Revisorsnämnden upphäver A-sons auktorisation som revisor. Nämnden förordnar att beslutet skall gälla omedelbart.
1. Inledning
A-son har under våren 2004 varit föremål för FARs kvalitetskontroll. Revisorsnämnden (RN) har av FAR underrättats om att A-son, efter genomförd kvalitetskontroll, har underkänts av FARs kvalitetsnämnd. Även kvalitetskontrollstyrelsen har, vid ett möte i maj 2004, bedömt att A-son i huvudsak inte bedriver sin revisionsverksamhet enligt god revisorssed och god revisionssed. Underrättelse till RN har av FAR gjorts enligt ett avtal mellan RN samt FAR och Svenska Revisorsamfundet SRS, daterat den 8 november 2003. Underrättelsen har föranlett RN att öppna förevarande disciplinärende för att göra en kompletterande utredning av de brister som konstaterades vid FARs kvalitetskontroll. RNs utredning har omfattat dels en granskning av de fyra revisionsuppdrag och de räkenskapsår som ingått i kvalitetskontrollen, dels en granskning av ytterligare tre av A-sons revisionsuppdrag. Uppdrag och räkenskapsår är: profilbolaget (räkenskapsåret den 1 juli 2002-30 juni 2003), byggbolaget (räkenskapsåret den 1 maj 2002–30 april 2003), datakonsultbolaget (räkenskapsåret den 1 maj 2002–30 april 2003), maskinbolaget (räkenskapsåret 2002), verkstadsbolaget (räkenskapsåret den 1 maj 2003–30 april 2004), frisörbolaget (räkenskapsåret den 1 juli 2002–30 juni 2003) och leksaksbolaget (räkenskapsåret den 1 september 2003–31 augusti 2004). RNs iakttagelser har sammanfattats i en promemoria över vilken A-son har yttrat sig.
2 Omständigheter som har framkommit vid FARs kvalitetskontroll
I tre av de uppdrag som har omfattats av FARs kvalitetskontroll har A-son upprättat bokföringsorder avseende verifikat, periodiseringar, avskrivningar, bokslutsdispositioner och skatt samt även upprättat årsredovisningar. I ett bolag, maskinbolaget, har bristfällig granskning och dokumentation skett av posten varulager som var väsentlig för bolagets resultat och ställning. Slutligen konstaterades att A-son var vald revisor i en redovisningsbyrå som handhade redovisningen åt 23 av A-sons revisionsklienter, vilket motsvarade 20 procent av klientstocken. Kvalitetskontrollantens slutsats var att A-son inte kunde anses bedriva sin verksamhet i enlighet med god revisorssed och god revisionssed.
3 Omständigheter som har framkommit vid RNs kontroll
3.1 A-sons oberoende som revisor m.m.
Enligt egen uppgift hade A-son, när disciplinärendet initierades, 128 aktiva revisionsuppdrag. Han utövar sin revisionsverksamhet i den enskilda firman Auktoriserad Revisor A-son (revisionsbyrån). Endast A-son är verksam i revisionsbyrån.
Av den revisionsdokumentation som RN har tagit del av framgår att A-son har upprättat bokföringsorder (avseende bokslutstransaktioner) samt årsredovisningar åt i vart fall tre av de sju här aktuella bolagen. På ett dokument benämnt Revisionsplan finns rubriken/frågan ”Årsredovisning upprättad”. A-son har på sina revisionsplaner i anslutning till denna rubrik antecknat: ”Nej, görs av mig eö” för profilbolaget, byggbolaget och maskinbolaget. I A-sons dokumentation för profilbolaget och datakonsultbolaget finns handlingar som visar att A-son har upprättat respektive bolags koncernredovisning. Av de handlingar som har tillställts RN framgår vidare att A-son har upprättat ett flertal bokföringsorder för profilbolaget, byggbolaget och maskinbolaget. A-son har i sina oberoendeanalyser noterat följande: ”Jag bedömer [att] viss självgranskning föreligger men denna utgör ej ett hot mot min opartiskhet och självständighet.”
