Revisorsnämnden upphäver A-sons godkännande som revisor. Nämnden förordnar att beslutet ska gälla omedelbart.
1 Inledning
A-son har varit föremål för FAR SRS kvalitetskontroll. Revisorsnämnden (RN) har underrättats om att A-son i februari 2006 genomgått kvalitetskontroll och att FAR SRS kvalitetsnämnd bedömt att han i huvudsak inte bedriver sin revisionsverksamhet enligt god revisorssed och god revisionssed. Underrättelsen har föranlett RN att öppna detta disciplinärende för att göra en kompletterande utredning av de brister som konstaterats vid kvalitetskontrollen. RNs utredning har omfattat en granskning av de två revisionsuppdrag och de räkenskapsår som har ingått i kvalitetskontrollen. Dessa är trävarubolaget, (räkenskapsåret 2004) och reparationsbolaget, (räkenskapsåret den 1 september 2004–31 augusti 2005). Vidare har RN granskat A-sons revisionsarbete i ytterligare sju av hans revisionsuppdrag. Nedan kommenteras RNs särskilda iakttagelser i fyra av dessa nämligen möbelmoderbolaget, (räkenskapsåret den 1 maj 2005–30 april 2006) möbeldotterbolaget (räkenskapsåret den 1 januari 2005–30 april 2006), klädbolaget, (räkenskapsåret den 1 maj 2005–30 april 2006) samt traktorbolaget, (räkenskapsåret 2005). Därutöver har RN tagit del av traktorbolagets årsredovisning och revisionsberättelse för år 2004.
A-son utövar sin revisionsverksamhet i X AB (revisionsbyrån). Enligt egen uppgift hade han, när disciplinärendet initierades i januari 2007, 21 aktiva revisionsuppdrag. Vid denna tidpunkt var utöver A-son ytterligare två godkända revisorer och en ”bokföringskontorist” verksamma i revisionsbyrån.
2 Omständigheter som har framkommit vid FAR SRS kvalitetskontroll
Kvalitetskontrollanten har uppgett att analysmodellen inte har använts för prövning av A-sons oberoende i de av kontrollanten granskade uppdragen. Någon annan dokumenterad prövning av oberoendet har inte gjorts. För båda revisionsuppdragen saknas vidare dokumenterad planering av granskningen vilket innebär att några mål för revisionerna inte har identifierats. Riskanalyser och granskningsprogram saknas också enligt kontrollanten. Det saknas även dokumenterad granskning av bolagens löpande bokföring samt resultat- och balansposter. A-son har varken dokumenterat någon sammanfattande bedömning eller gjorda iakttagelser eller i övrigt gjort några anteckningar som styrker hans uttalande i revisionsberättelserna. Han har inte heller upprättat års- och grundakter för revisionsuppdragen.
Kontrollanten har vidare antecknat att A-sons dokumentation från genomförd granskning av trävarubolaget och reparationsbolaget består av ett dokument benämnt ”Gransknings- och revisionsdokumentation” med ett antal frågor rörande balansposter, förvaltning, fortbestånd och årsredovisning som besvarats med ja eller nej och där A-son har gjort ett fåtal kommentarer.
Av kontrollantens dokumentation framgår även att en medarbetare till A-son vid tidpunkten för kvalitetskontrollen upprättade bokslut, årsredovisning samt moms- och skattedeklarationer för de bolag där A-son var vald revisor. Samtliga A-sons revisionsuppdrag bedömdes av kontrollanten vara behäftade med likartade brister. Kontrollantens slutsats är att A-son inte kan anses bedriva sin revisionsverksamhet enligt god revisorssed och god revisionssed.
3 Omständigheter som framkommit vid RNs kontroll
3.1 Dokumentation m.m.
RN har begärt att få ta del av A-sons revisionsdokumentation avseende samtliga nio här aktuella revisionsuppdrag. Den revisionsdokumentation som A-son har tillställt RN för de båda revisionsuppdrag som ingått i kvalitetskontrollen, dvs. trävarubolaget och reparationsbolaget, utgörs av respektive bolags årsredovisning, A-sons revisionsberättelse, dokumentet ”Gransknings- och revisionsdokumentation”, huvudböcker, handskrivna specifikationer till balansposter och annan bokslutsdokumentation. Det finns ingen dokumentation från riskanalys och planering eller dokumentation som verifierar att någon granskning har skett av vare sig årsredovisningar, resultaträkningar, väsentliga balansposter eller bolagens förvaltning. Vidare saknas dokumentation från A-sons prövning av sitt oberoende enligt analysmodellen.
