Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son en varning.
1 Inledning
Revisorsnämnden (RN) har mottagit en underrättelse från Skatteverket avseende godkände revisorn A-sons uppdrag som vald revisor i ett aktiebolag och har därför öppnat detta disciplinärende. Underrättelsen rör i huvudsak räkenskapsåren 2003–2005.
2 Skatteverkets underrättelse m.m.
Av Skatteverkets underrättelse framgår följande.
Aktiebolaget bedrev enligt den senast tillgängliga årsredovisningen konsultverksamhet inom området skatter och avgifter samt övrig juridisk verksamhet. Det ägdes av en privatperson (företagsledaren) och försattes i konkurs i februari 2007. I balansräkningarna för räkenskapsåren 2003 och 2004 redovisade aktiebolaget överkursfond med 200 tkr respektive 330 tkr. Skatteverket har gjort gällande att denna redovisning var felaktig och att det istället var fråga om aktieägartillskott. I årsredovisningen för räkenskapsåret 2005 namnändrades posten överkursfond till aktieägartillskott. Dessutom gjordes ytterligare aktieägartillskott om 140 tkr, varefter erhållna aktieägartillskott redovisades med sammanlagt 470 tkr.
Sedan i vart fall år 2001 redovisade aktiebolaget en kortfristig fordran om 440 tkr på ett kommanditbolag. Aktiebolaget var delägare i kommanditbolaget och företagsledaren var komplementär. Enligt de handlingar som Skatteverket tagit del av har fordran funnits i flera år dessförinnan. Skatteverket gör gällande att värdet av fordran borde ha ifrågasatts.
3 Aktiebolagets årsredovisningar för räkenskapsåren 2003–2005
Av aktiebolagets årsredovisningar för räkenskapsåren 2003–2005 framgår att bolagets redovisade omsättning och balansomslutning under dessa år hade fortlöpande minskat. Omsättningen uppgick till 530 tkr, 410 tkr respektive 280 tkr. Balansomslutningen uppgick till
1.050 tkr, 850 tkr respektive 810 tkr.
Aktiebolaget har i sina balansräkningar för de ovan nämnda räkenskapsåren redovisat eget kapital enligt nedan.
2003 | 2004 | 2005 | |
|---|---|---|---|
Bundet eget kapital | |||
Aktiekapital | 100.000 | 100.000 | 100.000 |
Överkursfond | 200.000 | 330.000 | 0 |
Aktieägartillskott | 0 | 0 | 470.000 |
Reservfond | |||
Summa | 320.000 | 450.000 | 590.000 |
Fritt eget kapital | |||
Balanserad vinst eller förlust | -66.254 | -257.692 | -388.687 |
Årets förlust | |||
Summa | -257.692 | -388.687 | -533.560 |
Summa eget kapital | 62.308 | 61.313 | 56.440 |
I balansräkningarna för åren 2003 och 2004 görs vid posten eget kapital en hänvisning till not 6 i tilläggsupplysningarna avseende förändring av eget kapital. I noten för år 2003 saknas upplysning om posten överkursfond. I motsvarande not för år 2004 redovisas posterna aktiekapital och reservfond under bundet eget kapital men sifferuppgifter saknas helt för dessa poster. Vidare finns en rad ”belopp vid årets ingång” under fritt eget kapital men även denna rad saknar sifferuppgifter. Liksom för år 2003 saknas i noten uppgift om posten överkursfond.
För år 2005 redovisade aktiebolaget aktieägartillskott om 470 tkr i balansräkningen. I jämförelseposterna för år 2004 omrubricerades posten överkursfond om 330 tkr till aktieägartillskott i både balansräkningen och i not 5 i tilläggsupplysningarna avseende förändring av aktiebolagets eget kapital. I årsredovisningen lämnades inte någon uppgift om omrubriceringen.
I förvaltningsberättelsen för år 2005 angavs att bolagsstämman har beslutat att aktiebolaget ska fortsätta drivas under personligt ansvar då aktiekapitalet är förbrukat.
