Deltid ger halvt friskvårdsbidrag

Arbetsgivaren har rätt att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det konstaterar Skatteverket i ett ställningstagande. Det betyder att en arbetsgivare som har anställda som jobbar deltid till 50 procent har rätt att erbjuda dessa 50 procent av friskvårdsbidraget. Skatteverket konstaterar dock att proportioneringen inte får styras av kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller bör minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet påverka att friskvårdsbidraget reduceras.

I de fall arbetsgivaren har anställda på olika orter, och inte tillämpar friskvårdsbidrag utan exempelvis erbjuder gym i egna lokaler, bör detta göras på alla orter. Om det inte är möjligt går det att ha andra arrangemang som att några av arbetsplatserna har egna gym, och några av arbetsplatserna erbjuds friskvård i form av friskvårdsbidrag som motsvarar kostnaderna för ett gymkort.

Skatteverkets ställningstagande 131.145503-17/111.

Orimliga krav på säkerhet

Det är inte räntan som ställer till det när företag söker extern finansiering. Fyra av tio företagare tycker bankernas krav på säkerhet är orimliga.

Att starta företag i Sverige i dag är relativt lätt. Utmaningarna ligger i att finansiera satsningar för att växa och anställa. Den här problematiken lyfts i Finansiering för jobb och tillväxt – Företagarnas finansieringsrapport 2017.

Rapporten visar att större företag har betydligt lägre ränta än mindre företag, men det är inte räntorna som är problemet utan bankerna. Av de företag som har, eller har sökt, lån tycker 30 procent att banken inte gör en rimlig bedömning av kreditrisken och verksamheten. 39 procent anser att bankens krav på pant och säkerhet är orimliga. 58 procent av företagarna uppger att de eller en anhörig någon gång ställt personlig borgen för kredit till företaget.

Finansiering för jobb och tillväxt – Företagarnas finansieringsrapport 2017.

Föreslagna skattehöjningar dras tillbaka

Regeringen backar kring 3:12-reglerna. Det kritiserade förslaget om skattehöjningar har dragits tillbaka.

Resultat har det senaste året (nr 10/2016 och nr 4/2017) rapporterat om regeringens förslag till nya 3:12-regler. Det ursprungliga förslaget möttes av hård kritik och modifierades något under våren, men även det fick kritik från experthåll. Enda ljuspunkten ansågs vara att skatteneutraliteten mellan generationsskiften och externa försäljningar ökade.

I slutet av augusti meddelade regeringen i samarbete med Vänsterpartiet att den inte kommer att lägga fram de remitterade förslagen om förändringar av 3:12-reglerna och skiktgränserna.

– Frågan om ändrade 3:12-regler får betraktas som parkerad för tillfället. Men att den kommer att göra comeback, förr eller senare, torde inte vara någon vild gissning. Det har historien lärt oss, säger Stefan Asklöf, Deloitte.

Det ursprungliga uppdraget för 3:12-utredningen var att föreslå regler för att underlätta ägarskiften inom familjen. Kompletteringsuppdraget, att se över reglerna som helhet för att öka statens skatteintäkter, gav regeringen först senare.

– Eftersom förslagen gällande just ägarskiften inom familjen torde vara politiskt okontroversiella vore det förstås önskvärt om regeringen i vart fall kunde lägga fram dessa delar för riksdagen. Av signalerna från regeringshåll att döma förefaller det dock inte vara aktuellt att gå vidare med någon del alls, säger Roger Zinders, Zinders Skatt.

75 %

Fler män än kvinnor var under perioden 2006 till 2015 delägare i fåmansaktiebolag. 75 procent av delägarna var män. Det var även färre kvinnor än män som var enskilda näringsidkare eller delägare i handelsbolag, visar Skatteverket som kartlagt skatter ur ett jämställdhetsperspektiv.

Företagare vill ha mer kontakt med sin redovisningskonsult

Sju av tio företagare vill ha tätare kontakt med sin redovisningskonsult än vad de har i dag. Det framkommer i en undersökning genomförd av Visma bland 237 företagare. De flesta av entreprenörerna efterfrågar fler samtal om framtiden och det som rör verksamheten och ekonomin. Även mer coachning önskas.