A-son har uppgett att för 60 av hans klienter upprättas årsredovisning av respektive bolag eller av dess redovisningskonsult. På RNs fråga om ett av A-sons tidigare svar skall tolkas så att han åt klienterna upprättar bokslut och årsredovisningar tillsammans med klienterna har A-son uppgett följande: ”Ja i samband med granskningen av bokföringen upprättas förslag till justeringar av grundbokföringen och rådgivning vid upprättande av årsredovisningen.” I 32 av fallen sker detta på plats hos respektive klient av A-son tillsammans med den som handhar bolagets övriga bokföring. För 36 av klienterna utför A-son detta arbete på sitt kontor. A-son har tillagt att han har hjälpt vissa kunder med erforderliga bokslutsposter och upprättande av årsredovisning och att han är medveten om att detta strider mot lag. Han har anfört att det har varit svårt att genomföra ändringar för de kunder som inte anlitar redovisningskonsult. I sitt yttrande över RNs promemoria har A-son tillagt att de bokföringsorder som han upprättar är förslag till justeringar med främsta syfte att uppnå en rättvisande bild samt en skattemässigt acceptabel resultatdisposition. A-son har medgett att den rådgivning han lämnar i samband med färdigställande av årsredovisningar borde utföras av någon som inte ingår i utlåtandeteamet. Eftersom han arbetar utan anställd personal anser han sig dock inte ha möjlighet att genomföra en sådan arbetsfördelning.
Som framgår ovan var A-son, vid tidpunkten för FARs kvalitetskontroll, vald revisor i en redovisningsbyrå som handhade redovisningen åt 23 av hans revisionsklienter. Av dokument insända till RN framgår att A-son har frånträtt uppdraget under hösten 2004, dvs. först efter det att förhållandet hade påtalats vid kvalitetskontrollen. A-son har anfört att han enligt sin oberoendeanalys fann att han kunde kvarstå som revisor. Han har tillagt att han frånträdde uppdraget i samband med kvalitetskontrollen eftersom han bedömde att det ”formellt var felaktigt” att kvarstå som revisor.
A-sons revisionsberättelse för byggbolaget är daterad den 7 oktober 2003 och hans oberoendeanalys den 9 juni 2004. A-son har anfört att han har kompletterat sin företagsanalys med analysmodellen men säger sig inte kunna förklara varför någon oberoendeanalys inte upprättades inför revisionen av räkenskapsåret 2002/03. Revisionsberättelsen för datakonsultbolaget för räkenskapsåret 2002/03 är daterad den 25 juni 2003 och A-sons oberoendeanalys den 19 december 2003. A-sons enda kommentar är att en tidigare framtagen företagsanalys inte inkluderade någon oberoendeanalys.
RN gör följande bedömning
Av 10 kap. 16 § första stycket 2 aktiebolagslagen (1975:1385) följer att den som biträder vid ett aktiebolags bokföring inte får vara revisor i bolaget. Med bokföring avses inte endast den löpande bokföringen (grund- och huvudbokföring) utan även andra åtgärder, såsom t.ex. upprättande av bokföringsorder samt årsredovisning och koncernredovisning, omfattas av begreppet. Det är genom A-sons dokumentation i de av RN granskade uppdragen utrett att A-son har upprättat bokföringsorder och årsredovisningar åt i vart fall tre av bolagen samt koncernredovisningar i två av bolagen. A-son har härigenom lämnat biträde av sådant slag som faller in under nämnda bestämmelse i aktiebolagslagen. A-son har härmed brutit mot en grundläggande jävsregel i denna lag.
Som framgår av A-sons yttranden har han lämnat redovisningsbiträde åt flertalet av sina revisionsklienter. A-son har också medgett att han är medveten om att den hjälp han lämnar med bokslutsposter och upprättande av årsredovisningar strider mot lag. Av dessa A-sons yttranden tillsammans med RNs iakttagelser i de ovan nämnda uppdragen drar RN slutsatsen att A-son åt flera av sina revisionsklienter lämnar redovisningsbiträde av sådan omfattning och inriktning att det strider mot ovan nämnda jävsregel i aktiebolagslagen.
Enligt 21 § revisorslagen (2001:883) skall en revisor avböja eller avsäga sig ett revisionsuppdrag om det finns något förhållande av sådan art att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet – om det inte i det enskilda fallet föreligger sådana omständigheter eller har vidtagits sådana åtgärder som medför att det inte finns anledning att ifrågasätta hans eller hennes opartiskhet eller självständighet. RN har i ett flertal tidigare beslut i disciplinärenden uttalat att förtroendet för en revisors opartiskhet och självständighet kan rubbas av att revisorn innehar revisionsuppdrag samtidigt i en redovisningsbyrå och i denna byrås redovisningsklienter. Den praxis som har utvecklats med stöd av lagen (1995:528) om revisorer gäller i fall som detta även vid tillämpning av den nya revisorslagen. Det har i förevarande fall inte framkommit något som tyder på att det har förelegat sådana särskilda omständigheter eller att A-son har vidtagit sådana åtgärder som medför att det inte har funnits anledning att ifrågasätta hans opartiskhet eller självständighet. RN konstaterar att A-son har brutit mot revisorslagens regler om revisorers opartiskhet och självständighet.