I dokumentationen för övriga sju revisionsuppdrag finns, förutom respektive bolags årsredovisning och A-sons revisionsberättelser, oberoendeanalyser, översiktliga beskrivningar av företagen, rutinbeskrivningar och riskanalyser. Av dokumentationen framgår att granskningsmetoden i samtliga fall är substansgranskning. A-son har härvid använt två revisionsprogram utan att ange omfattningen av genomförd granskning eller vilka slutsatser som har dragits. På arbetsbladen från den ena programvaran anges endast vilka konton som ingår i en balanspost samt att ett antal räkenskapspåståenden har uppfyllts. På arbetsbladen från den andra programvaran har A-son vid olika föreslagna granskningsåtgärder antecknat ”utan anmärkning”. Till dokumentationen har för samtliga uppdrag fogats ett fåtal revisionsbevis rörande vissa balansposter. Vidare finns checklistor från granskning av årsredovisning och förvaltning samt checklistor för slutlig kontroll av att planerade revisionsåtgärder har genomförts. På checklistorna har i stort sett samtliga kontrollfrågor besvarats med ”ja” eller ”u.a.” utan hänvisning till någon dokumentation. Beträffande frågor rörande bolagens hantering av skatter och avgifter har A-son antecknat brister i tre av bolagen, se vidare nedan. För samtliga uppdrag saknas både resultatrapporter och uppgift om eventuell granskning av bolagens resultaträkningar. Vidare saknas dokumenterad granskning av bolagens årsredovisningar. Det finns inget i A-sons dokumentation som verifierar att han har utfört någon egentlig granskning av vare sig rutiner, förvaltning, årsredovisning, resultaträkning eller väsentliga balansposter i något av här aktuella revisionsuppdrag.
För sex av de i föregående stycke nämnda revisionsuppdragen har en medarbetare vid revisionsbyrån utfört redovisningstjänster. I oberoendeanalyserna saknas uppgift om detta samt på vilka grunder A-son bedömde att han kunde behålla revisionsuppdragen. A-son har uppgett att en medarbetare bl.a. utförde redovisningstjänster i de revisionsuppdrag där han var vald revisor, men att han inte ”tagit med” detta förhållande i oberoendeanalyserna.
RN har ställt frågor rörande försäljnings- och kassarutiner i fem av de sju av RN utvalda revisionsuppdragen. A-son har besvarat RNs frågor avseende endast tre av de aktuella bolagen. Beträffande dessa uppdrag har han uppgett att kunderna i huvudsak betalar med kort och att medlen sätts in på bolagens checkkonton. Han kontrollerar löpande att inga stora kassasaldon uppstår. Det finns enligt A-son i respektive bolag ett kassaintyg per balansdagen som inte visar någon onormal kassabehållning. Vad gäller klädbolaget har RN ställt frågor om granskning av mervärdesskatt vid blandad verksamhet och om ett fastighetsförvärv. A-son har uppgett att han har granskat bolagets hantering av mervärdesskatt ”via kontroll av kassaremsa samt stickprov på vad som slås in”. Beträffande fastighetsförvärvet har bolagets innehav kontrollerats genom köpebrev och kontroll av att lagfart har erhållits. A-son har inte med någon dokumentation verifierat att han gjort någon av ovan nämnda kontroller. Som ett generellt svar på RNs frågor har han uppgett att ”granskning har skett enligt insänt material”.
RN gör följande bedömning
En godkänd eller auktoriserad revisor ska enligt god revisionssed dokumentera sådana förhållan- den som har betydelse för att ge bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen och som bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen och 2–5 §§ Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registre- rade revisionsbolags verksamhet. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska bl.a. framgå hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Dokumentationen ska också innehålla sådan information som är väsentlig för att revisorns opartiskhet och självständighet ska kunna bedömas i efterhand. Underlåtenhet att fullgöra dokumentationsskyldigheten på ett riktigt sätt bedöms som allvarlig eftersom den omöjliggör en analys och en tillfredsställande bedömning av arbetet i efterhand.
