Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son erinran.
Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från dåvarande Skattemyndigheten i W-stad avseende godkände revisorn A-son.
Av underrättelsen och övriga handlingar i ärendet framgår bl.a. följande. Skattemyndigheten har företagit skatterevision i det av A-son helägda bolaget Y AB avseende räkenskapsåret den 1 juli 2000–31 december 2001. Skattemyndigheten har vid sin granskning funnit att vissa kostnader av privat karaktär har kostnadsförts i bolaget, exempelvis utgifter avseende massage för A-son och dennes i bolaget anställda hustru, joggingskor, glasögon (utöver terminalglasögon) samt abonnemangsavgifter och rörliga samtalsavgifter för ett telefonabonnemang till makarna As privata villafastighet – trots att revisionsbyrån har haft tillgång till ett eget abonne-mang i bostaden. Till följd av detta har skattemyndigheten bl.a. beslutat att höja A-sons inkomst av tjänst med 39 429 kr. Bolaget har vidare i sin deklaration gjort avdrag för en medlemsavgift avseende Rotary samt ett antal representationskostnader, exempelvis kostnader för julklappar, golfspel utomlands och hela kostnaden för ett operaabonnemang, vilka enligt skattemyndighetens bedömning inte har varit avdragsgilla. Skattemyndigheten har därför beslutat att inte medge bolaget avdrag med 40 040 kr samt påfört bolaget skattetillägg. – A-son har i egenskap av ensam styrelseledamot undertecknat årsredovisningen den 21 maj 2002.
A-son har yttrat sig i ärendet, varvid det har framkommit att han i huvudsak inte instämmer i skattemyndighetens bedömning.
Bolaget har överklagat skattemyndighetens omprövningsbeslut, varefter länsrätten i domar meddelade den 30 maj 2006 endast delvis har bifallit bolagets yrkanden. Till skillnad från skattemyndigheten har länsrätten funnit att av kostnaderna för massage skall 2/3 vara avdragsgilla för bolaget såsom kostnader för förebyggande behandling eller rehabilitering. Den återstående tredjedelen har bedömts utgöra lön för A-son för vilken bolaget har medgetts avdrag såsom för lönekostnad. I övrigt har länsrätten instämt i skattemyndighetens bedömningar.
A-son har därefter beretts tillfälle att yttra sig över domarna och då vidhållit sin tidigare inställning samt uppgett att han har för avsikt att överklaga domarna till kammarrätten.
RN gör följande bedömning
För att en kvalificerad revisor skall anses vara lämplig att utöva revisionsverksamhet krävs att revisorn åtnjuter förtroende från såväl uppdragsgivare som det allmänna. En viktig förutsättning för att detta förtroende inte skall rubbas är att revisorn i sin egen verksamhet följer gällande bestämmelser. RN konstaterar att vissa av de utgifter som A-son har kostnadsfört i bolaget svårligen kan uppfattas som annat än privata levnadskostnader, vilka enligt gällande skatteregler inte är avdragsgilla i bolaget.
Med rollen som kvalificerad revisor följer en allmän skyldighet att hålla sig informerad om vad som gäller skatterättsligt – åtminstone inom de områden som revisorn normalt kommer i kontakt med under sin yrkesutövning. Ovan nämnda kostnader, vilka bolaget gjort avdrag för, är till sin karaktär sådana att det i varje fall måste ha betraktats som oklart om de kunde vara avdragsgilla i verksamheten. A-son borde därför ha iakttagit försiktighet vid bokföringen av dem. När han ändå valde att göra avdrag för dessa kostnader borde han också ha lämnat upplysningar om detta i bolagets deklaration och på så sätt uppmärksammat skattemyndigheten på dessa avdrag.
RN finner att A-son i ovan nämnda avseenden åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för ett revisionsföretag. Han skall därför meddelas en disciplinär åtgärd. RN finner omständigheterna vara sådana att erinran utgör en tillräcklig åtgärd.
Med stöd av 32 § andra stycket lagen (2001:883) om revisorer meddelar RN A-son erinran.