En revisor som underlåtit att besvara förelägganden från Revisorsnämnden har meddelats varning. Även fråga om Revisorsnämndens kommuniceringsskyldighet innan disciplinär påföljd meddelas och val av påföljd samt nämndens rätt att delegera beslutanderätten till ordföranden. (Varning.)

Revisorsnämndens beslut överklagades till Länsrätten i Stockholms län som avslog överklagandet. (Varning.)

Bakgrund

I ett anmälningsärende förelade Revisorsnämnden (RN) den 2 januari 1996 godkände revisorn L att inom fem veckor från delgivningsdatum ge in ett yttrande och vissa handlingar till RN. L besvarade inte föreläggandet. Han förelades därför på nytt den 1 mars 1996 att inom en vecka från delgivningsdatum ge in de begärda handlingarna. I detta föreläggande gjordes L uppmärksam på att en revisors underlåtenhet att lämna RN de uppgifter som behövs för tillsynen bedöms som ett allvarligt åsidosättande av de plikter som åvilar revisorn. Trots detta gav L inte in de begärda handlingarna och hörde inte heller på annat sätt av sig till RN.

RNs beslut (ordföranden)

”Med stöd av 22 § revisorslagen (1995:528) meddelar RN L varning.

L föreläggs dessutom att senast inom en vecka efter det att han mottagit detta beslut inkomma med yttrande och begärda handlingar till RN. Om L inte efterkommer föreläggandet kommer RN att upphäva hans godkännande som revisor.”

Länsrätten i Stockholms län

Yrkanden m.m.

L överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län och yrkade i första hand att beslutet skulle undanröjas och att ärendet skulle återförvisas till RN för förnyad prövning. I andra hand yrkade han att disciplinärt ingripande inte skulle ske och i tredje hand att han i stället för varning skulle tilldelas erinran.

Till grund för överklagandet anförde L i huvudsak följande. På grund av stor arbetsbörda blev det första föreläggandet obesvarat och av förbiseende underlät han att begära anstånd. När han fick det andra föreläggandet hade han ådragit sig en kotfraktur. Han var till följd av frakturen sjukskriven fram till den 12 maj 1996. Under sjukskrivningsperioden vistades han i hemmet och det andra föreläggandet, som var ställt till revisionsbyråns adress, fick han del av först den 3 april. Han undertecknade visserligen mottagningsbeviset den 21 mars men själva försändelsen hämtades på posten av en medarbetare och vidaresändes till honom. På grund av hans skada blev även detta föreläggande obesvarat. Han anser att RN har åsidosatt revisorslagens regler om kommunikation. Han skall innan ett disciplinärt ingripande sker ges tillfälle att yttra sig. Någon sådan kommunikation har inte skett och han har därför inte fått möjlighet att förklara den uppkomna situationen. Det som läggs honom till last kan inte heller vara av sådan beskaffenhet att ett disciplinärt ingripande är motiverat. I vart fall måste en erinran vara en tillräcklig påföljd. Underlåtenheten att yttra sig kan på sin höjd karaktäriseras som slarv. Han finner det dessutom anmärkningsvärt att beslutet fattats endast av ordföranden i närvaro av kanslichefen och föredraganden. Ärenden som är brådskande eller av det slaget att de inte behöver prövas av nämnden kan delegeras på detta sätt. Beslut om varning är enligt hans mening ett ärende av större vikt. Det måste därför krävas att ärenden av detta slag avgörs av nämnden.

RN avstyrkte bifall till överklagandet och anförde följande. Innan beslutet om varning fattades klargjorde RN för L hur underlåtelse att inkomma med begärda uppgifter skulle komma att bedömas. Mottagningsbeviset returnerades med uppgift om att försändelsen mottagits av adressaten. RN saknar då anledning att utgå från annat än att han tagit del av föreläggandet. Det var inte okänt för L att han var föremål för tillsyn och att han dessutom var i dröjsmål med att inkomma med yttrande. Det överklagade beslutet har fattats i överensstämmelse med förordningen (1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden och nämndens arbetsordning.