A-sons dokumentation visar allvarliga brister, både avseende de revisionsuppdrag som ingått i kvalitetskontrollen och i de revisioner som senare genomförts med datorstöd. Detsamma gäller
A-sons dokumentation av gjorda analyser av sin självständighet och opartiskhet. Den doku- mentation som A-son har tillställt RN från de revisioner som ingått i kvalitetskontrollen består enbart av bokslutshandlingar och kan därför inte användas som underlag för en bedömning av hans revisionsarbete. Den dokumentation som tillställts RN från senare utförda revisioner består till övervägande del av arbetsblad där uppgift saknas om utförda granskningsåtgärder samt checklistor där kontrollfrågor om utförd granskning besvarats med ”ja” eller ”u.a”. Således saknas dokumentation som visar omfattningen av A-sons granskning, hans iakttagelser och bedömningar samt hans bedömning av sin opartiskhet och självständighet. Dokumentationen uppfyller därmed inte i något fall de krav som ställs i revisorslagen, eller i RNs föreskrifter.
A-son har härigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
Den omständigheten att en revisor inte dokumenterar sin planering och sina gransk- ningsåtgärder enligt gällande föreskrifter innebär i och för sig inte att det är visat att revisorns åtgärder har varit otillräckliga. I ett sådant fall får dock en stor del av tillsynsmyndighetens bevisbörda anses övergå på revisorn. Det innebär att revisorn måste kunna redogöra för sin granskning på ett sådant sätt att det vid en helhetsbedömning framstår som sannolikt att de påstådda åtgärderna har utförts och att de har haft sådan inriktning och omfattning att de har kunnat tjäna som underlag för välgrundade slutsatser. Vid denna bedömning bör bl.a. beaktas hur pass detaljerade uppgifter revisorn lämnat om sina granskningsinsatser.
A-son har för tre av revisionsuppdragen lämnat en synnerligen knapphändig redogörelse för utförd granskning av en, för dessa bolag, väsentlig rutin. I övrigt har han inte redogjort för några utförda granskningsåtgärder utan endast hänvisat till sin dokumentation. RN finner att A-son inte har visat och inte heller gjort troligt att han har genomfört någon granskning och därmed inte heller att han har haft grund för sina uttalanden i revisionsberättelserna.
Med beaktande av detta övergår nu RN till att redogöra för de särskilda iakttagelser som gjorts vid granskning av de i inledningen omnämnda revisionsuppdragen samt för bedömningen av A-sons revisionsarbete i dessa delar.
3.2 Varulager
Möbelmoderbolagets lager redovisades per balansdagen den 30 april 2006 med 6 934.000 kr (78 procent av balansomslutningen). A-sons dokumentation består av ett varulagerintyg samt en checklista, ”Fysisk närvaro vid inventering av varulager”, upprättad den 20 mars 2007. I ett granskningsprogram har A-son den 31 oktober 2006 antecknat ”Utan anmärkning” vid de föreslagna granskningsåtgärderna ”Jämför varulagret mot föregående år” samt ”Granska förteck- ning över varulager”. Möbeldotterbolagets lager redovisades per balansdagen den 30 april 2006 med 4 975.000 kr (67 procent av balansomslutningen). A-sons dokumentation består av ett varulagerintyg och en checklista ”Fysisk närvaro vid inventering” av varulager, upprättad den 2 maj 2006. Han har antecknat ”från lagerlistorna har stickprov tagits mot befintligt lager”. Klädbolagets varulager redovisades per balansdagen den 30 april 2006 med 1 514.000 kr (52 procent av balansomslutningen). Även här består A-sons dokumentation av ett varulagerintyg och en checklista ”Fysisk närvaro vid inventering av varulager”, upprättad den 3 maj 2006. I ett granskningsprogram har A-son den 30 oktober 2006 antecknat ”Utan anmärkning” beträffande några av i programmet föreslagna granskningsåtgärder. I A-sons dokumentation finns för dessa tre revisionsuppdrag inte något som verifierar vare sig inriktning, omfattning eller resultat av eventuell granskning av lagrens existens och värde.