Enligt 24 § första stycket revisorslagen samt 2 § 8 Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet skall en revisor dokumentera de slutsatser som revisorn har dragit om sin opartiskhet och självständighet enligt 21§ revisorslagen. Enligt 24 § andra stycket samma lag skall dokumentationen ha färdigställts när revisionsberättelsen eller annat utlåtande avges. RN finner att A-son beträffande vissa av sina revisionsuppdrag har underlåtit att följa dessa regler.
3.2 A-sons revisionsarbete
3.2.1 Information i årsredovisning och koncernredovisning
I flertalet av de av RN granskade årsredovisningarna saknas not om förändring av eget kapital. Profilbolaget var moderbolag i en koncern. I dess årsredovisning för år 2002/03 saknas en sådan uppgift också för koncernen. A-son har hänvisat till 5 kap. 14 § årsredovisningslagen (1995:1554) som föreskriver att förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning skall specificeras. A-son har anfört att han inte anser att någon förändring har skett eftersom bolagens resultat för de här aktuella åren inte förändrade föregående års balansräkning. Han har tillagt följande: ”Att i not kopiera balansräkningen anser jag ej vara någon tilläggsupplysning.”
Även datakonsultbolaget var moderbolag i en koncern. I årsredovisningen saknas uppgift om eventuella mellanhavanden mellan moderbolag och dotterbolag, dvs. köp och försäljningar mellan bolagen. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas att han har reflekterat över denna fråga. A-son har hänvisat till att moderbolaget i sin balansräkning redovisade fordringar på koncernbolag, intressebolag och närstående bolag samt skulder till närstående bolag. I sitt yttrande över RNs promemoria har han tillagt att datakonsultbolagets koncerninterna försäljningar utgjorde endast 1,4 procent av dess nettoomsättning varför han bedömde att uppgiften inte var så väsentlig att rättelse behövde ske.
RN gör följande bedömning
Av 5 kap. 14 § andra stycket årsredovisningslagen framgår att förändringar i eget kapital jämfört med föregående års balansräkning skall specificeras. De argument som A-son har anfört för att inte lämna denna information utgör inte några godtagbara skäl för att underlåta att följa gällande redovisningsregler.
Enligt 5 kap. 7 § första stycket årsredovisningslagen skall moderföretag och dotterföretag ange hur stor del av räkenskapsårets inköp och försäljningar som avser andra koncernföretag. Uppgiften skall lämnas i not eller direkt i resultaträkningen. Bestämmelsen ger inte utrymme för att underlåta att lämna denna information på grund av att mellanhavandena utgör endast en mindre del av ett moderbolags omsättning.
Sammantaget finner RN att A-son har underlåtit att verka för att klienter följde gällande redovisningsregler.
3.2.2 Dokumentation
I den dokumentation som A-son har sänt in till RN för byggbolaget finns en delårsrapport för tiden den 1 maj–31 december 2002. Av rapporten framgår att den bl.a. skulle ligga till grund för värdering av bolaget i samband med en bouppteckning. A-son har på rapporten intygat att han översiktligt har granskat denna ”enligt den rekommendation som FAR utfärdat”. Av A-sons dokumentation framgår att han har beräknat avskrivningar för bolagets fastigheter samt upprättat flera bokföringsorder, bl.a. avseende avskrivningar. Däremot finns i de handlingar som har tillställts RN inget som verifierar att någon egentlig granskning har skett av delårsrapporten. A-son har på RNs fråga anfört att hans granskning innebar genomgång av balans- och resultatrapport samt resultatrapport per fastighet. Vidare säger han sig ha haft samtal med bolagets redovisningskonsult samt utfört avstämningar av bl.a. avskrivningar och fastighetsskatt. A-son har hävdat att den ”gjorda granskningen är dokumenterad” men har inte till RN insänt några handlingar som verifierar att han har utfört någon godtagbar revision. Han har tillagt att skälet till att han inte skriftligt har dokumenterat sin analytiska granskning beror på att ”endast avvikelsenoteringar skett”.
