Nu börjar tiden rinna ut för att anmäla verklig huvudman till Bolagsverket.
Senast 1 februari 2018 ska myndigheten ha fått in alla anmälningar.
Som en följd av ett EU-beslut i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste alla EU-länder ha ett register över verkliga huvudmän. I Sverige berörs omkring 800.000 personer av beslutet. Företag, föreningar, organisationer och bostadsrättföreningar är bara några exempel på verksamheter som måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverket.
I många fall är det enkelt. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar till exempel ett företag eller en förening. En person kan ha kontroll på olika sätt. Ett exempel är att:
ha mer än 25 procent av rösterna genom aktier, andelar eller medlemskap,
ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare.
Ett annat exempel är att man kan ha kontroll genom att äga ett företag eller en förening tillsammans med närstående. Då ska deras kontroll räknas samman.
Uppgifterna lämnas via en e-tjänst hos Bolagsverket. Att lämna dem elektroniskt är obligatoriskt och få dispenser ges. Det är gratis fram till 1 februari 2018, men kommer sedan att kosta 250 kronor per anmälan. Reglerna säger också att befintliga företag, organisationer och andra som berörs måste göra sin anmälan senast 1 februari 2018, medan företag som registrerats från och med 1 augusti 2017 har fyra veckor på sig.
I vissa fall kan det vara mer komplicerat att avgöra vem som är verklig huvudman, eller om det ens finns någon. Kommer man fram till att det inte finns någon verklig huvudman ska det också anmälas till Bolagsverket.
Ett exempel som har visat sig vara snårigt är just bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsföreningarna är enligt reglerna skyldiga att anmäla verklig huvudman men det är inte alltid enkelt att avgöra vem som är det, eller om det finns någon.
På Bolagsverkets webb konstaterar myndigheten att de flesta föreningar med många medlemmar inte har någon verklig huvudman, och att det i så fall är just det man ska anmäla.
På webben ger myndigheten också flera konkreta exempel på hur det kan se ut.
Charlotta Marténg
Några exempel från bolagsverket
En bostadsrättsförening har 50 medlemmar. Varje medlem har 1 röst. Ingen av medlemmarna kontrollerar därför mer än 25 procent av föreningen. Alltså är ingen av dem verklig huvudman. Det kan finnas andra personer som är verkliga huvudmän. Men ofta har en sådan förening ingen verklig huvudman.
En medlem kontrollerar mer än 25 procent av rösterna i en bostadsrättsförening. Personen är verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.
En medlem kontrollerar 10 procent av rösterna i en bostadsrättsförening. Personen har genom avtal med övriga medlemmar rätt att utse mer än hälften av styrelseledamöterna. Personen är verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.
Två registrerade partners kontrollerar vardera 15 procent av rösterna i en bostadsrättsförening. Eftersom de är närstående ska deras kontroll räknas samman. I detta fall är båda verkliga huvudmän. Om bostadsrättsföreningen kommer fram till att endast en av dem har den yttersta kontrollen över föreningen så är den personen ensam verklig huvudman. Det kan finnas fler verkliga huvudmän.
En bostadsrättsförening har fyra medlemmar med en röst var. Ingen av medlemmarna uppnår mer än 25 procent av rösterna. Alltså är ingen av dessa verklig huvudman. Det kan finnas andra personer som är verkliga huvudmän.
Källa: Bolagsverket
För ytterligare exempel besök Bolagsverkets webb.