Innehåll

Resultat nr 2 2018

”Strategiarbete ska inte förväxlas med strategi”

Är du inte nischad i din genre åker du ut. Därför behöver du tänka smart. Strategiforskaren Pontus Wadström ser utvecklingspotential i alla företag.

Oavsett om man driver ett företag med 10, 100 eller 1.000 medarbetare behöver man tänka på strategiarbetet i organisationen.

– Oftast använder sig företag av 80 procent regler, rutiner och strukturer för att försöka påverka beteenden som är strategiskt viktiga – alltså skapa konkurrenskraft. Endast 20 procent används åt att skapa positiv förstärkning genom feedback – det som faktiskt bidrar till en organisations ”flow”.

Vad skulle hända med verksamheten om man i stället gjorde tvärtom?

Pontus Wadström har under de senaste 15 åren arbetat som rådgivare inom strategi och förändring. Han forskar och undervisar inom just dessa ämnen på Industriell ekonomi på KTH och han har publicerat flera böcker och artiklar på området.

– Det handlar om att bli konkret. Och hela tiden fråga sig: Har vi utfört det vi har sagt att vi ska göra? Får vi det resultat vi vill? Inte? Då får vi utföra fler och/eller andra aktiviteter. Många företagare blandar ihop strategiarbete med strategi. Strategiarbetet är process, säger Pontus Wadström.

Förändringsprocesser tar tid men alla har utvecklingspotential. Företaget behöver först bestämma sig för en strategisk idé; störst, bäst, snabbast eller vackrast (se faktaruta på nästa sida), för att sedan börja sätta planen till verket. Vad ska företaget ha för syfte och vision (strategi)? Vem ska ha ansvar och befogenheter (struktur)? Arbetsrätt och rutiner (process)? Hur ska man ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens (incitament och belöningar)?

– Strategi är inte ett dokument man skriver och sen jobbar man på som vanligt. Man behöver bygga ihop strategisk planering med strategiskt genomförande – arbetet i vardagen – för det är det som får konsekvenser på sikt. Det handlar inte om att tänka och fundera på strategiarbetet en gång om året. Det måste företaget göra löpande. Så att man löpande säkerställer att man är på rätt väg. Tänk om det tar ett halvår att lösa en fråga åt en kund och så visar det sig att det var fel väg att gå, säger Pontus Wadström.

Inom dagligvaruhandeln, som är väldigt snabbrörlig, behöver man kanske utvärdera med tätare frekvens. För en mindre konsultbyrå räcker det kanske med en gång i månaden. Att det går sex månader mellan utvärderingarna är nämligen alldeles för sällan.

Företaget eller organisationen ska inte heller blanda strategiska idéer, utan bestämma sig för en och våga hålla fast vid den. Och börja mäta mot de fastställda målen.

– Mät färre saker och sådant som är direkt kopplat till den strategiska idén och konkurrenskraften. Det är vanligt att man lägger för mycket tid på analys och planering och för lite på uppföljning och återkoppling. Se till att uppföljningen av situationen vid given tidpunkt leder till action, inte planering av det som är osäkert på sikt, råder Pontus Wadström.

Sofia Hadjipetri Glantz

Strategiska idéer

Störst. Företaget gör samma sak många gånger,lite billigare och bättre för varje gång, men har ständigt samma pris till kund. Istället för att uppfinna hjulet återanvänds olika typer av standardlösningar. Det är inte dyrt och man säljer till den stora massan av marknaden.

Exempel: IKEA, McDonalds

Bäst. Entreprenören skräddarsyr erbjudanden till kundens särskilda behov. Störst och Bäst är omöjliga att kombinera eftersom Störst innebär en begränsad portfölj av erbjudanden och Bäst innebär en obegränsad uppsättning erbjudanden.

Exempel: Skräddare på Savile Row, Exklusiv möbeldesign

Snabbast. Här är man först med ett erbjudande och skapar ett temporärt monopol. Man vet inte om det man gör är rätt, men någon måste ju chansa. Sedan hakar ett annat företag på och gör liknande sak billigare.

Exempel: Nokia var först med kamera på mobilen, Spotify var först med strömmad musik för den stora massan

Vackrast. Ett erbjudande till kund där funktionaliteten är underordnad estetiken. Kunden köper i stället varan för att den symboliserar något annat. Den som säljer kan ta väldigt mycket betalt.

Exempel: Konst, lyxvaror