Dnr 2006-29

Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son en varning.

Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn A-son. Anmälan avser hans uppdrag som vald revisor i ett aktiebolag, nedan kallat bolaget. Vid den aktuella tidpunkten var bolagets aktier börsnoterade.

Av handlingarna i ärendet framgår följande.

Vid ett styrelsemöte den 24 oktober 2002 skulle bolagets styrelse ta ställning till ett förslag att förvärva en anläggning från ett utländskt företag. Styrelseordföranden och en annan styrelseledamot (nedan kallad styrelseledamoten) hade betydande aktieinnehav (tillsammans ca 35 %) i bolaget, och de ägde även vardera ca 8 % av aktierna i det utländska företaget.1 När styrelsen skulle överlägga och besluta i frågan lämnade styrelseordföranden och styrelseledamoten sammanträdet. De kvarvarande styrelseledamöterna fann att de inte kunde göra en tillräcklig bedömning av riskerna med affären utifrån det beslutsunderlag som fanns tillgängligt, och beslutade därför att inte genomföra förvärvet.

Senare samma dag höll styrelsen ett nytt sammanträde vars enda beslutspunkt var en förnyad prövning av förslaget om förvärvet. Vid mötet argumenterade styrelseordföranden och styrelseledamoten för att affären skulle genomföras och för att styrelsen skulle ändra sitt tidigare fattade beslut. Styrelseordföranden uppgav även att han avsåg att lämna sin ordförandepost om det tidigare beslutet stod fast. När styrelseordföranden och styrelseledamoten hade lämnat sammanträdet beslutade styrelsen att ändra sitt tidigare beslut och att genomföra förvärvet enligt förslaget. Tre av ledamöterna reserverade sig mot beslutet.

I bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2002 lämnades en redogörelse för förvärvet med uppgift om att det, tillsammans med ett annat förvärv, hade medfört att vissa historiska jämförelsetal inte var relevanta.

Av protokollen från styrelsemötena framgår att styrelseordföranden och styrelseledamoten inte deltog i det formella beslutsfattandet på grund av jäv. Det har därefter uppkommit fråga om de ändå – genom sitt deltagande i diskussionerna inför förvärvet – har åsidosatt jävsbestämmelsen i 8 kap. 23 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551).2 Enligt denna bestämmelse får en styrelseledamot inte handlägga en fråga om avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets.

A-son avgav en ren revisionsberättelse avseende räkenskapsåret 2002 den 25 februari 2003.

På RN:s frågor har A-son anfört i huvudsak följande.

När det gäller frågan om det hade förelegat en jävssituation gjorde han, liksom bolagets styrelse, bedömningen att detta borde utredas av en välrenommerad jurist. Han blev därefter informerad om att styrelsen hade utsett en advokat som utredningsman. Han träffade aldrig advokaten personligen, men bedömde honom som en mycket erfaren affärsjurist som var väl lämpad för uppdraget. Innan advokaten avgav sitt utlåtande ringde denne till A-son för att diskutera framför allt sakinnehållet i affären mellan bolaget och det utländska företaget. A-son redogjorde då för vilken typ av avtal som hade upprättats och för sin bedömning av om den ena eller andra parten kan ha gjort en god affär på den andres bekostnad. När han sedan fick del av advokatens utlåtande hade han inget att invända mot dennes slutsatser. Han bedömde att förvärvet var i linje med den strategi som bolaget hade arbetat efter sedan flera år, och som enligt bolagets ledning skulle leda till en stärkt, positiv utveckling för bolaget. Förvärvet tycktes vara till gagn för bolaget. Styrelseordföranden och styrelseledamoten hade inte något motstående intresse i förhållande till bolaget på grund av sitt aktieinnehav i det utländska företaget. Aktieinnehavet har inte heller inneburit att de har haft ett ”betydande ekonomiskt intresse” i det utländska företaget, eftersom deras aktieinnehav uppgick till under tio procent. Han bedömde att det inte förelåg något jäv enligt aktiebolagslagen.

A-son har även skickat in en kopia av advokatens utlåtande i jävsfrågan. Utlåtandet är daterat den 11 februari 2003 och är ställt till bolaget. Det innehåller bland annat följande avsnitt.

”För detta utlåtande har jag varit i kontakt med [bolagets] verkställande direktör [...] och [bolagets] revisor, auktoriserade revisorn A-son. Sakuppgifter har lämnats från båda och A-sons och min uppfattning i den rättsliga bedömningen sammanfaller.

[...]

Om [det utländska företaget] gynnar [bolaget] genom underprissättning eller på annat sätt har [bolaget] och dess delägare, [styrelseordföranden och styrelseledamoten] erhållit en förmån framför andra fordringsägare. Redan risken för att [bolagets] styrelseledamöter skulle kunna gynna [bolaget] och indirekt sig själva på bekostnad av [det utländska företaget] och dess övriga ägare är nog för att jäv skall anses föreligga. [Styrelseordföranden och styrelseledamoten] skall därför inte delta i beredning och beslut som rör frågor mellan [bolaget] och [det utländska företaget]. Se dock undantaget i punkt 3.5 nedan.