Länsrättens dom

Länsrätten avslog överklagandet i dom den 4 juni 1997 (mål nr Ö 16418-96). Till grund härför anförde länsrätten följande.

”I 22 § lagen om revisorer finns bestämmelser om disciplinpåföljder. Enligt andra stycket får varning meddelas om revisor åsidosätter sina skyldigheter som revisor. Om det är tillräckligt får Revisorsnämnden i stället meddela en erinran. Uppkommer fråga om varning skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförts i ärendet. I prop. 1994/95:152 s. 58 anges att varning bör meddelas för klart klandervärda förfaranden som om de upprepas kan antas leda till upphävande av auktorisation eller godkännande.

Av 20 § samma lag framgår att revisorer är skyldiga att låta Revisorsnämnden vid sin tillsyn granska akter, bokföring och andra handlingar som hör till verksamheten samt att lämna de uppgifter som behövs för tillsynen.

Enligt 8 § i förordningen (1995:666) med instruktion för Revisorsnämnden får nämnden i arbetsordningen lämna över till ordföranden att avgöra brådskande ärenden eller ärenden som är av det slaget att de inte behöver beslutas av nämnden. Av arbetsordningen framgår att ordföranden beslutar i tillsynsärende om ärendet inte har betydelse för tolkningen och utvecklingen av god sed eller annars är av sådan vikt att det bör avgöras av nämnden.

Länsrätten gör följande bedömning.

L har vid två tillfällen på kort tid underlåtit att efterkomma Revisorsnämndens föreläggande att yttra sig och inge begärda handlingar i ett tillsynsärende mot honom. Han har själv uppgett att det första föreläggandet blev obesvarat på grund av stor arbetsbörda och att han av förbiseende inte begärde anstånd. Han har också uppgett att han den 21 mars 1996 undertecknade mottagningsbeviset avseende det andra föreläggandet. Att han inte samtidigt såg till att ta del av innehållet i försändelsen medför inte att han inte skall anses delgiven handlingarna den 21 mars 1996. Dessa handlingar innehöll bland annat upplysning om att underlåtenhet från revisor att lämna de uppgifter som behövs i ett tillsynsärende bedöms som ett allvarligt åsidosättande av de plikter som åvilar en revisor. L har genom detta föreläggande uppmärksammats på hur underlåtenhet att inkomma med begärda handlingar skulle komma att bedömas. Han har även genom detta föreläggande beretts tillfälle att yttra sig. Revisorsnämnden har således fullgjort sin kommuniceringsskyldighet. Länsrätten finner i likhet med Revisorsnämnden att L genom att inte inom föreskriven tid lämna de uppgifter som begärts åsidosatt sina plikter som revisor och att han därför skall meddelas varning. Erinran kan inte anses som en tillräcklig åtgärd. Revisorsnämnden har ansett att Ls ärende inte har sådan betydelse för tolkningen och utvecklingen av god sed eller av annat skäl är av sådan vikt att det bör avgöras av nämnden. Länsrätten finner inte skäl att frångå denna bedömning. Överklagandet skall därför avslås i sin helhet.”

Kommentar

RNs beslut har meddelats under handläggningen av ett anmälningsärende då revisorn underlåtit att besvara RNs föreläggande att yttra sig. FAR INFO har vid flera tidigare tillfällen publicerat beslut som avsett sådan underlåtenhet. Detta ärende är av särskilt intresse eftersom det genom revisorns överklagande belyser några av de frågor och bestämmelser, främst av processuell karaktär, som aktualiseras vid sådan underlåtenhet.

Eftersom kammarrätten meddelat prövningstillstånd saknas anledning att kommentera ärendet närmare på detta stadium.

Enligt 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelar kammarrätten prövningstillstånd om

  1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt,

  2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller

  3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Den fråga som anmälan avsåg har sedermera prövats av RN och resulterat i ytterligare en varning för revisorn (se fall 116 nedan).

Anders Strömqvist