A-son har uppgett att han för möbelmoderbolaget har angett fel datum på checklistan ”Fysisk närvaro vid inventering av varulager” och att rätt datum ska vara den 30 april 2006. Enligt checklistorna har han för möbelmoderbolaget och klädbolaget närvarit vid inventeringar den 3 maj 2006 och för möbeldotterbolaget den 30 april och den 2 maj 2006. Han har vidare uppgett att han vid inventeringar i ovan nämnda bolag har tagit stickprov och kontrollerat att varor upptagna i lagerlistan finns ”fysiskt”, varefter en signatur satts i lagerlistan. A-son har inte för något av de tre bolagen ingett någon dokumentation från de inventeringar vid vilka han säger sig ha varit närvarande.
RN gör följande bedömning
Varulagret var en väsentlig tillgångspost för möbelmoderbolaget, möbeldotterbolaget samt klädbolaget. Det ankom därför på A-son att skaffa godtagbara revisionsbevis för att uttala sig om dess existens och värde. A-son har antecknat att han har närvarit vid inventeringar i samtliga tre bolag. Varken av hans dokumentation eller yttranden framgår dock att han utfört någon granskning av bolagens varulager. RN finner att A-son inte har visat eller gjort sannolikt att han har granskat posten varulager på ett godtagbart sätt i något av de här aktuella bolagen. Eftersom posterna var väsentliga har han inte haft grund för att tillstyrka fastställande av bolagens resultat- och balansräkningar. Genom att trots detta avge revisionsberättelser, som inte avvek från standardutformningen, har A-son på ett allvarligt sätt åsidosatt god revisionssed.
3.3 Skatter och avgifter
I dokumentationen för möbeldotterbolaget har A-sons medarbetare på uppdraget, i checklistan från granskningen av bolagets förvaltning, antecknat att mervärdesskatter, källskatt och arbetsgivaravgifter betalats in för sent under flera perioder. I slutkontrollistan anges att det saknas anledning till anmärkning i revisionsberättelsen. A-sons revisionsberättelse har utformats enligt standardutformningen utan någon anmärkning. I A-sons dokumentation saknas uppgift om med vilka belopp och under vilka perioder bolagets betalning av skatter och avgifter inte har skett i rätt tid.
A-son har uppgett att anmärkning har gjorts i revisionsberättelsen men genom ett missförstånd på revisionsbyrån har ”fel” revisionsberättelse sänts in till Bolagsverket. A-son har inte förklarat hur det kommer sig att han har avgett två olika revisionsberättelser för samma räkenskapsår.
RN gör följande bedömning
Enligt 9 kap. 34 § aktiebolagslagen (2005:551) ska en revisor anmärka i revisionsberättelsen om han eller hon har funnit att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter att i rätt tid betala skatter och avgifter. A-son har antecknat i dokumentationen att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid. Detta förhållande framgår dock inte av den revisionsberättelse som finns i hans dokumentation och som har skickats till Bolagsverket. RN finner det utrett att A-son har undertecknat och lämnat ifrån sig en revisionsberättelse som inte innehåller någon anmärkning om att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid. Han har härigenom åsidosatt sina skyldigheter som revisor.
A-son har som förklaring till att den hos Bolagsverket registrerade revisionsberättelsen inte innehöll anmärkning om att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid uppgett att den revisionsberättelse som skickades till Bolagsverket var ”fel”. RN konstaterar att en revisor som färdigställer fler än en revisionsberättelse avseende samma revision har ett ansvar för att den revisionsberättelse som han anser vara felaktig makuleras. Vad A-son anfört innebär därför inte att han kan undgå kritik.
3.4 Försäljning av aktier
I förvaltningsberättelsen för traktorbolaget för år 2005 anges att bolaget under räkenskapsåret avyttrat aktier i ett dotterbolag. Aktierna redovisades vid räkenskapsårets ingång till 4 953.000 kr (85 procent av balansomslutningen). Av A-sons dokumentation framgår att bolaget, enligt ett avtal daterat den 24 april 2005, har avyttrat aktierna för 1 kr. I bolagets årsredovisning för år 2004, vilken avgavs den 24 oktober 2005, omnämns inte denna försäljning. A-son har för räkenskapsåret 2004 lämnat en revisionsberättelse i vilken han anmärkt på att årsredovisningen inte har upprättats inom föreskriven tid. För räkenskapsåret 2005 har A-son avgett en revisionsberättelse enligt standardutformningen. A-son har förelagts att redogöra för sin granskning av bolagets aktier i dotterbolaget avseende år 2004, hur han bedömde värdet av dessa per balansdagen då han den 17 november 2005 avgav sin revisionsberättelse för räkenskapsåret, samt för granskningen av bolagets försäljning av aktierna i dotterbolaget.