[...]

3.5

Ibland föreligger den situationen att styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i avtalet mellan det bolag han sitter i styrelsen för och det bolag med vilket ett avtal skall träffas. Strider styrelseledamotens intresse inte mot det bolag han sitter i styrelsen för föreligger ej jäv på grund av intressekollision [...]. Ett på [bolaget] översatt exempel blir att om [styrelseordföranden eller styrelseledamoten] själva har ett betydande ägande i [bolaget] och därför är intresserade av avslut i en affär med [det utländska företaget] som kan vara inkomstbringande för [bolaget] föreligger ej jäv [...].”

I övrigt framgår av utlåtandet att det utländska företaget hade haft en ansträngd ekonomisk situation under en längre tid före förvärvet.

RN gör följande bedömning

Enligt 9 kap. 33 § andra stycket 2 aktiebolagslagen skall en revisor anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon har funnit att en styrelseledamot har handlat i strid med aktiebolagslagen.3 Detta innebär att revisorer bland annat måste ta ställning till om någon styrelseledamot har åsidosatt bestämmelsen om jäv i 8 kap. 23 § aktiebolagslagen.

Det aktuella styrelsebeslutet gällde en fråga om ingående av avtal mellan bolaget och ett annat företag. A-son hade därför att ta ställning till om situationen var sådan att styrelseordföranden och styrelseledamoten hade handlagt frågan trots att de hade ett väsentligt intresse som kunde strida mot bolagets.

Enligt kommentaren till bestämmelsen i 8 kap. 23 § innebär förbudet mot att ”handlägga en fråga” att den jävige ledamoten är förhindrad att delta både i överläggningen och i beslutet. Han eller hon får över huvud taget inte vara närvarande i sammanträdesrummet.4 Av bolagets styrelseprotokoll framgår att styrelseordföranden och styrelseledamoten deltog i styrelsens diskussioner rörande det föreslagna förvärvet och det framstår som om deras deltagande kom att påverka styrelsens slutliga beslut.

Det faktum att jävsregeln är tillämplig så snart en styrelseledamot har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets, innebär att det inte behöver vara utrett att bolaget och styrelseledamoten har motstående intressen. Det är tillräckligt att det finns en risk för detta. Styrelseordföranden och styrelseledamoten ägde aktier i det utländska företag som bolaget förvärvade anläggningen ifrån. Aktieinnehaven hade sådan omfattning att de kan antas ha haft förhållandevis stor privatekonomisk betydelse för dem.5 Ett säljande och ett köpande bolag har typiskt sett åtminstone delvis motstridiga intressen, om inte annat när det gäller överenskommelsen om köpeskilling.

Det som har framkommit rörande omständigheterna kring förvärvet och styrelseordförandens och styrelseledamotens agerande, talar enligt RN:s mening med styrka för att de hade åsidosatt jävsbestämmelserna i aktiebolagslagen. Till detta kommer att styrelseordföranden och styrelseledamoten, vid tidpunkten för styrelsesammanträdena, uppenbarligen själva bedömde att de var jäviga i frågan om förvärvet och därför valde att inte delta i det formella beslutsfattandet.

A-son har hänvisat till att han hade tillgång till ett rättsutlåtande enligt vilket det inte förelåg någon jävssituation. Rättsutlåtandet hade upprättats av en advokat på uppdrag av bolagets styrelse. Redan det faktum att A-son inte själv hade beställt utlåtandet och därigenom haft möjlighet att lämna instruktioner till advokaten, innebar att han skulle ha bedömt det med viss försiktighet. Det kan vidare konstateras att utlåtandet bygger på en missuppfattning av jävsbestämmelserna, eftersom advokaten uppger att det uppkom en jävssituation om styrelseledamöterna riskerade att gynna bolaget på bekostnad av det utländska företaget. Detta skulle ha kunnat ge upphov till en jävssituation i det utländska företaget, men inte i bolaget. Aktiebolagslagens bestämmelser om jäv tar sikte på situationer där styrelseledamöterna har andra intressen än bolagets att ta hänsyn till vid beslutsfattandet, och därför riskerar att missgynna bolaget.

Vid en sammantagen bedömning finner RN att omständigheterna var sådana att A-son inte hade fog för att förlita sig på advokatens utlåtande. I och med detta har han inte haft tillräcklig grund för sitt ställningstagande i frågan om styrelseledamoten och styrelseledamoten hade handlat i strid med aktiebolagslagen på ett sådant sätt att han skulle anmärka på det i sin revisionsberättelse. RN vill framhålla att om en styrelseledamot har åsidosatt jävsbestämmelserna i aktiebolagslagen är detta en uppgift som kan antas ha mycket stor betydelse för bolagets aktieägare. Detta gäller i synnerhet när det – som i det här fallet – är fråga om ett noterat bolag.

Genom att avge en revisionsberättelse enligt standardutformningen trots att han inte hade grund för det har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han skall därför meddelas en disciplinär åtgärd. Med hänsyn till att det som ligger honom till last är allvarligt finner RN att han skall meddelas varning.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.