Innehåll

Resultat nr 9 2017

Skatteflyktsdirektivet: Risk att företag flyr Sverige

EU:s direktiv mot skatteflykt har redan antagits. Men Sverige väljer att varken utnyttja lättnader eller minimigränser.

Finansdepartementet har lagt förslag på mer omfattande ränteavdragsbegränsningar för företag. Det innebär strängare skatteregler för både små och stora företag i Sverige. Strängare än vad EU kräver av sina medlemsländer.

Bakgrunden är OECD:s arbete mot internationell skatteflykt. Man vill förhindra att företagsinkomster flyttas till lågskatteländer och att företagskostnader hamnar hos högskatteländer. Detta har även EU tagit fasta på. EU:s bindande skatteflyktsdirektiv antogs redan 12 juli 2016.

Direktivet från EU innebär i korthet att avdragsrätten för nettoräntekostnader ska begränsas, men det ges också omfattande lättnader. De nya begränsningsreglerna ska vara införda senast 1 januari 2019, och medlemsländerna har rätt – men ingen skyldighet – att införa strängare regler, något som nu Sverige har föreslagit. Leonie Selting, advokat på Advokatfirman Leonie Selting AB, har tagit del av finansdepartementets förslag och är starkt kritisk på flera punkter:

– Sverige är en liten och öppen ekonomi och svenska skatteregler bör inte vara strängare än i övriga EU-länder. Och reglerna måste vara förutsägbara och lätta att tillämpa. Annars är risken stor att Sverige förlorar i konkurrenskraft och att företag flyr landet.

Leonie Selting frågar sig också varför regeringen inte passar på att avskaffa de befintliga riktade avdragsbegränsningsreglerna beträffande interna gränsöverskridande lån. Reglerna har nämligen utsatts för stark kritik både från EU-kommissionen och av svenska rättsvetenskapsmän.

I EU-direktivet ges flera olika typer av lättnader från den regel som säger att avdrag för negativa räntenetton maximalt kan medges med 30 procent av EBITDA. Fullt ränteavdrag för fristående företag, till exempel. Direktivet säger också att som alternativ till EBITDA-regeln kan företaget välja en regel som ger avdrag för negativa räntenetton med upp till cirka 28 miljoner kronor. Och för lån som tagits före 17 juni 2016 finns inga begränsningar alls för ränteavdrag.

Men flera av dessa lättnader har finansdepartementet alltså inte tagit fasta på i sitt förslag. Till exempel är alternativet till EBIT/EBITDA-begränsningar i stället bara 100.000 kronor. Lättnaden som ger fristående företag fullt ränteavdrag finns inte alls.

Det finns också en mängd oklarheter i lagförslaget menar Leonie Selting. Bland annat hur beräkningen av avdragsutrymmet för negativa räntenetton ska utföras, och om inrullade underskott ska eller inte ska påverka beräkningarna.

– Svårtillämpade regler medför att man behöver göra svåra gränsdragningsbedömningar och beräkningar inför varje bokslut. Dessutom är de föreslagna definitionerna av ränta och finansiell leasing oklara. En annan öppen fråga är hur man ska hantera situationen när ett företag har gamla skattemässiga underskott.

Så vilka drabbas? Framförallt de små, familjeägda och investeringstunga företagen som inte har ägare med eget kapital att sätta in i företaget, enligt Leonie Selting – men även företag som måste låna pengar till sina investeringar, som till exempel fastighetsbolag, rederier och flygbolag.

– Mitt råd till företagare är att träffa politiker och berätta för dem hur förslagets regler kommer att slå, säger Leonie Selting.

Eva Rydinger

Några av förslagen från Finansdepartementet

  • Riktade avdragsbegränsningsregler kring gränsöverskridande interna lån behålls.

  • Två olika förslag: Generella begränsningsregler införs med maximalt 25 procent nettoräntekostnadsavdrag av EBITDA (jämför EU-direktivets 30 procent) eller maximalt 35 procent av EBIT.

  • Valbart alternativ till EBIT/EBITDA-regeln är ett avdrag för nettoräntekostnader, på upp till 100 000 kronor (att delas på koncernnivå).

  • Bolagsskattesatsen sänks från dagens 22 procent till 20 procent.

  • Rätten att dra av gammalt underskott begränsas under en period om två respektive tre år.

Lättnader som saknas i det svenska förslaget

  • Nettoräntekostnader och EBITDA räknas på koncernnivå.

  • Fullt ränteavdrag om samma skuld-/kapitalkvot finns i företaget som på koncernnivå.

  • Fullt ränteavdrag för fristående företag (utan koncern).

  • Ett möjligt alternativval till EBITDA-regeln är ett nettoränteavdrag på upp till 28 miljoner kronor.

  • Inga begränsningar för ränteavdrag, för lån tagna före 17 juni 2016.

  • Ett års outnyttjat negativt räntenetto kan skjutas upp utan tidsbegränsning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...