Revisorsnämndens beslut i disciplinärenden

Dnr 1999-693

(30 september 1999)

En revisor kritiseras för att ha haft klienter gemensamma med en revisionsbyrå, i vilken han också varit vald revisor. Vidare anses revisorn ha haft alltför många uppdrag och Revisorsnämnden har funnit allvarliga brister i hans revisionsutövning. Revisorsnämnden meddelade varning.

Bakgrund

Godkände revisorn H har varit föremål för RNs systematiska och uppsökande tillsyn. Vad som därvid framkommit behandlas i förevarande disciplinärende.

Hs oberoende som revisor m.m.

H har haft ca 330 revisionsuppdrag varav 264 uppdrag uppgivits vara aktiva. H utövar sin revisionsverksamhet i ett aktiebolag (revisionsbyrån). Han har tidigare haft en medarbetare anställd. Denne har nu slutat. H var när ärendet initierades vald revisor i en redovisningsbyrå, som handhar löpande redovisning åt många bolag som vid den tiden var Hs revisionsklienter. Dessa klienter svarade för ca 17 procent av revisionsbyråns samlade arvodesintäkter. H har per den 30 september 1999 sagt upp alla de revisionsklienter för vilka denna redovisningsbyrå handhaft redovisningen. Han har även avsagt sig revisionsuppdraget i den aktuella redovisningsbyrån. Antalet aktiva kunder har därmed reducerats till 125.

RNs bedömning (plenum)

”RN bedömer att revisionsbyråns resurser varit otillräckliga i relation till Hs stora antal revisionsklienter. Han har därmed inte haft förutsättningar för att genomföra revisioner av godtagbar kvalitet. RN konstaterar att H dragit konsekvenserna av detta och under hösten 1999 kraftigt reducerat antalet revisionsuppdrag.

En revisor skall enligt 14 § lagen (1995:528) om revisorer (revisorslagen) avböja eller avsäga sig ett uppdrag om det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet eller självständighet. H har varit vald revisor i en redovisningsbyrå som handhar redovisningen åt revisionsklienter som svarat för ca 17 procent av revisionsbyråns omsättning. Genom att i betydande utsträckning ha haft en klientstock gemensam med en redovisningsbyrå i vilken H varit vald revisor har han äventyrat sitt oberoende som revisor.”

Grafiska bolaget (räkenskapsåret 1997-07-01–1998-06-30)

H har uppgett att han vid sin revision använt ett analysprogram som visat bl.a. att bolagets redovisning skett med god noggrannhet. Dokumentation därav saknas. Vad gäller skatter och avgifter har H anfört att han alltid detaljgranskar genom att stämma av huvudbok mot gjord betalning. Av vare sig dokumentationen eller de kompletteringar H insänt till RN framgår dock i vilken utsträckning som granskning skett av dessa poster.

Vidare har H uppgett att han granskat även resultaträkningen genom analysprogrammet. Dokumentation saknas även i detta fall. I posten kassa/bank ingick per bokslutsdagen ett tillgodohavande hos ett försäkringsbolag med 188 tkr (20 procent av balansomslutningen). Notering finns att kontroll skett mot kontobesked. Som verifiering finns kopia av kontobesked per den 31 mars 1998 med samma saldo. Enligt H har kunden tappat bort det kontobesked som avser bokslutsdagen men saldot har kontrollerats per telefon. Detta kan inte utläsas av dokumentationen. Sammanfattningsvis kan konstateras att Hs dokumentation av revisionsuppdraget beträffande flertalet poster inskränker sig till bokslutsbilagor utan noteringar samt checklistor.

RNs bedömning (plenum)

”De revisionsåtgärder som H påstår sig ha vidtagit kan inte verifieras. Generellt är hans dokumentation så bristfällig att någon kvalitetsbedömning av eventuella revisionsinsatser inte kan göras.”

Finansbolaget (räkenskapsåret 1997-05-01–1998-04-30)

Bolagets verksamhet utgjordes av aktieförvaltning och försäljning av bilar. Omsättningen uppgick det aktuella året till ca 18 mkr, fördelat med ca 50 procent på respektive verksamhetsgren. Enligt Hs noteringar fanns i detta bolag mycket god redovisning och administration. Vilka granskningsåtgärder som legat till grund för denna bedömning framgår inte av dokumentationen.

Vid sin granskning av årsredovisningen och flera balansposter har H använt sig av checklistor. Vid varje fråga finns hans signum. Enligt H kan signum betyda att frågan besvarats med antingen ja eller nej. Vilket svarsalternativ som gäller går i allmänhet ej att utläsa. Av övrig dokumentation framgår inte heller vilka eventuella granskningsåtgärder H lagt till grund för sin signering.

Under året hade inventarier för 373 tkr sålts/utrangerats. Enligt H kontrollerade han detta genom diskussion med företagsledningen. Att så skett och vad som därvid framkommit är inte dokumenterat.

