En revisor har efter anbudsförfarande förvärvat två fastigheter av en konkursförvaltare, och sedan sålt fastigheterna till två av sina revisionsklienter som var verksamma i byggbranschen. Revisorsnämnden har funnit att revisorn handlat på ett sätt som skadat förtroendet för hans oberoende ställning som revisor och som dessutom varit ägnat att skada förtroendet för revisorskåren i dess helhet. (Varning.)
Bakgrund
Revisorsnämnden (RN) har genom en tidningsartikel uppmärksammat att godkände revisorn A genomfört affärstransaktioner med två av sina revisionsklienter. Efter anbudsförfarande har A förvärvat två fastigheter av en konkursförvaltare. Den ena fastigheten bedömde förvaltaren som svårsåld på grund av en servitutstvist med grannarna. A lämnade ett skambud på fastigheten och fick förvärva den för 15 000 kr. En månad senare kontaktade A företrädarna för en av sina revisionsklienter, ett bolag i byggbranschen, för att höra efter om de var intresserade av att köpa fastigheten. Fastigheten såldes till klientbolaget och den erlagda köpeskillingen uppgick till 125 000 kr. Den andra fastigheten förvärvade A för 950 000 kr. Strax efter förvärvet kontaktades han av en företrädare för en annan av sina revisionsklienter – även i detta fall ett bolag i byggbranschen – som anmälde sitt intresse för fastigheten. Inom loppet av en månad sålde A fastigheten till klienten i fråga för 1 250 000 kr.
A har uppgett att han, mot bakgrund av den uppmärksamhet ifrågavarande transaktioner fått, med hänsyn till bl.a. klienterna, valt att lämna sina revisionsuppdrag i bolagen.
RNs bedömning (plenum)
”Ett grundläggande krav på en kvalificerad revisor är att han skall vara opartisk och självständig i förhållande till sina klienter. En förutsättning för att detta krav skall kunna upprätthållas är att revisorn i princip inte vidtar några affärstransaktioner med klient utöver de som av nödvändighet följer av uppdraget. Då emellertid ett strikt upprätthållande av denna princip skulle få orimliga konsekvenser måste vissa undantag accepteras. En revisor bör t.ex. vara oförhindrad att genomföra vissa ordinära transaktioner såsom att handla matvaror av ett livsmedelsföretag trots att han är revisor i detta. Av största vikt är härvid att transaktionerna sker till marknadsmässiga villkor och att inga särskilda förmåner erhålls.
A har genomfört två väsentliga och extraordinära transaktioner med två olika revisionsklienter genom att till dessa sälja fastigheter. Försäljningarna har genomförts på till synes synnerligen gynnsamma villkor för A. Det är uppenbart att tilltron till As oberoende som revisor de facto har kränkts. A borde ha insett att affärstransaktionerna typiskt sett var av det slag att de skulle kunna ge upphov till tvivel om hans oberoende som revisor och avstått från att genomföra dem. A har genom sitt agerande inte bara skadat förtroendet för sin egen oberoende ställning utan även vidtagit åtgärd som är ägnad att skada förtroendet för revisorskåren i sin helhet. RN bedömer att A genom sitt agerande på ett allvarligt sätt har åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Med stöd av 22 § andra stycket lagen (1995:528) om revisorer meddelar RN A varning.”
Kommentar
Det är viktigt att RN i detta beslut uttalar att en revisor kan genomföra vissa ordinära transaktioner, till marknadsmässiga villkor, med en revisionsklient. En annan inställning skulle få orimliga konsekvenser, vilket även RN konstaterar.
Av beslutet framgår inte att transaktionerna med revisionsklienter i detta fall skulle ha skett på annat än marknadsmässiga villkor. De goda vinster revisorn tycks ha gjort, har snarare uppkommit till följd av att han i ett tidigare skede lyckats förvärva fastigheterna billigt. Kritiken mot revisorn får därför antas vara grundad på att RN inte ansett fastighetsförsäljningarna som sådana vara av ordinärt slag i relationen med respektive klient.
Henry Åkerlund