4 A-sons revisionsdokumentation
RN har förelagt A-son att till RN inge all sin revisionsdokumentation för aktiebolaget avseende räkenskapsåren 2003–2005. Den dokumentation som han har företett för myndigheten är bristfällig och består till stor del av specifikationer upprättade av bolaget eller annan utomstående. I dokumentationen saknas i betydande omfattning uppgifter som visar vilka granskningsåtgärder som har utförts. Det finns t.ex. inte underlag som utvisar A-sons överväganden och bedömningar av värdet på aktiebolagets fordran på kommanditbolaget som för de tre åren uppgick till väsentliga belopp. RN har påtalat detta för honom och förelagt honom att redogöra för sin granskning av nämnda fordrans värde samt att inge eventuella underlag till RN. Några sådana underlag har inte ingetts. Av den dokumentation som RN har haft tillgång till framgår följande.
Räkenskapsåret 2003
Enligt aktiebolagets balansrapport per den 31 december 2003 hade aktiebolaget en fordran om 446 tkr på kommanditbolaget. A-son noterade att tanken från företagsledarens sida var att bygga upp det egna kapitalet i kommanditbolaget och att lösa ”KB problemet” på sikt. Vidare framgår av balansrapporten att aktiebolaget under året hade fått aktieägartillskott om 200 tkr under året. A-sons revisionsberättelse är daterad den 23 april 2004 och avviker inte från standard- utformningen.
Räkenskapsåret 2004
Enligt aktiebolagets balansrapport per den 31 december 2004 hade aktiebolaget vid den tidpunkten en fordran på kommanditbolaget om 471 tkr. A-son noterade följande avseende fordran. ”Föreslå privat lån i KB lös check i AB ca: Träff 21/1-05 kl 13:00”. På ett utdrag av huvudboken avseende denna fordran noterade han ”Dialog med banken hur detta ska lösas ’privat lån’ ”. Av balansrapporten framgår vidare att aktiebolaget under år 2004 hade fått ett aktieägartillskott om 130 tkr. Sammanlagda aktieägartillskott uppgick därmed till 330 tkr per balansdagen. Det finns inga noteringar om att A-son granskade posten aktieägartillskott. Hans revisionsberättelse är daterad den 13 juni 2005 och avviker inte från standardutformningen.
Räkenskapsåret 2005
Enligt aktiebolagets balansrapport per den 31 december 2005 och ett av A-son upprättat arbetspapper avseende revisionen för år 2005 hade aktiebolaget vid utgången av år 2005 en fordran på kommanditbolaget om 440 tkr. Fordran togs upp som en övrig kortfristig fordran. I A-sons dokumentation finns ett annat arbetspapper avseende eget kapital, i vilket olika delar av aktiebolagets eget kapital är uppställda siffermässigt. Det finns dock inte någon notering som visar att A-son granskade posten eget kapital. I ett dokument benämnt ”uppdragsstyrning, sammanfattning” har A-son på frågan om fortsatt drift (RS 570) antecknat ”kan ifrågasättas”. Hans revisionsberättelse är daterad den 31 maj 2006 och i den har han anmärkt följande. ”Som framgår av förvaltningsberättelsen drivs bolaget vidare under personligt ansvar då mer än halva aktiekapitalet är förbrukat. Ingen kontrollbalansräkning upprättad.” Revisionsberättelsen i övrigt avviker inte från standardutformningen.
4 A-sons yttranden
A-son har uppgett följande.
Han har varit vald revisor för aktiebolaget sedan det startade sin verksamhet i januari 1990. Han avgick från uppdraget på egen begäran sedan det uppdagats att bolaget hade två olika bokföringar. En bokföringsbyrå har skött aktiebolagets löpande bokföring inklusive bokslut under räkenskapsåren 2003–2005. En medarbetare på revisionsbyrån har biträtt vid upprättandet av årsredovisningarna. När revisionsbyrån fick ”filen” från bokföringsbyrån och konverterade dess konton till revisionsbyråns IT-system fick kontona fel beteckning. Aktieägartillskottet blev därigenom felaktigt rubricerat som överkursfond. Hans granskning av ”siffermaterialet” skedde utifrån en ursprunglig huvudbok från bokföringsbyrån av vilken det framgick att det var fråga om aktieägartillskott. Vid sin granskning av de slutliga årsredovisningarna för åren 2003 och 2004 förbisåg han att aktieägartillskotten felaktigt rubricerats som överkursfond och att de inte redovisats i noten till det egna kapitalet. Siffermässigt var det riktigt, dock inte rubrikmässigt. För år 2005 var det en annan medarbetare som biträdde vid upprättandet av aktiebolagets årsredovisning och som observerade felrubriceringen. Han inser att det borde ha funnits en förklaring till de gjorda korrigeringarna eftersom jämförelsesiffrorna i balansräkningen och i noten avseende år 2004 inte överensstämde med uppgifterna i årsredovisningen för detta år.