RN gör följande bedömning
En revisor har enligt 24 § revisorslagen skyldighet att dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten. Närmare anvisningar om dokumentationsskyldigheten ges i 2-5 §§ i 2001 års föreskrifter (RNFS 2001:2). Dokumentationen skall innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns arbete skall kunna bedömas i efterhand. Att granska en delårsrapport ingår i begreppet revisionsverksamhet varav följer att dokumentationskrav föreligger. I FARs rekommendation Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter sägs bl.a. att revisorn skall dokumentera hur den översiktliga granskningen har utförts och att omfattningen, resultatet och slutsatserna av granskningen skall framgå av revisorns arbetspapper. RN konstaterar att A-son beträffande sin granskning av byggbolagets delårsrapport inte har uppfyllt gällande dokumentationskrav.
3.2.3 Varulager
Varulagret redovisades i maskinbolaget med 2,0 mnkr (44 procent av balansomslutningen) räkenskapsåret 2002. A-sons dokumentation består av en bruttovinstanalys. Han har antecknat dels att inventeringslistor saknades, dels att han efter samtal med företrädare för bolaget noterade att lagret var inventerat till 2,2 mnkr. A-son har anfört att han granskade lagervärderingen baserat på en bruttovinstanalys och att han vid sina revisioner regelmässigt gör en besiktning av lokalerna. A-son har tillagt att han inte har varit närvarande vid inventering i maskinbolaget ”på många år”.
I frisörbolaget redovisades år 2002/03 varulager med 251 609 kr (51 procent av balansomslutningen) vilket innebar en ökning med 35 procent jämfört med närmast föregående balansdag. A-son har antecknat att det fanns en lagerlista fördelad på produktgrupper och har dessutom hänvisat till en bruttovinstkontroll. Av dokumentationen kan inte utläsas att A-son har utfört någon godtagbar granskning av posten varulager eller reflekterat över den kraftiga ökningen av posten.
Leksaksbolaget redovisade räkenskapsåret 2003/04 ett varulager om 1,6 mnkr (68 procent av balansomslutningen). A-son har antecknat ”genomgång listor”, att han godtog årets inventering och att granskning hade skett föregående år. Av noteringarna kan inte utläsas att några kontroller har skett av lagret per balansdagen den 31 augusti 2004. A-son har anfört att hans granskning främst baserade sig på en analys av bruttovinstmarginal jämfört med tidigare år samt på en diskussion med bolagets ägare och styrelse. Han har tillagt att ”besiktning” regelmässigt sker vid hans besök hos bolaget. A-son har slutligen medgett att han aldrig har närvarit vid någon lagerinventering i leksaksbolaget.
RN gör följande bedömning
Varulagret var en väsentlig tillgångspost i samtliga tre ovan nämnda bolag. A-son har därför vid utförandet av sina revisioner i dessa bolag haft anledning att ägna posten varulager särskild uppmärksamhet. Vid granskning av ett varulager skall revisorn bland annat försäkra sig om att tillgången existerar. Revisorn bör i första hand närvara vid lagerinventeringen per balansdagen och stämma av de uppgifter som därvid framkommer mot lagerredovisningen. I andra hand kan revisorn göra en egen uppföljande kontroll av lagret – en form av inventering – i nära anslutning till balansdagen. I sådant fall skall revisorn genom att studera lagerrörelser bedöma lagrets existens per balansdagen. Det kan godtas att revisorn enstaka år begränsar sig till att följa upp hur lagerinventeringen har skett, vilka instruktioner som har funnits och vilka som har deltagit vid inventeringen. Detta gäller dock under förutsättning att revisorn tidigare år har bedömt inventeringsrutinerna och har testat dessa. Av A-sons uppgifter framgår inte att han har närvarit vid lagerinventering i något av de tre bolagen. A-son har inte heller genom någon dokumentation visat att han på annat sätt har kontrollerat bolagens rutiner för inventering. Även om A-son har utfört de analyser och besiktningar som han har uppgett är dessa granskningsåtgärder alltför begränsade och översiktliga och ger inte underlag för en tillförlitlig bedömning av varulagrens existens och därmed inte heller för deras värde. RN bedömer att A-son inte i något av de tre aktuella bolagen kan ha haft tillräckligt underlag för att med rimlig grad av säkerhet bedöma respektive lagerposts existens och värde. Med beaktande av att varulagret var en väsentlig tillgångspost i vart och ett av de tre bolagen har A-son inte beträffande något av bolagen haft grund för att tillstyrka fastställande av resultat- och balansräkningarna och därmed inte heller haft underlag för att tillstyrka förslagen till vinstdispositioner.
