Användningen av fastigheten är avgörande för om den ska betraktas som del i ekonomisk verksamhet eller inte.
När begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet infördes 2013 försvann samtidigt de särskilda bestämmelserna om yrkesmässighet för verksamheter med anknytning till privatbostadsfastighet. Nu har Skatteverket gett sin syn på hur de nya begreppen ska tolkas när det gäller transaktioner som har anknytning till fastighetsinnehav.
I mervärdesskattelagen finns inte den skillnad som görs mellan privatbostadsfastighet och näringsfastighet vid inkomstbeskattningen. Det är hur fastigheten används som avgör om den ingår i en ekonomisk verksamhet, inte hur den benämns. Enbart innehav av en fastighet är inte en ekonomisk verksamhet. För det krävs också att fastigheten används för att regelbundet vinna intäkter av den.
Skatteverket går igenom olika verksamheter och hur de påverkar om fastigheten ska ingå i ekonomisk verksamhet. Uthyrning av fastighet och annan upplåtelse av rätt till fastighet som inte bara görs tillfälligt ska normalt anses vara en ekonomisk verksamhet. Jordbruksverksamhet och djurskötsel anses som ekonomisk verksamhet när de innefattar regelbunden försäljning av varor eller tjänster. Skogsbruk är en ekonomisk verksamhet även om själva avverkningen och försäljningen av skogen görs under begränsad tid och med mycket långa mellanrum.
Skatteverket, 2 februari 2016, DNR 131.49782-16/111.
Lisa Bergman