A-son har vidare uppgett följande. Kommanditbolaget bedrev verksamhet under större delen av 1990-talet och fram till åren 2000-2001 med företagsledaren som komplementär och aktiebolaget som kommanditdelägare. Därefter överflyttades verksamheten till aktiebolaget. Fordran om 440 tkr uppkom under 1990-talet då aktiebolaget i omgångar lämnade lån till kommanditbolaget. I samband med respektive årsbokslut upprättades en revers med anledning av det fordrings-/skuldförhållande som uppkommit. Han tog del av reverserna och enligt dessa skulle skulden regleras vid anfordran. Bolagen hade inte avtalat om ränta, amortering eller ställande av säkerhet. Han reagerade inte på detta eftersom det rörde sig om relativt små belopp och närstående parter. Han hade inga tvivel om fordrans existens. Han har inte tagit kopia på reverserna.
A-son har beträffande företagsledarens kreditvärdighet uppgett följande. Han och företagsledaren är verksamma i en liten stad och han har som revisor mycket god kännedom om de personer som är verksamma inom näringslivet på orten. Företagsledaren hade ett mycket gott renommé och genom sina bankkontakter visste han att företagsledaren hade en god kreditvärdighet. Han kände bl.a. till att företagsledaren ägde ett hus med tillhörande hästgård, en större båt, några bilar och ett par skotrar. Han bedömde att aktiebolagets fordran på kommanditbolaget var balansgill eftersom företagsledaren var komplementär i kommanditbolaget och därmed personligen betalningsansvarig för denna fordran. Exempelvis deltog han på ett möte med banken där företagsledaren fick ett löfte om lån för att kunna lösa kommanditbolagets skuld till aktiebolaget. Företagsledaren avböjde emellertid, eftersom han ansåg att kommanditbolaget skulle kunna lösa lånet med egengenererade medel. Banken hade inget att erinra mot detta. ”[Hans] kunskap om [företagsledarens] kreditvärdighet grundades därmed på hans vetskap om bankens kreditbedömning av honom”. Sammantaget såg han inte något hinder mot att acceptera posten.
RN har frågat A-son när mötet med banken ägde rum. Han har inte besvarat frågan.
När det gäller finansieringen av aktieägartillskotten har A-son uppgett följande. Företagsledaren avyttrade bl.a. sitt hus och sin båt. Detta utgjorde förutsättningen för gjorda kapitaltillskott. Genom dessa avyttringar kunde företagsledaren även klara sitt uppehälle. Under räkenskapsåren 2003–2005 tillsköt företagsledaren ca 470 tkr. – A-son har även uppgett att han vid sin granskning kunde konstatera att beloppen hade inbetalats på konton tillhöriga aktiebolaget.
På RNs fråga vilken granskning A-son gjorde av aktiebolagets andelar i kommanditbolaget har han hänvisat till att han inte var vald revisor i kommanditbolaget samt till att aktiebolagets andel i kommanditbolaget uppgick till 1 % och såvitt han minns 100 kr. Andelens värde var enligt honom obetydlig och medförde ingen risk för aktiebolaget.
A-son har inte besvarat RNs fråga på vilken grund han gjorde bedömningen att företagsledaren kunde bygga upp verksamheten i kommanditbolaget igen med beaktande av att kommanditbolagets verksamhet bedrevs i aktiebolaget samt att aktiebolagets omsättning minskat väsentligt under senare år.
