Dnr 2000-742, Dnr 2001-1406

RN gör följande bedömning

En grundläggande förutsättning för att en revisor skall åtnjuta förtroende från såväl uppdragsgivare som det allmänna är att revisorn som företrädare för sitt revisionsföretag följer gällande bestämmelser. A-son har beträffande merparten av de utgifter som skattemyndigheten funnit felaktigt kostnadsförda i revisionsbyrån inte haft någon invändning mot skattemyndighetens bedömning. Som kvalificerad revisor måste A-son rimligen redan vid kostnadsföringen ha insett att dessa utgifter var hans privata levnadsomkostnader. Han har därmed mycket allvarligt åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

RN gör följande bedömning

Det är utrett att A-son under perioden 1991-04-08–1993-06-23 var vald revisor i grönsaksbolaget i vilket hans svåger var ensam styrelseledamot. Av 10 kap. 4 § första stycket punkterna 1 och 3 aktiebolagslagen (i dess lydelse åren 1991-1993) följer att den inte kan vara revisor som är besvågrad med styrelseledamot i rätt upp eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon. Aktiebolagslagens regler om släktskapsjäv har således överträtts av A-son. Att A-son, under sin tid som vald revisor i bolaget, inte utfört någon revision förändrar inte denna bedömning.

I 12 kap 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) stadgas förbud för ett bolag att lämna penninglån till vissa personer med nära anknytning till bolaget. Hit hör bl.a. personer som är besvågrade med en aktieägare eller styrelseledamot i bolaget och en juridisk person över vilket den besvågrade personen har ett bestämmande inflytande. Grönsaksbolaget tillhör sistnämnda kategori av ”den förbjudna kretsen”. I ärendet har framkommit att revisionsbyrån 1993-01-24 lånade grönsaksbolaget 270 tkr.

Aktiebolagslagen stadgar undantag från låneförbudet för speciella situationer, bl.a. för kommersiella lån. Kommersiella lån är tillåtna om 1) låntagaren driver rörelse, 2) lånet är avsett uteslutande för låntagarens rörelse och 3) lånet betingas av affärsmässiga skäl. Som exempel på affärsmässigt betingade lån nämns i förarbetena1 lån som lämnas till leverantör för tryggande av råvaruförsörjning. I de exempel som anges i förarbetena skall lånet vara affärsmässigt betingat inte endast för långivaren utan även för låntagaren. Enligt den aktiebolagsrättsliga litteraturen2 skall affärsmässigheten avgöras i vart fall utifrån långivarens perspektiv. I det här aktuella fallet är det enligt RNs mening uppenbart att det inte kan ha legat i revisionsbyråns affärsmässiga intresse att lämna lån till grönsaksbolaget. Därmed var inte det tredje kriteriet för undantag uppfyllt. Lånet från revisionsbyrån till grönsaksbolaget har således utgjort ett förbjudet lån. Som ägare och ensam styrelseledamot i revisionsbyrån bär A-son ansvaret för att aktiebolagslagens regler om låneförbud överträtts.

I ärendet har även framkommit att revisionsbyrån i sin årsredovisning för år 1993/94 tagit upp hela det till grönsaksbolaget utlånade beloppet om 270 tkr som fordran trots att det vid tidpunkten för dess avgivande var klarlagt att någon utdelning i konkursen inte kunde påräknas. Det kan konstateras att utan denna tillgångspost skulle det i årsredovisningen redovisade resultatet om 2 tkr i stället ha vänts till en förlust om 268 tkr. RN konstaterar att A-son, som företrädare för revisionsbyrån, för år 1993/94 avgett en årsredovisning med grovt missvisande resultat. Även året därefter var årsredovisningen missvisande.

