Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son erinran.

Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från Skatteverket angående godkände revisorn A-sons revisionsuppdrag i ett aktiebolag. Ärendet rör räkenskapsåren den 1 juli 2003–30 juni 2004 och den 1 juli 2004–30 juni 2005.

Av handlingarna i ärendet framgår följande. Aktierna i bolaget ägdes av en fysisk person (företagsledaren) som räkenskapsåret 2003/04 var ensam anställd i bolaget. Räkenskapsåret 2004/05 hade bolaget enligt årsredovisningen inga anställda. Den 24 mars 2004 inkom bolaget till Skatteverket med en rättelse av skattedeklarationen för perioden juni 2003. Rättelsen innebar en höjning av underlaget för bruttolön med 145.000 kr jämte tillkommande arbetsgivaravgifter och avdragen skatt med sammanlagt 88.000 kr. Sistnämnda belopp skuldfördes i bolaget per den 30 juni 2003. Den 14 juni 2004 har bolaget inkommit till Skatteverket med en ny rättelse av skattedeklarationen i vilken motsvarande underlag för bruttolön, arbetsgivaravgifter samt avdrag för skatt hade borttagits. Någon korrigering i bolagets bokföring med anledning av den nya rättelsen gjordes inte vid denna tidpunkt utan skuldbeloppet på 88.000 kr har i redovisningen kvarstått som oreglerat per balansdagen den 30 juni 2004. Under räkenskapsåret 2004/05 har skulden återförts i bolagets bokföring, varvid en positiv resultatpost avseende lönekostnader redovisades med 88.000 kr. I årsredovisningen för detta räkenskapsår redovisades resultat före finansiella poster med 90.000 kr. Balansomslutningen uppgick till 1.042.000 kr och det egna kapitalet till 615.000 kr. A-son har i revisionsberättelserna för båda de aktuella räkenskapsåren anmärkt att årsredovisningen avlämnats för sent. I övrigt avviker revisionsberättelserna inte från standardutformningen.

A-son har anfört följande. I samband med revisionen av räkenskapsåret 2002/03 upptäcktes en bokförd kostnad om 145.000 kr som saknade underlag. A-son krävde att bolaget skulle ta upp beloppet som lön till företagsledaren och lämna rättelse till Skatteverket avseende skatter och avgifter. Bolagets rättelse skickades genom revisionsbyråns försorg till Skatteverket. A-son har i samband med revisionen av räkenskapsåret 2003/04 funnit att den genom rättelsen uppkomna skulden till Skatteverket fortfarande var obetald. Skulden hade även överförts till Kronofogdemyndigheten. Företagsledaren förklarade att allt inte var klart med Skatteverket. Eftersom A-son visste att revisionsbyrån hade skickat in rättelsen godtog han förklaringen. Vid revisionen av räkenskapsåret 2004/05 framkom att skulden avseende de skatter och avgifter på sammanlagt 88.000 kr som var hänförliga till löneuttaget om 145.000 kr var ”tillbakaförda” per den 13 augusti 2004. Beloppen var också borttagna från Kronofogdemyndighetens kontoutdrag. Förklaringen från företagsledaren var att det nu fanns underlag som Skatteverket hade fått se och godkänt.

RN, som tagit del av A-sons dokumentation, gör följande bedömning

Av 10 kap. 31 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385), som gällde före den 1 januari 2006, framgår att en revisor skall anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon funnit att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter beträffande skatter och avgifter.1 Anmärkning skall enligt bestämmelsens fjärde punkt göras om bolaget inte har fullgjort sin skyldighet att i rätt tid betala skatter och avgifter som omfattas av 1 kap. 1, 1 b och 2 §§ skattebetalningslagen (1997:483). A-son har vid sin revision av räkenskapsåret 2003/04 uppmärksammat att skatteskulden på 88.000 kr från räkenskapsåret 2002/03 kvarstod obetald. Genom att inte anmärka på detta förhållande i sin revisionsberättelse har han åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

A-son har vid revisionen av räkenskapsåret 2004/05 uppmärksammat att bolaget i redovisningen hade återfört den ovan nämnda skulden på 88.000 kr. För att upplösa en skuld krävs enligt god redovisningssed en hög grad av säkerhet. I detta fall motsvarade skuldupplösningen dessutom i stort sett hela årsresultatet för räkenskapsåret 2004/05 och beloppet var väsentligt i förhållande till balansomslutning och eget kapital. Transaktionen var även av ovanlig natur. Det har framgått att A-sons granskning av upplösningen av skulden har bestått av att inhämta en muntlig uppgift från företagsledaren om att underlag fanns och att Skatteverket hade godtagit lämnade uppgifter. Företagsledarens uppgifter bekräftas i viss mån av att skulden inte längre fanns med på Skatteverkets respektive Kronofogdemyndighetens kontoutdrag. Något beslut från Skatteverket i denna del har dock inte A-son tagit del av. A-son hade själv vid en tidigare revision funnit att underlag saknades för de utbetalningar från bolaget som låg till grund för skuldföringen. När företagsledaren uppgav att sådana underlag numera fanns, borde A-son, med hänsyn till omständigheterna och att beloppet var väsentligt, ha begärt att få del av de underlag som företagsledaren hänvisat till för att utifrån dessa kunna bilda sig en självständig uppfattning om huruvida det var förenligt med god redovisningssed att upplösa skulden. Han hade även att ta ställning till om transaktionen hade bokförts på ett korrekt sätt och rubricerats rätt i årsredovisningen. RN finner att A-son beträffande den aktuella skulden har underlåtit att införskaffa tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. Han har härigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor.

Sammanfattningsvis finner RN att A-son vid revisionen av räkenskapsåret 2003/04 inte har anmärkt på att skatter och avgifter inte hade betalats i rätt tid samt att han vid revisionen av räkenskapsåret 2004/05 har utfört en otillräcklig granskning beträffande skulden. Han har därigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor och skall därför meddelas en disciplinär åtgärd. RN finner att åtgärden kan stanna vid erinran.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son erinran.

Motsvarande bestämmelse finns numera i 9 kap. 34 § aktiebolagslagen (2005:551).