3.2.4 Kundfordringar och leverantörsskulder
Maskinbolaget, som bedriver maskin- och verktygsförsäljning, hade år 2002 en omsättning om 16,0 mnkr och åtta anställda. Bolaget redovisade kundfordringar med 1,8 mnkr (39 procent av balansomslutningen) och leverantörsskulder med 1,3 mnkr. A-sons har antecknat att genomgång skett av respektive reskontra. Vad gäller kundfordringar har han dessutom jämfört åldersfördelningen med föregående år samt antecknat att 22 ärenden hos inkassoföretag inte var medtagna i kundreskontran. Att någon faktisk granskning skett av respektive post kan dock inte utläsas. Såvitt framgår av A-sons dokumentation har han inte heller granskat bolagets rutiner för inköp och försäljning. A-son har anfört att utöver genomgång av kund- och leverantörsreskontra hade han muntlig genomgång med bokföringsansvarig vad gällde periodiseringar. A-son har vidare tillagt att ägarna skulle uppfatta det som ett intrång i den personliga integriteten om han skulle informera sig om bl.a. hur de hade dokumenterat sina rutiner.
Verkstadsbolaget bedriver tillverkning och service av batterier. Bolaget hade år 2003/04 en omsättning om 10,7 mnkr och tio anställda. Kundfordringar togs i verkstadsbolaget upp till 2,0 mnkr (53 procent av balansomslutningen) och leverantörsskulder till 1,0 mnkr. A-son har antecknat ”enligt reskontra” och ”genomgång reskontra”, förfallna belopp, namn på största kund och leverantör samt att matchning kundfordringar/leverantörsskulder hade diskuterats. Att någon egentlig granskning skett av posterna kan inte utläsas. Av A-sons dokumentation kan inte heller utläsas att han har granskat bolagets försäljningsrutiner. A-son säger sig ha diskuterat matchning med styrelse och redovisningskonsult samt tillagt att han hade genomgång av de poster som hade bokförts efter balansdagen. Denna genomgång hade dock inte ”skriftligt dokumenterats”.
RN gör följande bedömning
Som framgått ovan har A-son uppgett att här aktuella bolag saknade dokumenterade internkontrollsystem. I dessa fall kan tillräcklig säkerhet beträffande balansposters existens och värde inte uppnås genom att poster i årsredovisningen stäms av endast mot av respektive bolag framtagna interna dokument. RN konstaterar således att A-son varken genom dokumentation eller på annat sätt har verifierat att han, i två av de av RN granskade revisionsuppdragen, har utfört några godtagbara revisionsåtgärder beträffande väsentliga tillgångs- och skuldposter eller granskat viktiga rutiner. A-son har härmed åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
3.2.5 Intyg avseende skatter och avgifter
Datakonsultbolagets omsättning uppgick räkenskapsåret 2002/03 till 42,8 mnkr och dess balansomslutning till 17,8 mnkr. I A-sons dokumentation finns två intyg, daterade den 15 augusti 2002 och den 5 mars 2003. I dessa dokument har A-son intygat att bolaget hade ”fullgjort sina åligganden avseende svenska skatter och socialavgifter”. Av dokumenten framgår inte vare sig när A-sons granskning har skett eller för vilken period bolaget har fullgjort sina åligganden. I det material som har tillställts RN finns inget som verifierar att A-son vid dessa tidpunkter har utfört någon granskning av bolagets skatter och avgifter. På RNs förfrågan har A-son anfört följande: ”Mitt utlåtande baseras på att fram till dess jag senast granskat åligganden har dessa fullgjorts.” A-son har inte genom någon dokumentation verifierat att han hade någon grund för nämnda intyg. A-son har i sitt yttrande över RNs promemoria tillagt att intygen var ”framtagna och formulerade av det verk” till vilket de hade lämnats i samband med upphandlingar. Han utgick från att ”andemeningen” med intygandet om skatter och avgifter var att dessa åtaganden var fullgjorda vid hans senast genomförda revision. A-son bedömde att det inte var förutsatt av mottagaren att han vid varje intygsgivande skulle utföra någon granskning. Han har tillagt att han i ett intyg daterat den 4 mars 2005, efter att ha tagit del av RNs promemoria, har angett när senaste granskning hade utförts.
RN gör följande bedömning.
