Ett aktiebolag har felaktigt redovisat del av förvärvspris för en rörelse såsom maskiner och inventarier i stället för goodwill. Revisorn har godtagit detta och att bristande avskrivningar gjorts på denna post. Han har i revisionsberättelsen inte anmärkt på brister i bolagets hantering av skatter och avgifter. Revisorn har också underlåtit att anmärka på brister i redovisningen, bland annat felaktig rubricering av tillgång, i ett annat bolag. Revisorsnämnden har därutöver funnit revisorns dokumentation bristfällig. (Varning.)
Bakgrund
En kronofogdemyndighet (KFM) har till KK överlämnat konkursförvaltarberättelsen för ett aktiebolag i vilket auktoriserade revisorn B varit vald revisor. Ärendet har överförts till Revisorsnämnden (RN) som den 1 juli 1995 övertagit KKs ansvar för revisorsfrågor. Såvitt avser bedömningen i sak, prövas ärendet enligt äldre bestämmelser, varvid de disciplinära påföljder som kan komma i fråga är varning eller upphävande av auktorisationen.
Med anledning av Bs ansökan om fortsatt auktorisation har en skattemyndighet (SKM) inkommit med ett yttrande till RN. I yttrandet ifrågasätts Bs revisionsinsatser i ett annat aktiebolag.
Anmälan från KFM
B har avgett rena revisionsberättelser räkenskapsåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 för ett bolag som bedrev restaurang- och diskoteksrörelse. Bolaget försattes i konkurs i augusti 1992. Av förvaltarberättelsen framgår att bolaget förvärvade restaurangrörelsen 1988 för drygt 4,3 mkr. Hela förvärvet bokfördes på kontot för maskiner och inventarier, vilket konkursförvaltaren anmärkt på då övervägande delen av köpeskillingen måste ha avsett goodwill. Tillräckliga avskrivningar har inte gjorts på posten. Riktiga avskrivningar hade påverkat resultatet med minst 400 000 kr per år och inneburit att bolaget varit likvidationspliktigt redan efter första verksamhetsåret. Konkursförvaltaren har även påtalat att det per bokslutsdagen den 30 juni 1991 fanns förfallna obetalda skatter och avgifter om nära 1 mkr. Delvis kvarstod de som obetalda vid revisionsberättelsens avgivande.
B har anfört att då bolaget förvärvade inkråmet i restaurangen var det hos säljaren bokförda värdet av inventarierna cirka 3,2 mkr. Skillnaden mellan köpeskillingen (4,3 mkr) och detta belopp skulle därför ha kunnat bokföras som goodwill. Företagsledaren hävdade emellertid att en ännu större del av beloppet motsvarade goodwill. Eftersom något exakt värde inte gick att fastställa var det bättre att bokföra hela beloppet på samma balanspost. B bedömde att tillgångarna inte tagits upp till för högt belopp. Att avskrivningar inte gjorts i någon större omfattning kan en läsare av årsredovisningen direkt se. De förfallna och obetalda skatterna och avgifterna som förelåg per 1991-06-30 var betalda vid tidpunkten för revisionsberättelsens avlämnande. B framhåller att skattemyndigheten på grund av vidtagen skatterevision i bolaget både under 1990 och 1991 hade kännedom om förhållandena i bolaget. Det fanns därför inte någon anledning att anmärka i revisionsberättelsen.
Underrättelsen från SKM
SKM har vidtagit taxeringsrevision i ett aktiebolag avseende räkenskapsåret 1993 och därvid uppmärksammat att bolaget ägde sex lägenheter i Spanien till ett bokfört värde om cirka 3,3 mkr. Lägenheterna har i bolagets årsredovisning redovisats som omsättningstillgång ingående i posten Övriga fordringar. B har som vald revisor i bolaget avgett revisionsberättelse utan anmärkningar.
B har anfört att bolaget köpte lägenheter under byggnad i Spanien, i avsikt att de skulle säljas vidare när de var färdigställda. En förskottsbetalning för lägenheterna till en byggmästare i Spanien bokfördes som ett förskott till leverantörer. I årsredovisningen för år 1990 hamnade denna fordran under bokföringsposten Övriga fordringar. När lägenheterna var färdigställda och bolaget erhöll lagfart i oktober 1991, hade luften gått ur fastighetsmarknaden och de gick inte att sälja. Bolaget beslutade att hyra ut lägenheterna i avvaktan på att priserna skulle stiga. Enligt B borde lägenhetsinnehaven åtminstone fr.o.m. årsredovisningen 1993 ha rubricerats som anläggningstillgång.