På RNs fråga om hur han bedömde aktiebolagets förutsättningar för fortsatt drift har A-son uppgett följande. Han bedömde att bolagets omsättningsminskning var övergående och därmed inte utgjorde något hot mot bolagets fortsatta drift. Företagsledaren var en mycket kompetent konsult som inte hade några problem att skaffa sig intäkter vid normal konjunktur och som dessutom hade visat vilja och förmåga att vid behov göra erforderliga kapitaltillskott.
RN har även frågat A-son om hans notering i dokumentationen för år 2005 att fortsatt drift ”kan ifrågasättas” och på vilken grund han bedömde att han inte behövde upplysa härom i revisionsberättelsen. På dessa frågor har A-son uppgett att han blev tveksam till aktiebolagets förmåga till fortlevnad då omsättningen hade sjunkit ytterligare under detta år, att företagsledaren emellertid uppgav sig ha två stora utbildningar ”på gång” som skulle generera ”bra överskott” och att han mot denna bakgrund bedömde att det inte var lämpligt att anmärka i revisionsberättelsen, eftersom det skulle kunna skada aktiebolaget. Han har även uppgett att mer än hälften av det registrerade aktiekapitalet var förbrukat vid den tidpunkt då revisionsberättelsen avgavs.
5 RNs bedömning
Dokumentation
En godkänd eller auktoriserad revisor ska enligt god revisionssed dokumentera dels sådana förhållanden som har betydelse för att ge bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen, dels sådana förhållanden som utgör bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen och 2–5 §§ RNs föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska bland annat framgå hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, när granskningen har utförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Underlåtenhet att fullgöra dokumentationsskyldigheten på ett riktigt sätt bedöms som allvarlig eftersom den försvårar en analys och en tillfredsställande bedömning av arbetet i efterhand.
RN finner att A-sons revisionsdokumentation är så bristfällig att det inte av den går att utläsa vilken granskning som har genomförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Dokumentationen uppfyller därmed inte de krav som ställs i revisorslagen eller i RNs föreskrifter. A-son har härigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Kortfristig fordran
Som framgått ovan har aktiebolaget under räkenskapsåren 2003–2005 redovisat en fordran om ca 450 tkr på kommanditbolaget som en kortfristig fordran. Av A-sons yttranden framgår att fordran uppkom under 1990-talet då aktiebolaget i omgångar lämnade lån till kommanditbolaget. Den aktuella fordran utgjorde ca 42 %, 52 % respektive 54 % av aktiebolagets redovisade tillgångar under de ovan nämnda räkenskapsåren och har därför haft stor betydelse för bedömningen av bolagets balansräkningar som helhet.
Enligt god revisionssed har det ålegat A-son att skaffa sig tillräckliga revisionsbevis för att försäkra sig om att fordran var korrekt värderad på respektive balansdag. För att kunna ta ställning till fordrans värde så krävdes inledningsvis av A-son att han skaffade sig underlag för att kunna fortlöpande bedöma kommanditbolaget, dess ekonomiska ställning och därmed dess återbetalningsförmåga. Därtill krävdes att han granskade bolagsavtal mellan aktiebolaget och kommanditbolaget. Av hans yttranden framgår att han inte har vidtagit några sådana åtgärder och att han därmed inte har haft några underlag för en självständig bedömning. Han har hänvisat dels till att han inte var vald revisor i kommanditbolaget och att aktiebolagets andel i kommanditbolaget uppgick till endast 1 %, och dels till företagsledarens uppgift att kommanditbolaget skulle kunna återbetala skulden genom medel som skulle upparbetas i detta bolag. Han synes dock inte ha beaktat att kommanditbolagets verksamhet hade överflyttats till aktiebolaget. För att medel skulle kunna upparbetas i kommanditbolaget skulle, såvitt RN kan bedöma, fordras att verksamhet överfördes från aktiebolaget till kommanditbolaget. En förutsättning för att detta skulle vara möjligt var att aktiebolagets svaga ekonomiska ställning inte ytterligare försämrades och i förlängningen hotade dess fortlevnad. I förevarande fall framstår en sådan överföring inte som självklar. A-son har alltså haft skäl att ifrågasätta företagsledarens uppgift om att kommanditbolaget skulle kunna upparbeta medel för återbetalning av skulden till aktiebolaget.
