Skatteflyktsdirektivet: Risk att företag flyr Sverige

EU:s direktiv mot skatteflykt har redan antagits. Men Sverige väljer att varken utnyttja lättnader eller minimigränser.

Finansdepartementet har lagt förslag på mer omfattande ränteavdragsbegränsningar för företag. Det innebär strängare skatteregler för både små och stora företag i Sverige. Strängare än vad EU kräver av sina medlemsländer.

Bakgrunden är OECD:s arbete mot internationell skatteflykt. Man vill förhindra att företagsinkomster flyttas till lågskatteländer och att företagskostnader hamnar hos högskatteländer. Detta har även EU tagit fasta på. EU:s bindande skatteflyktsdirektiv antogs redan 12 juli 2016.

Direktivet från EU innebär i korthet att avdragsrätten för nettoräntekostnader ska begränsas, men det ges också omfattande lättnader. De nya begränsningsreglerna ska vara införda senast 1 januari 2019, och medlemsländerna har rätt – men ingen skyldighet – att införa strängare regler, något som nu Sverige har föreslagit. Leonie Selting, advokat på Advokatfirman Leonie Selting AB, har tagit del av finansdepartementets förslag och är starkt kritisk på flera punkter:

– Sverige är en liten och öppen ekonomi och svenska skatteregler bör inte vara strängare än i övriga EU-länder. Och reglerna måste vara förutsägbara och lätta att tillämpa. Annars är risken stor att Sverige förlorar i konkurrenskraft och att företag flyr landet.

Leonie Selting frågar sig också varför regeringen inte passar på att avskaffa de befintliga riktade avdragsbegränsningsreglerna beträffande interna gränsöverskridande lån. Reglerna har nämligen utsatts för stark kritik både från EU-kommissionen och av svenska rättsvetenskapsmän.

I EU-direktivet ges flera olika typer av lättnader från den regel som säger att avdrag för negativa räntenetton maximalt kan medges med 30 procent av EBITDA. Fullt ränteavdrag för fristående företag, till exempel. Direktivet säger också att som alternativ till EBITDA-regeln kan företaget välja en regel som ger avdrag för negativa räntenetton med upp till cirka 28 miljoner kronor. Och för lån som tagits före 17 juni 2016 finns inga begränsningar alls för ränteavdrag.

Men flera av dessa lättnader har finansdepartementet alltså inte tagit fasta på i sitt förslag. Till exempel är alternativet till EBIT/EBITDA-begränsningar i stället bara 100.000 kronor. Lättnaden som ger fristående företag fullt ränteavdrag finns inte alls.

Det finns också en mängd oklarheter i lagförslaget menar Leonie Selting. Bland annat hur beräkningen av avdragsutrymmet för negativa räntenetton ska utföras, och om inrullade underskott ska eller inte ska påverka beräkningarna.

– Svårtillämpade regler medför att man behöver göra svåra gränsdragningsbedömningar och beräkningar inför varje bokslut. Dessutom är de föreslagna definitionerna av ränta och finansiell leasing oklara. En annan öppen fråga är hur man ska hantera situationen när ett företag har gamla skattemässiga underskott.

Så vilka drabbas? Framförallt de små, familjeägda och investeringstunga företagen som inte har ägare med eget kapital att sätta in i företaget, enligt Leonie Selting – men även företag som måste låna pengar till sina investeringar, som till exempel fastighetsbolag, rederier och flygbolag.

– Mitt råd till företagare är att träffa politiker och berätta för dem hur förslagets regler kommer att slå, säger Leonie Selting.

Eva Rydinger