RNs bedömning (plenum)
Anmälan från KFM
”Om rörelse övertagits mot vederlag som överstiger det behållna värdet av de övertagna tillgångarna, får skillnaden enligt 17 § bokföringslagen (1976:125) tas upp som anläggningstillgång till den del den representerar affärsvärde (goodwill). Denna skall särredovisas och årligen skrivas av med skäligt belopp. Genom att goodwill inte särredovisats i bolaget utan redovisats som ingående i posten maskiner och inventarier har årsredovisningen upprättats i strid med bokföringslagen. Det har sålunda inte framgått att en större del av tillgångsposten utgjorts av en immateriell tillgång, nämligen goodwill. Vidare har avskrivningar i stort sett inte gjorts, varken på maskiner och inventarier eller goodwill. RN tar inte ställning till hur stora dessa borde ha varit men kan ändå konstatera att de på ett i vart fall inte oväsentligt sätt skulle ha påverkat det redovisade resultatet.
B har varit införstådd med hur redovisningen gjorts i de nu ifrågasatta delarna. Han synes dock inte ansett den felaktig och funnit skäl att reagera trots att den lett till att årsredovisningen har upprättats på ett sätt som väsentligt avviker från aktiebolagslagens krav. Vad gäller bolagets åsidosättande av sin skyldighet att i rätt tid betala skatter och avgifter har B med hänvisning till att Skattemyndigheten haft kännedom om saken, felaktigt inte ansett sig behöva anmärka i revisionsberättelsen. Sammantaget har B ådagalagt en allvarlig okunnighet och/eller passivitet vid fullgörandet av sitt revisionsuppdrag.”
”Vid besök hos B har tillsynsmyndigheten tagit del av några av Bs akter beträffande utförda granskningsuppdrag. Dessa innehåller i stort sett endast gransk-ningsanteckningar gjorda av Bs revisorsassistenter. =7 Av god revisionssed följer att revisorn skall dokumentera sin granskning. Dokumentation skall ske på sådant sätt att revisionsarbetet går att bedöma i efterhand. Av Bs dokumentation framgår inte vad han granskat, hur granskningen utförts eller vilken omfattning den haft. Vidare framgår inte vilka iakttagelser och bedömningar han gjort, vilka slutsatser han dragit eller vilka åtgärder han vidtagit. Sammantaget går det inte med stöd av dokumentationen att göra någon bedömning av Bs arbetsinsatser. Bs underlåtelse att dokumentera sin granskning innebär ett allvarligt åsidosättande av god revisorssed.”
Underrättelsen från SKM
”Av bolagets årsredovisning för år 1993 framgår över huvudtaget inte att bolaget ägt och hyrt ut lägenheter. Lägenheterna har utan förklaring i not eller på annat sätt redovisats som en kortfristig fordran. Beträffande dessa anges i årsredovisningen under rubriken ’värderingsprinciper’ att de tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Det kan härvid konstateras att lägenheterna i vart fall sedan bolaget erhöll lagfart på dem varit felrubricerade i bolagets årsredovisning. De borde då bolaget beslutat att tills vidare behålla dem ha bokförts som anläggningstillgångar på vilka årliga avskrivningar skulle ha gjorts. Den felaktiga redovisningen har lett till att årsredovisningen gett en missvisande bild av bolagets resultat och ställning. Avvikelsen har varit betydande då lägenheternas bokförda värde varit väsentligt i förhållande till bolagets balansomslutning. Såvitt framkommit har B inte på något sätt verkat för en korrekt redovisning. Genom sin underlåtelse härvid och då han inte heller framställt någon anmärkning i revisionsberättelsen har han på ett allvarligt sätt åsidosatt sina plikter som revisor. RN har vid denna bedömning utgått från lagen om revisorer.”
RNs sammanfattande bedömning
”B har vid fullgörandet av ett revisionsuppdrag ådagalagt allvarlig okunnighet alternativt passivitet. Han har vidare i ett annat revisionsuppdrag underlåtit att aktivt verka för en korrekt redovisning i bolaget och även underlåtit att i revisionsberättelsen anmärka på bristerna i bolagets redovisning. Det har vidare framkommit att B underlåter fullgöra sin dokumentationsskyldighet. B har sammanfattningsvis på ett flertal allvarliga sätt åsidosatt sina plikter som revisor. RN har övervägt att upphäva Bs auktorisation som revisor men beslutat stanna vid en varning.
Med stöd av 23 § andra stycket förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer och 22 § andra stycket lagen om revisorer meddelar RN B varning.”
Kommentar
Tillsynsmyndigheten har under senare år i flera beslut dragit långtgående slutsatser av att man ansett revisorns revisionsdokumentation vara undermålig. RN (och tidigare KK) har därvid ofta i sitt beslut redovisat slutsatsen att revisorn inte vidtagit granskningsåtgärder i sådan omfattning att han kunnat bilda sig en välgrundad uppfattning om redovisningens tillförlitlighet. Det har förekommit att denna slutsats, oftast i förening med andra brister, lett till upphävande av revisorns auktorisation eller godkännande. Även i det nu aktuella beslutet redovisar RN att man övervägt ett upphävande. Det är därför intressant att RN nu beslutat stanna vid en varning.
Henry Åkerlund