A-son har vidare uppgett att han under de aktuella räkenskapsåren bedömde att fordran var balansgill eftersom företagsledaren var komplementär i kommanditbolaget. Av hans yttranden framgår att han inte vidtog några självständiga granskningsåtgärder utan förlitade sig på företagsledarens uppgifter om sina tillgångar samt även den omständigheten att banken vid ett möte uppgett sig villig att lämna företagsledaren ett lån om samma belopp som aktiebolagets fordran på kommanditbolaget. Omständigheterna kring bankens lånelöfte är dock oklara, bl.a. saknas uppgift om vilket år som avses. Oavsett att muntliga uppgifter kan ha viss betydelse som revisionsbevis befriar sådana uppgifter inte revisorn från hans eller hennes skyldighet att göra en egen granskning och bedömning.1 I detta fall gäller det särskilt bedömningen av företagsledarens kreditvärdighet. RN finner att den omständigheten att företagsledaren hade sålt sitt hus och sin båt utgjorde tydliga indikationer på att hans betalningsförmåga kunde ifrågasättas och att skäl därför fanns att fördjupa granskningen i detta avseende.
Sammanfattningsvis finner RN att A-sons granskningsinsatser har varit otillräckliga och att han inte har haft tillräcklig grund för att godta fordrans redovisade värde per respektive balansdag. Han har därmed inte heller haft grund för att tillstyrka fastställande av aktiebolagets balansräkningar för dessa år. Genom att ändå göra det har han åsidosatt god revisionssed.
Av aktiebolagets balansräkningar för de aktuella räkenskapsåren framgår att bolagets fordran på kommanditbolaget har redovisats som en övrig kortfristig fordran. Enligt uppgift från A-son uppkom fordran på 1990-talet. Fordran har således varit äldre än två år under de aktuella räkenskapsåren och borde därmed ha redovisats som en långfristig fordran. RN finner att det faktum att detta fel har passerat hans revisioner utan åtgärd visar att hans granskning av årsredovisningarna för de aktuella räkenskapsåren har varit bristfällig och inte uppfyller god revisionssed.
Jfr RS 500 om revisionsbevis.
Fortsatt drift
Enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 årsredovisningslagen (1995:1554) ska det redovisande företaget vid upprättandet av balansräkningen, resultaträkningen och noterna förutsättas fortsätta sin verksamhet (fortsatt drift). Av bestämmelsens andra stycke följer att avvikelse från förutsättningen i första stycket kan tillåtas under vissa förhållanden.
Enligt RS 570 om fortsatt drift ska en revisor vid sin revision överväga det riktiga i att företagsledningen har tillämpat principen om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen.2 Revisorn ska avgöra om det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor att hänföra till händelser eller förhållanden som enskilt eller tillsammans kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet.3 Om antagandet om fortsatt drift är riktigt men det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor ska revisorn ta ställning till om det finns tillräckliga upplysningar i årsredovisningen om de omständigheter som ger upphov till osäkerheten. Oavsett om revisorn finner att upplysningarna i årsredovisningen är tillräckliga eller inte, ska en upplysning tas in i revisionsberättelsen som fäster uppmärksamhet på den väsentliga osäkerhetsfaktorn.4
I aktiebolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2005 anges att den är upprättad enligt årsredovisningslagen, vilket innebär att den upprättad enligt bl.a. principen om fortsatt drift. Av utredningen i ärendet framgår att aktiebolaget befann sig i en kritisk situation vid den tidpunkt då revisionsberättelsen avgavs. Aktiebolaget hade gjort betydande förluster de senaste tre åren samtidigt som dess omsättning hade minskat. Aktiebolaget hade under dessa år fått aktieägartillskott som uppgick till väsentliga belopp. Trots detta var vid tidpunkten för revisionsberättelsens avgivande mer än hälften av aktiekapitalet förbrukat. RN finner att det har förelegat en väsentlig osäkerhet beträffande antagandet om fortsatt drift. I förvaltningsberättelsen anges att aktiekapitalet är förbrukat och att bolaget drivs vidare under personligt ansvar. Även om aktiebolaget därigenom får anses ha upplyst om de förhållanden som gav upphov till osäkerhet i fråga om fortsatt drift skulle A-son likväl i sin revisionsberättelse ha särskilt upplyst om den osäkerhet som rådde i detta avseende.5 En sådan upplysning fäster läsarens uppmärksamhet på den betydelsefulla fortlevnadsfrågan och fyller därmed en viktig funktion. Genom att inte lämna någon särskild upplysning om det i revisionsberättelsen har han åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Se punkten 2 RS 570 om fortsatt drift.
