel – det kan bli fråga om betalningsansvar, skadeståndsansvar och till och med straffansvar. Kort sagt: se till att du vet vad du ger dig in på.

Trevlig läsning!

Lisa Bergman, chefredaktör