RN har också frågat A-son om vilka överväganden han gjorde vid revisionen av trävarubolaget för år 2004 rörande bolagets försäljning av aktier under året. Aktierna var vid räkenskapsårets ingång rubricerade som en finansiell anläggningstillgång med ett bokfört värde om 1.000.000 kr (31 procent av balansomslutningen) och avyttrades för 1 krona. A-son har avgett en revisionsberättelse enligt standardutformningen för räkenskapsåret.
A-son har uppgett att traktorbolaget ”hade det här värdet [på aktierna] per 2004-12-31” och att ”eget kapital var större” än 4 953.000 kr. Uppföljning gjordes inte under året då bolaget inte bedrev någon verksamhet. Han kände inte till att en extern konsult hade anlitats, den uppgiften framkom inte förrän vid revisionen av år 2005. Han ställdes inför faktum att aktieposten var såld för 1 kr. Förlusten är återförd till beskattning. Han har vidare uppgett att han ställdes inför fullbordat faktum avseende försäljningen av trävarubolagets aktier. Bolaget hade anlitat en extern konsult utan hans vetskap. Även denna förlust har återförts till beskattning.
RN gör följande bedömning
De aktuella aktierna var väsentliga tillgångar för såväl traktorbolaget och trävarubolaget. Båda bolagen avyttrade aktierna till ett sådant pris att de redovisade stora realisationsförluster.
Vad gäller traktorbolaget avyttrades aktierna i slutet av april 2005. Den aktuella transaktionen var genomförd till ett pris som innebar en väsentlig förlust för bolaget. RN, som inte har funnit skäl att ifrågasätta A-sons bedömning av aktiernas värde per balansdagen den 31 december 2004, gör en bedömning av hans granskning av händelser efter räkenskapsårets utgång. Av RS 560 följer att en revisor ska ta ställning till vilken betydelse händelser efter räkenskapsårets slut har för årsredovisningen och för revisionsberättelsen. Revisorn ska utföra granskningsåtgärder som utformats så att de ger honom eller henne tillräckliga och ändamåls- enliga revisionsbevis för att han eller hon har uppmärksammat alla händelser som inträffat fram till den dag då revisionsberättelsen daterats och som kan kräva rättelse av eller upplysning i årsredovisningen. Av standarden framgår också att granskningsåtgärder för att identifiera sådana händelser i allmänhet innefattar en förfrågan hos företagsledningen om någon försäljning av tillgångar har genomförts eller planerats.
Av A-sons uppgifter framgår att han inte har genomfört någon granskning av väsentliga händelser som inträffat efter räkenskapsårets utgång innan han avgav sin revisionsberättelse för år 2004, vare sig genom att ta del av 2005 års räkenskaper eller genom förfrågningar hos företagsledningen. Genom att inte göra detta har A-son åsidosatt god revisionssed.
RN vill härvid framhålla att om A-son vidtagit tillräckliga kontrollåtgärder skulle han ha varit skyldig att enligt 9 kap. 31 § andra stycket aktiebolagslagen jämfört med 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) för företrädare för bolaget påtala att förvaltningsberättelsen inte innehöll information om avyttringen av aktierna. För det fall bolagets företrädare inte kompletterande förvaltningsberättelsen skulle A-son ha lämnat upplysningar om avyttringen i sin revisionsberättelse för år 2004.