Se punkten 30 RS 570.
Se punkterna 33-34 RS 570. Enligt 10 kap. 28 § aktiebolagslagen (1975:1385) ska en revisor om en sådan upplysning inte lämnas i årsredovisningen ange detta i sin revisionsberättelse och om det kan ske lämna behövliga upplysningar. Motsvarande bestämmelse finns numera i 9 kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551).
Se RS 570, punkten 4 SE.
Eget kapital
Av utredningen i ärendet framgår att posten eget kapital i aktiebolagets årsredovisningar för räkenskapsåren 2003 och 2004 är felaktigt utformad, eftersom de aktieägartillskott som bolaget har erhållit under dessa år har redovisats som överkursfond. Någon överkursfond har inte funnits. Vidare är utformningen av not 5 avseende förändring av eget kapital missvisande för dessa år, eftersom redovisningen i dessa noter inte överensstämmer med redovisningen i balansräkningarna. RN finner att det egna kapitalet och noten avseende det egna kapitalet är väsentliga poster att granska samt att posterna påverkar årsredovisningens överskådlighet. Genom att inte uppmärksamma felen har A-son åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
I balansräkningen för räkenskapsåret 2005 har den tidigare redovisade överkursfonden ändrats till aktieägartillskott både för detta år och i jämförelseposten avseende år 2004. Motsvarande ändring har gjorts i tilläggsupplysningarna avseende det egna kapitalet. Någon information om att den tidigare överkursfonden numera redovisas som aktieägartillskott lämnas dock inte i årsredovisningen. RN finner att noten avseende eget kapital är väsentlig och påverkar årsredovisningens överskådlighet, vilket är skälet till att förändringar i eget kapital jämfört med tidigare år ska specificeras.6 Eftersom det inte finns någon uppgift om förändringarna av det egna kapitalet i årsredovisningen har det ålegat A-son att upplysa om detta i sin revisionsberättelse. Genom att inte göra det har han åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
6 Sammanfattande bedömning och val av disciplinär åtgärd
Som framgått ovan har RN funnit att A-sons revisionsinsatser för räkenskapsåren 2003–2005 har varit otillräckliga i flera väsentliga avseenden. Det kan konstateras att han inte för något av dessa räkenskapsår har dokumenterat sin granskning av väsentliga balansposter på föreskrivet sätt. Han har utan att införskaffa erforderliga revisionsbevis godtagit en flera år gammal fordran på ett närstående bolag, som inte bedrev någon verksamhet, som balansgill, trots att fordran framstod som mycket osäker. Hans granskning av årsredovisningarna har varit bristfällig och han har inte upptäckt att nämnda fordran har redovisats som kortfristig under dessa år trots att den var äldre än två år. Vidare har han inte för något av räkenskapsåren 2003 och 2004 upptäckt att posten eget kapital i balansräkningarna var felaktigt utformad och att noten avseende nämnda post var missvisande. För räkenskapsåret 2005 har han underlåtit att i sin revisionsberättelse upplysa om att rättelse gjorts av posten eget kapital i balansräkningen för innevarande år och av jämförelseposten avseende föregående år samt att motsvarande rättelse gjorts av noten avseende förändring av eget kapital. Vid revisionen för räkenskapsåret 2005 har han bedömt att frågan om fortsatt drift kan ifrågasättas men han har trots denna bedömning inte lämnat särskild upplysning om detta i sin revisionsberättelse.
RN anser att A-son i ovan nämnda avseenden har åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Med hänsyn till att det som ligger honom till last är allvarligt finner RN att A-son ska meddelas varning.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.