RN gör följande bedömning

Enligt 9 kap. 7 § aktiebolagslagen skall aktieägarna – inom sex månader från utgången av varje räkenskapsår – hålla en ordinarie bolagsstämma vid vilken styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen. (Under åren 1995–1998 fanns motsvarande bestämmelse i 9 kap. 5 § aktiebolagslagen.) Enligt 8 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1633) skall årsredovisningen för det förflutna räkenskapsåret lämnas till revisorerna senast sex veckor före den ordinarie bolagsstämma där årsredovisningen skall behandlas. (För åren 1996-1998 gällde att årsredovisningen skulle lämnas till revisorerna senast en månad före ordinarie bolagsstämma. År 1995 fanns denna bestämmelse i 11 kap. 3 § aktiebolagslagen.) Utredningen visar att fem av revisionsbyråns senaste sex årsredovisningar avgetts efter lagstadgad tid.

Som ovan framhållits skall en revisor i sin egen verksamhet följa gällande bestämmelser. RN konstaterar att A-son inte tagit rättelse av RNs beslut 1996-12-12, i vilket RN meddelade A-son erinran för att han under räkenskapsåren 1993/94 och 1994/95 underlåtit att i rätt tid avge årsredovisningar för sin revisionsbyrå. Han har således under de härefter följande fem åren fortsatt underlåta att inom lagstadgad tid avge revisionsbyråns årsredovisningar. A-son har därmed allvarligt åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Vad A-son anfört som orsak till uppkomna förseningar föranleder ingen annan bedömning.

2.2.1 Restaurangbolaget (räkenskapsåret 1998)

Restaurangbolaget är dotterbolag till ett danskt moderbolag. Den dokumentation som A-son tillställt RN består av enbart bokslutsbilagor samt A-sons svar på frågor i ett frågeformulär utformat av moderbolagets revisor. Frågorna är besvarade med kryss i kolumner för ”Yes”, ”No” eller ”Ir”. Vilken grund A-son haft för att besvara frågorna framgår inte.

Enligt A-son har revisionsunderlaget förkommit på grund av byte av revisor under räkenskapsåret. ”Bolaget skulle ha ny dansk ägare, den danske spekulanten ville genom ny revisor vända upp och ner på bolaget. Pga. detta har mina revisionsunderlag kommit med i deras handlingar. Därefter har jag vid upprepade tillfällen både före och efter gjort förfrågan och efterlyst mitt klientmaterial. Trots ytterligare påstötningar har jag fått samma besked att man ej kan hitta detta.”

2.2.2 Musikbolaget (räkenskapsåren 1997-07-01–1998-06-30 och 1998-07-01–1999-06-30)

Bolaget bedriver handel med bl.a. musikprodukter. Räkenskapsåret 1997/98 uppgick omsättningen till 264 tkr och balansomslutningen till 1 519 tkr. Motsvarande uppgifter för år 1998/99 var 103 tkr respektive 1 609 tkr. Varulagret, som huvudsakligen bestod av musikkassetter och CD-skivor, var båda räkenskapsåren en av musikbolagets största tillgångsposter. Lagret var i årsredovisningen för år 1997/98 redovisat till 695 tkr (46 procent av balansomslutningen. I årsredovisningen för år 1998/99 var lagret upptaget till 673 tkr (42 procent av balansomslutningen). Efter analys av årsredovisningen för år 1998/99 kan RN konstatera att inga större lagerrörelser kan ha skett detta år.

A-son har i sin revisionsberättelse för år 1997/98 upplyst att han uppmärksammat styrelsen på bestämmelserna i 13 kap. 2 § aktiebolagslagen om dess skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning. Han har i denna vidare anmärkt att årsredovisningen inte avgivits i lagstadgad tid och att skatter och avgifter ej erlagts i rätt tid. A-son har i revisionsberättelsen även upplyst att han ej deltagit i varulagerinventeringen och tillagt att ”värdet torde vara osäkert då ingen större förändring skett på flera år”. A-son har varken till- eller avstyrkt fastställande av bolagets resultat- och balansräkning för detta år. Revisorspåteckningen innehåller inte någon notering om avvikelser från ren revisionsberättelse.