De som av en revisor önskar intyg över att skatter och avgifter har hanterats korrekt i ett visst bolag har rätt att förvänta sig att revisorns intyg avser förhållanden som i tiden ligger nära dateringen av de aktuella intygen. Genom att underlåta att i intygen informera om när granskning av skatter och avgifter senast skett har A-son lämnat ofullständig information och därmed åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
3.2.6 Återbetalning av villkorade aktieägartillskott
RN har, utöver sin granskning av A-sons dokumentation och revision för räkenskapsåret 2002/03 avseende frisörbolaget, även tagit del av bolagets årsredovisning och A-sons revisionsberättelse för räkenskapsåret 2001/02. I årsredovisningen för år 2001/02 redovisade bolaget ett villkorat aktieägartillskott om 104 588 kr vilket enligt jämförelsesiffror fanns även år 2000/01. Resultatet redovisades år 2001/02 med 54 847 kr och eget kapital med 157 757 kr, varav aktiekapital 100 000 kr. Reservfonden uppgick till noll kr, dvs. inga avsättningar hade skett. I förvaltningsberättelsen föreslogs att vinstmedlen, 57 757 kr, dvs. totalt fritt eget kapital skulle disponeras som återbetalning av det villkorade aktieägartillskottet. Frisörbolagets resultat uppgick år 2002/03 till 31 272 kr vars belopp i sin helhet föreslogs disponeras som återbetalning av det villkorade tillskottet. A-son har för båda räkenskapsåren godtagit förslagen till vinstdispositioner. På RNs fråga har A-son anfört att han accepterade förslagen till vinstdispositioner eftersom lagenliga avsättningar till reservfond beloppsmässigt inte hade medfört någon nämnvärd förstärkning av borgenärsskyddet. Han bedömde att det inte var nödvändigt att avstyrka förslagen till vinstdispositioner baserat på beloppsmässigt små avvikelser.
RN gör följande bedömning.
En återbetalning av ett villkorligt aktieägartillskott är att betrakta som en vinstutdelning i aktiebolagslagens (1975:1385) mening. Konsekvensen härav är att en återbetalning av ett villkorligt aktieägartillskott endast kan göras om borgenärsskyddsreglerna i 12 kap. aktiebolagslagen är uppfyllda. Av 12 kap. 2 § första stycket nämnda lag framgår bl.a. att vinstutdelning till aktieägare inte får överstiga vad som i fastställd balansräkning redovisas som bolagets nettovinst för året, balanserad vinst och fria fonder med avdrag för bl.a. belopp som enligt lag skall avsättas till bundet eget kapital. I 12 kap. 4 § aktiebolagslagen stadgas bl.a. att till reservfond skall avsättas belopp som, om reservfonden och överkursfonden tillsammans inte uppgår till tjugo procent av aktiekapitalet, motsvarar minst tio procent av den del av nettovinsten för året som inte går åt för att täcka balanserad förlust. Nämnda regler är tvingande och får inte åsidosättas utifrån exempelvis några väsentlighetskriterier så som A-son har anfört. RN finner att A-son under i vart fall två år har underlåtit att anmärka på att frisörbolaget inte hade följt viktiga kapitalskyddsregler i aktiebolagslagen. A-son har härmed åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
4 RNs sammanfattande bedömning
I ärendet har framkommit att A-son i betydande omfattning har brutit mot aktiebolagslagens jävsregler samt dessutom mot revisorslagens regler om självständighet och opartiskhet. Vidare har A-son underlåtit att verka för att årsredovisningar utformades enligt gällande regler och god redovisningssed. Han har inte gjort troligt att han, inom ramen för sina förvaltningsrevisioner, har utfört någon godtagbar granskning av viktiga rutiner. A-son har inte heller visat att han på ett godtagbart sätt har granskat posten varulager i tre bolag trots att posten var väsentlig i samtliga tre bolag. Härutöver har A-son inte gjort sannolikt att han för två av de här aktuella bolagen har granskat kundfordringar och leverantörsskulder trots att posterna var väsentliga i båda bolagen. Vidare har han i intyg lämnat ofullständig information avseende sin granskning av skatter och avgifter. Slutligen har A-son underlåtit att anmärka på att ett bolag under två på varandra följande räkenskapsår hade brutit mot aktiebolagslagens kapitalskyddsregler.
A-son har genom det anförda i hög grad och i grundläggande delar åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han skall därför meddelas en disciplinär åtgärd. Vad som framkommit i ärendet är av så allvarligt slag att omständigheterna måste anses som synnerligen försvårande. A-sons auktorisation som revisor skall därför upphävas med omedelbar verkan.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) upphäver RN A-sons auktorisation som revisor. Med stöd av 35 § första stycket nämnda lag förordnar RN att beslutet skall gälla omedelbart.