En ny dom öppnar upp för omstruktureringar i större bolag. Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast vad som krävs för att självständighetsrekvisitet i inkomstskattelagen ska uppnås.

I Resultat nr 8 skrev vi om ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Förhandsbeskedet innebar att en anställd, eller verksam delägare, som bildar eget bolag men fortsätter med samma uppgifter inte uppnådde självständighetsrekvisitet i inkomstskattelagen. För att det skulle uppnås krävs att hen anställer minst tio personer.

Skatteverket tog ställning till uppkomsten av självständigt bedriven näringsverksamhet i ett förhandsbesked i en fråga som föranletts av kapitalandelskravet. Många svenska småföretag berörs av kapitalandelskravet som finns i 3:12-reglerna, och som infördes 2014. Ett krav som nu ses över i samband med översynen av 3:12-reglerna.

Förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden överklagades och nu har Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, avgjort frågan. HFD fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked.

Domen öppnar upp för omstruktureringar i större bolag med direkta och indirekta fysiska aktieägare vars innehav understiger fyraprocentspärren, kapitalandelskravet som styr förutsättningarna för att få tillämpa reglerna om löneunderlag.

Delägarna kan anställas i egna bolag, se till att ha minst tio ytterligare heltidsanställda medarbetare och fortsätta med samma arbetsuppgifter som tidigare men i form av underkonsulter. Tjänsterna som ägarbolaget erbjuder uppdragsgivaren ska utföras av ägaren och de anställda. Ersättningen som erhålls ska täcka både ägarens och de anställdas arbete, vilket enligt HFD betyder att verksamheten inte huvudsakligen bygger på ägarens personliga arbetsinsatser.

Den enskilda ägaren kan på detta sätt fritt bestämma hur och när en inkomst ska disponeras. En förutsättning är dock att det finns ett konsultavtal mellan ägarbolaget och det tidigare bolaget där hen varit anställd eller verksam. I konsultavtalet ska det framgå att ägarbolaget står för den ekonomiska risken för att uppdragsgivaren inte får full betalning från kunder och att ägarbolaget står för ytterligare risker genom sitt arbetsgivaransvar.

Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 3826-16.

Skatterättsnämnden dnr 42-15/D.

Maria Bengtson