  • 78 procent vill prata mer nutid och framtid med sin byrå.

  • 67 procent vill få tätare uppdateringar om allt som rör deras ekonomi.

  • 66 procent vill ha tätare kontakt med sin byrå.

  • 56 procent vill ha utbildning i företagsekonomi.

  • 50 procent vill ha hjälp att nå sina mål.

45.000.000.000

Så mycket har svenska hushåll lagt ut på hushållsnära tjänster från professionella företag.

45 miljarder kronor motsvarar drygt 100.000 heltidsårsarbeten enligt företaget About time AB som gjort sammanställningen i samband med att rut fyller tio år.

Fängelse för svarta löner

Svarta löner till de anställda gav långa fängelsestraff. Totalt handlade det om cirka 16 miljoner kronor som byggbolagen inte betalat in till staten.

Grovt bokföringsbrott, grovt penningtvättsbrott, grovt skattebrott, medhjälp till bokföringsbrott. Listan kan göras lång för de inblandade i ekobrottshärvan med kopplingar till Nya Karolinska sjukhuset, NKS. Södertörns tingsrätt har dömt åtta personer till fängelse i mellan åtta månader och fyra år för grova skattebrott och grova bokföringsbrott.

För att dölja att byggbolagen haft svart arbetskraft har man använt sig av falska fakturor. Fakturorna har skickats från ett företag, som registrerats i en persons namn som inte haft något med företaget att göra, en så kallad målvakt. Bolagen har betalat fakturorna och pengarna har sedan gått till den svarta arbetskraften. På så sätt har bolagen bland annat undvikit arbetsgivaravgifter. Sammanlagt har mer än 60 miljoner kronor betalats ut till företaget, av dessa har drygt 30 miljoner kronor varit svarta löner.

Effekterna av höjda prisbasbelopp 2018

Mer i plånboken för pensionärer och studenter. Det blir effekterna av de höjda prisbasbeloppen 2018.

Prisbasbeloppet för nästa år beräknas till 45.500 kronor. Det är 700 kronor mer än för 2017. Prisbasbeloppet ligger till grund för bland annat sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel, och styrs av inflationen.

Det förhöjda prisbasbeloppet, som används för beräkning av pensionsgrundande inkomst, beräknas till 46.500 kronor, en höjning med 800 kronor från 2017.

De högre prisbasbeloppen 2018 får enligt Swedbank och Sparbankerna följande effekter:

Garantipensionen höjs med mellan 110 och 130 kronor per månad.

Studiemedlen höjs med 158 kronor per fyraveckorsperiod.

Sjukpenninggrundande inkomst höjs något. För den lägsta nivån blir förändringen marginell men högsta sjukpenningnivån höjs med 11 kronor per dag.

Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 15 kronor per dag.

Grundavdraget på inkomstskatten höjs, det vill säga skatten sänks, med 200 till 600 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer höjs med 750 till 1.050 kronor per år.

Jobbskatteavdraget höjs, det vill säga skatten sänks, med drygt 400 till 700 kronor per år.

Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 47 kronor per år.

Föreslagna förändringar av basbeloppen fastställs av regeringen under hösten. Ersättningsnivåerna är beräknade utifrån gällande regelverk.

Vad är basbeloppen till för?

Prisbasbelopp: Speglar prisutvecklingen och styr varje års beräkningar av bland annat bilförmånsvärde, skattefritt traktamente, lågbeskattat utdelningsutrymme, gräns för deklarationsplikt, grundavdrag för inkomst av tjänst, skattefria tävlingsvinster inom idrotten med mera. Prisbasbeloppet används också i många avtal.

Förhöjt prisbasbelopp: Används för beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) och pensionspoäng.

Inkomstbasbelopp: Speglar inkomstutvecklingen. Beräknas av pensionsmyndigheten och publiceras i november varje år.

Alla tre basbeloppen fastställs formellt av regeringen.