I sin revisionsberättelse för år 1998/99 har A-son anmärkt på att bolaget inte i rätt tid erlagt skatter och avgifter. I övrigt är revisionsberättelsen ren. Inte heller detta år framgår A-sons anmärkning i revisionsberättelsen av revisorspåteckningen. I sin revisionsdokumentation avseende år 1998/99 har A-son antecknat bl.a. följande: ”Lagret är mycket svårbedömbart vilket jag menar inte har ett värde överstigande 50 %”. A-son har till RN uppgett att han detta år ändå godtog lagrets redovisade värde eftersom det enligt styrelsen fanns många intresserade köpare av detta. Vid revisionstillfället fanns enligt A-son inte något som tydde på att företaget skulle acceptera ett bud lägre än det bokförda värdet. Det kan noteras att avyttring av lagret skedde 2001-01-31 (revisionsberättelsen är daterad 2001-01-29). Försäljningssumman uppgick till 400 tkr, dvs. knappt 60 procent av det redovisade värdet.

Enligt A-son har han genom ”förbiseende” glömt att i revisorspåteckningarna för de båda aktuella åren upplysa om anmärkningarna i respektive revisionsberättelse.

2.2.3 Fastighetsbolaget och dess dotterbolag reklambolaget (räkenskapsåret 1998-09-01–1999-08-31)

Fastighetsbolaget bedriver hotellverksamhet i egen fastighet samt uthyrning av en industrifastighet. Reklambolaget, som bedriver tillverkning och försäljning av flaggstänger, är ett helägt dotterbolag till Fastighetsbolaget. Det aktuella räkenskapsåret uppgick moderbolagets omsättning till 1,6 mnkr och balansomslutning till 6 mnkr. Dotterbolagets omsättning uppgick till 2,6 mnkr och balansomslutning till 1,6 mnkr. Motsvarande uppgifter för koncernen var 4,2 mnkr respektive 6,5 mnkr.

I Fastighetsbolagets förvaltningsberättelse uppges att intern fakturering mellan moder- och dotterbolag skett med 302 tkr. Motsvarande information saknas i reklambolagets årsredovisning. Koncernens redovisade totala intäkter är summan av moderbolagets och dotterbolagets intäkter. Rörelsekostnaderna är summan av moderbolagets och dotterbolagets kostnader. Någon eliminering av interna resultatposter kan således inte ha skett. Av dokumentationen kan inte utläsas att A-son skulle ha uppmärksammat detta förhållande eller att han överhuvudtaget skulle ha granskat koncernredovisningen.

Som Finansiella anläggningstillgångar har i Fastighetsbolagets årsredovisning upptagits en post om 945 tkr rubricerad Andra långfristiga fordringar. A-son har i sin dokumentation antecknat att posten gällde en fordran på reklambolaget. I årsredovisningen saknas information om att posten var koncernintern. Av A-sons dokumentation över revisionen i reklambolaget framgår att beloppet i detta bolags årsredovisning ingick i posten Övriga kortfristiga skulder. Information om att posten var koncernintern saknas också i reklambolagets årsredovisning. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas att han skulle ha reflekterat över beloppets olika rubricering i respektive bolags årsredovisning.

Det redovisade värdet av reklambolagets lager uppgick till 738 tkr (46 procent av balansomslutningen). A-son har i sin dokumentation bl.a. antecknat att ”Lagret är kontrollräknat samt stickprov har skett av lagret.” Hur stickprovstagningen gått till eller dess omfattning går dock inte att utläsa. I dokumentationen finns även en anteckning om att arbetsgivaravgifter inte erlagts i tid och att källskatt under året inte dragits på företagsledarens löneuttag. A-son har avgivit ren revisionsberättelse.

I sin revisionsberättelse för Fastighetsbolaget har A-son upplyst om att han uppmärksammat styrelsen på bestämmelserna i 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Han har vidare anmärkt på att skatter och avgifter inte erlagts i rätt tid. Revisorspåteckningen innehåller inte någon av dessa uppgifter.