I 17 kap. 1–2 §§ aktiebolagslagen anges under vilka förutsättningar värdeöverföringar från ett aktiebolag får ske.1 Det ankommer på en revisor att granska att värdeöverföringar i strid med dessa regler inte har förekommit. Med hänsyn till skillnaden mellan bokfört värde på aktierna i balansräkningen för traktorbolaget per balansdagen 2004 samt försäljningspriset borde A-son ha granskat om en värdeöverföring hade ägt rum i strid med ovan nämnda lagrum. Vid revisionen av traktorbolaget räkenskapsåret 2005 vidtog A-son inte några granskningsåtgärder beträffande bakgrunden till försäljningen för att bedöma om prissättningen var rimlig, varför han inte kunde ta ställning till om transaktionen var tillåten enligt ovan angivna bestämmelser.
Även i fråga om trävarubolaget konstaterar RN att A-son på sätt som nämnts ovan borde ha gjort en uppföljning av bakgrunden till affären samt en bedömning av om prissättningen var rimlig.
I samtliga här nämnda fall har A-sons granskning varit bristfällig. Han har härigenom åsidosatt god revisionssed.
Motsvarande följde tidigare av 12 kap. 2 § i 1975 års aktiebolagslag (1975:1385).
3.5 Övriga iakttagelser
Traktorbolaget redovisade per balansdagen den 31 december 2005 långfristiga fordringar med 83.000 kr samt varulager med 193.000 kr. Beloppen var oförändrade jämfört med föregående år.
Av A-sons anteckningar framgår vidare att bolagets kundfordringar, redovisade med 215.000 kr, var ”gamla”. Långfristiga fordringar, varulager samt kundfordringar utgjorde tillsammans 56 procent av traktorbolagets balansomslutning. A-son har för år 2005 avgett en revisionsberättelse enligt standardutformningen.
A-son har uppgett följande. Beträffande traktorbolagets långfristiga fordringar har amorteringar och räntor inte betalats på flera år men enligt bolagets bedömning är fordringarna säkra. Varulagret har inte inventerats och består av endast två poster, grovvirke och massaved. Samma lager har förekommit under en följd av år. Även kundfordringarna är enligt bolaget säkra fordringar. Såvitt framgår av A-sons dokumentation och yttranden till RN har han inte utfört någon självständig bedömning av värdet av traktorbolagets långfristiga fordringar, varulager och kundfordringar.
RN gör följande bedömning
Av A-sons yttranden framgår att han grundade sin bedömning av de långfristiga fordringarnas och kundfordringarnas värde på uppgifter han fått från bolaget. Varulagret hade redovisats till samma värde under flera år och hade inte inventerats. Dessa tillgångar motsvarade mer än hälften av bolagets redovisade balansomslutning och avsåg således ett för bolaget väsentligt belopp. A-son skulle därför ha gjort en granskning och en självständig bedömning av låntagarnas respektive fakturamottagarnas betalningsförmåga och av varulagrets existens och värde. Enligt RNs mening har A-son inte gjort en sådan granskning att han hade grund för att godta att tillgångarna redovisades till bokförda värden. Han hade då inte heller grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Genom att trots ofullständigt underlag ändå göra detta har A-son åsidosatt god revisionssed.
4 RNs sammanfattande bedömning
I ärendet har RN kunnat konstatera mycket allvarliga brister i A-sons revisionsarbete och dokumentation. A-son har inte genom någon dokumentation eller genom sina svar på RNs frågor gjort sannolikt att han i något av de av RN granskade revisionsuppdragen har utfört någon godtagbar revision av vare sig väsentliga rutiner eller resultat- och balansposter. Han har inte heller granskat om prissättningen var rimlig vid försäljningar av aktier som medfört betydande förluster i två bolag. I ett av dessa bolag har han inte heller gjort någon granskning av väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång. Han har vidare underlåtit att anmärka på att skatter och avgifter inte betalats i rätt tid för ett bolag. Slutligen har han i ett bolag förlitat sig på uppgifter från bolagets företrädare om värdet på bolagets tillgångar där dessa utgjorde ett för bolaget väsentligt belopp.
A-sons har genom det ovan anförda i hög grad och i grundläggande delar åsidosatt sina skyldigheter som revisor. A-son ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Omständigheterna måste anses vara synnerligen försvårande. A-sons godkännande som revisor ska därför upphävas med omedelbar verkan.
Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen upphäver RN A-sons godkännande som revisor. Med stöd av 35 § första stycket nämnda lag förordnar RN att beslutet ska gälla omedelbart.