Resultat nr 10 2017

Räkna mellan raderna

Stirra dig inte blind på tillverkningskostnaden. Det viktigaste är helheten.

Många svenska företag har på senare år förlagt hela eller delar av sin produktion utomlands. Nu börjar det bli allt vanligare att produktionen vänder hem igen.

– Ofta har de tittat ganska snävt när de tagit beslut om att flytta ut produktionen, till exempel bara sett att tillverkningskostnaden per enhet blir lägre i ett lågkostnadsland. Sedan har det uppkommit dolda kostnader och problem efter hand – exempelvis gällande kvalitet, lagring eller transporter – som kanske hade gjort att de fattat ett annorlunda beslut inledningsvis om de i stället utgått från totalkostnaden, säger Per Hilletofth, professor i logistik vid Jönköpings Tekniska Högskola (JTH) och Högskolan i Gävle.

Det var i ett tidigare forskningsprojekt som Per Hilletofth och hans kollegor såg trenden med återflyttning. När de dessutom upptäckte att forskningen på området var knapphändig initierades projektet Reshoring – Generisk metod för utvärdering av återflyttningsbeslut som pågår 2016–2018, ett samverkansprojekt mellan högskolan och näringslivet.

– Tillsammans med de medverkande företagen studerar vi de här frågorna och syftet är att ta fram beslutsstöd som hjälper företag i deras produktionslokalisering, berättar Per Hilletofth.

I projektet tittar man på drivkrafter för, resultat av och svårigheter med återflyttning ur ett försörjningskedjeperspektiv. Man tittar även på vilka kriterier som är viktiga vid beslut om återflyttning och hur dessa kan användas för att fatta långsiktigt hållbara beslut.

– Vi har sett en stor skillnad i antalet drivkrafter bakom att lämna respektive att komma tillbaka till Sverige. Det finns två primära motiv till att man flyttar produktionen utomlands: minska tillverkningskostnaden och expandera på nya marknader. När det gäller återflyttning finns betydligt fler motiv (de tio främsta finns listade här intill, reds. anm.) och inte sällan hänger de ihop med kundernas krav. I dag är trenden inom många branscher att kunderna vill ha produkter som är unikt anpassade just för dem, och att göra det – dessutom med snabb leverans – är svårt när produktionen sker långt bort. Det kan även göra eftermarknad och service besvärligare, vilket blir en allt mer betydelsefull verksamhet för många företag.

Hur ska man tänka när man tar beslut om produktionslokalisering?

– Det allra viktigaste är helheten. Stirra dig inte blind på tillverkningskostnaden, utan titta på alla delar som är viktiga för försörjningskedjan. Var finns kunderna och leverantörerna, var utvecklas produkterna, vilka transport- och lagerkostnader medför de olika alternativen, och så vidare. Att få till en helhetlig och väl underbyggd bedömning är viktigt för att få en stabilitet i besluten och verksamheten, säger Per Hilletofth och tillägger:

– Det är viktigt att följa utvecklingen och kontinuerligt arbeta med dessa frågor för att säkerställa att man har en försörjningskedja som är konkurrenskraftig över tid. Det behöver inte alltid handla om att flytta hela fabriker, utan om en enstaka produkt eller processteg, alternativt omlokalisering av leverantörsbasen. All typ av produktion gör sig inte bäst i Sverige, men en hel del har flyttats ut på felaktiga grunder och kan med fördel tas hem igen om förmågan finns kvar.

Josefin Svenberg

10 skäl för återflytt

Här är de tio främsta skälen att flytta hem produktionen närmare marknaden – skäl som påvisar betydelsen av att tänka på totalkostnaden vid beslut om produktionslokalisering, enligt Per Hilletofth.

1. Kostnadseffektiv produktion är möjlig på hemmaplan, ofta genom automation.

2. Minskade kvalitetsproblem.

3. Ökad flexibilitet och leveransförmåga.

4. Lägre transport- och logistikkostnader.

5. Minskade lagernivåer/kapitalbindning.

6. Ökad förmåga att hantera kundanpassning av produkt och service.

7. Högre effektivitet, kreativitet och lojalitet hos personal.

8. Ökad innovationsförmåga genom närhet till produktion.

9. Förbättrad eftermarknadsservice.

10. Starkare profilering mot svensk produktion och hållbarhet.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...