Innehåll

Resultat nr 7 2017

Företagsklimat: Dra nytta av kommunen

Tillåtande miljöer främjar entreprenörskap och skapar förutsättningar för nya produkter och tjänster.

Efter ett åttiotal workshops på fyra månader har bilden klarnat för projektledare Pia Areblad. Under 2017 hjälper hon Göteborgs Stad att utveckla ett näringslivsstrategiskt program.

– Jag har haft en tät dialog med företag, bolag och förvaltningar. Det gäller att lyfta blicken och gå framåt i stället för att gnälla.

För visst kan krockar uppstå, exempelvis mellan företag och bygg- och miljöförvaltning. Och tråkiga attityder kan råda, till såväl företagande som myndighetsutövande. Men det går att ändra på – det har Ale kommun bevisat. Under Pia Areblads tid som näringslivschef i Ale har kommunen klättrat från plats 241 till 55 i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat. Företagarna bjöds in av kommunen och fick ”skälla av sig”. Sedan började man jobba framåt.

– Nu bär näringslivet och kommunen frågorna tillsammans, och det finns företagare som fungerar som ambassadörer. När arge snickaren Benny kommer till företagskollegan Lasse och klagar om något bygglov kan Lasse berätta hur bygglovsprocessen ser ut och vad som återstår.

Ömsesidig förståelse är alltså en viktig fråga. En annan att korsbefrukta konst och kultur med näringsliv och samhälle. Pia Areblad har arbetat många år i både Sverige och Europa med att skapa innovation och kreativitet på arbetsplatser genom konstnärligt tänk. Hon byggde upp organisationen TILLT, som vill skapa ett kreativt samhälle där konsten bidrar till mänsklig tillväxt.

– Det är jättespännande att använda den konstnärliga processen i näringslivet. I konst och kultur sätter man inte tydliga mål direkt utan litar på processen för att nå resultat. Flera helhetsperspektiv samtidigt som är i konflikt med varandra skapar utrymme för att se nya lösningar. Man måste våga gå utanför bekvämlighetszonen och göra fler galna saker för att lyfta taket. Då skapar vi möjligheter för nya produkter och tjänster.

Exempelvis har Pia Areblad låtit kreatörer och konstnärer från Europa samarbeta med företag i Ale kommun för att skapa nya affärsmöjligheter. I det näringslivsstrategiska programmet för Göteborg kommer det perspektivet med. En av de föreslagna åtgärderna handlar om att satsa aktivt på kreativa näringar som katalysator för innovation. En annan om att skapa tillåtande miljöer som främjar entreprenörskap och gräsrotsmiljöer.

– Tänk Meatpacking district, Berlin och liknande – tydliga mötesplatser med udda miljöer och lite undergroundkänsla som får kräsna talanger att stanna. Vi behöver ta hand om vårt internationella community.

Största utmaningen enligt Göteborgsföretagen handlar om kompetensförsörjning generellt. Hur hanterar vi unga och deras attityder? Hur tar vi bättre tillvara på högutbildade nyanländas kompetens? En annan fråga gäller servicen i kontakterna med kommunen.

– Det handlar om hur man hanterar och kommunicerar att saker inte fungerar, som vid bygglov eller krav inom livsmedel och miljö. Företagen vill ha mer rådgivning – inte bara få höra att de gör fel.

Jeanette Neij

5 tips till företagen

  1. Ta hjälp. Använd de stödfunktioner som finns och i god tid, till exempel kommunens företagslots.

  2. Förstå myndighetsrollen. Lagar och föreskrifter finns där som skydd för medborgare, miljö och kommande generationer.

  3. Lös problem direkt. Dyker det upp frågetecken och utmaningar – gå direkt till den handläggare som kan frågan, till exempel bygg, plan, miljö, livsmedel. Uppmuntra dem till rådgivning. Eller kontakta näringslivschefen.

  4. Nätverka. Gå på lokala företagsträffar och företagsluncher.

  5. Gör en insats. Samhället behöver företag som erbjuder prao-plats för elever och praktik för nyanlända.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...