Utgående bokfört värde på billagret uppgick till 535 tkr. I en checklista har H markerat inkuransbedömning som ET (ej tillämplig). Enligt granskningsplanen skulle granskningen inriktas på bl.a. utförsäljning av billagret. Av dokumentationen framgår inte huruvida H granskat försäljningen av bilar. Inte heller framgår vilka granskningar eller överväganden som han gjort beträffande det kvarvarande lagrets existens och värde. Han har i sina kommentarer till RN inte heller gjort gällande att han genomfört några granskningsåtgärder.

Bokfört värde på bolagets aktieportfölj uppgick per balansdagen, den 30 april, till 1 967 tkr. I dokumentationen finns bl.a. ett transaktionssammandrag från en bankdepå för april månads affärer. Av sammandraget framgår dock inte innehavet på bokslutsdagen. I sin dokumentation har H noterat att ”samtliga poster varulager har kollats”. På RNs förfrågan har han uppgivit att detta innebär att ”alla köp och försäljningar har prickats”. Av dokumentationen kan inte utläsas huruvida någon granskning skett av att aktierna var bolagets egendom på balansdagen. Inte heller framgår om aktiernas värde kontrollerats per balansdagen.

I bolagets årsredovisning saknas information om fördelningen av omsättningssumman på respektive verksamhetsgren. Inte heller framgår att bolagets verksamhetsinriktning hade ändrats under räkenskapsåret. Varulagret i den utgående balansen bestod till största delen av börsnoterade aktier medan ingående varulager i sin helhet utgjordes av bilar. Posten rubriceras i både ingående och utgående balans som ”Färdiga varor och handelsvaror” utan någon närmare information i not om dess innehåll. Ställda panter redovisas med 200 tkr i stället för rätteligen med 2 000 tkr som framgår av ett engagemangsbesked fogat till dokumentationen. I sina kommentarer till RN har H konstaterat att varulagret borde varit tydligare redovisat i årsredovisningen och att det felaktiga beloppet beträffande företagsinteckningar borde ha observerats vid revisionen.

RNs bedömning (plenum)

”Finansbolaget hade under räkenskapsåret avyttrat merparten av sina inventarier. Eftersom detta var en väsentlig post borde H närmare följt upp dessa transaktioner och inte inskränkt sin granskningsinsats till enbart ett samtal med företagsledaren.

Det är anmärkningsvärt att H inte alls granskat billagret och enligt egen uppgift vidtagit endast begränsade granskningsåtgärder beträffande aktieportföljen, särskilt mot bakgrund av att posten varulager utgjorde ca 60 procent av balansomslutningen (2 498 tkr av 3 984 tkr). Den i årsredovisningen felaktiga uppgiften om panter ger en grovt missvisande bild av bolagets ekonomiska åtaganden. H borde ha observerat denna felaktighet och även övriga informationsbrister i årsredovisningen och verkat för att väsentliga upplysningar lämnades i denna. De granskningsinsatser han uppger sig ha gjort är otillräckliga och i många fall inte möjliga att verifiera utifrån dokumentationen. I likhet med det grafiska bolaget är dokumentationen även beträffande finansbolaget genomgående så bristfällig att någon mera ingående kvalitetsbedömning av hans eventuella granskningsinsatser inte kan göras.”

RNs sammanfattande bedömning (plenum)

”Genom att i betydande utsträckning ha haft klienter gemensamma med en redovisningsbyrå i vilken H varit vald revisor har han äventyrat sitt oberoende som revisor. Enligt god revisionssed skall revisorn planera sin revision, utföra den omsorgsfullt och dokumentera sin granskning. Det kan ifrågasättas om H i de två revisionsuppdrag som kontrollerats vidtagit någon granskning värd namnet. Under alla omständigheter är de granskningsåtgärder H påstår sig ha utfört otillräckliga och mycket bristfälligt dokumenterade. RNs genomgång tyder sammanfattningsvis på att det finns så allvarliga generella brister i Hs revisionsarbete att hans lämplighet att utöva revisorsyrket kan ifrågasättas. RN har övervägt att upphäva Hs godkännande som revisor men låter, om än med stor tveksamhet, påföljden stanna vid en varning.

Med stöd av 22 § andra stycket revisorslagen meddelar RN H varning.”

Revisorsnämndens beslut har vunnit laga kraft.

Kommentar

Beträffande kritiken mot att revisorn haft klienter gemensamma med redovisningsbyrån, i vilken han också varit vald revisor, hänvisar jag till kommentarerna under fall 12 och 14 ovan.

RN konstaterar att revisorn haft för många revisionsuppdrag. Det kan konstateras att RN sällan kommit till den slutsatsen i de relativt många ärenden som numera förekommit i RNs systematiska och uppsökande tillsyn, s.k. SUT. Om revisionsuppdragen varit alltför många torde detta också vara förklaringen till de övriga brister RN funnit i revisorns arbete. Trots de allvarliga bristerna, som dessutom synts vara generella, har RN i detta fall slutligen valt att stanna vid en varning. Måhända planerar RN att aktivt följa upp revisorns verksamhet efter viss tid.

Henry Åkerlund