Styrelseuppdrag i ideell förening jämte revisionsklient inte förenligt med god sed, dock ok att utföra kassörsuppdrag utom styrelsen.
Godkände revisorn A-son har hos Revisorsnämnden (RN) ansökt om förhandsbesked enligt 25 § revisorslagen (2001:883) om han kan inneha ett uppdrag som styrelseledamot och kassör i en ideell förening, X (nedan kallad föreningen).
Av A-sons ansökan framgår följande.
Under räkenskapsåren 2007 och 2008 var han vald revisor i föreningen. Kort tid före årsstämman år 2009 tillfrågades han om han kunde åta sig uppdraget som kassör i föreningen, naturligtvis under förutsättning att han inte längre kvarstod som revisor. För att föreningen skulle kunna genomföra valet på årsstämman accepterade han uppdraget och han har deltagit i ett konstituerande styrelsemöte.
Föreningen bedriver herr- och ungdomsfotboll. Föreningens A-lag spelar för närvarande i division 3. Föreningen har ca 350 medlemmar. Det senaste verksamhetsåret uppgick omsättningen till ca 2,4 miljoner kr, varav knappt 900 000 kr avsåg sponsorintäkter. Varken A-son själv eller den revisionsbyrå där han är verksam är sponsorer till föreningen. Såvitt han känner till är det endast en av hans revisionsklienter som är sponsor till föreningen. Sponsorintäkten från revisionsklienten är i storleksordning 6 000 kr per år.
Hans uppdrag som kassör ska huvudsakligen omfatta biträde vid avstämningar, upprättande av budget, bokslut, inkomst- och skattedeklarationer samt ekonomisk rapportering till den övriga styrelsen. Han kommer inte att ha någon del i att skaffa sponsorer, eller i att träffa sponsoravtal. Föreningen har en anställd kanslist som sköter de flesta löpande göromål, t.ex. utbetalningar.
En av styrelseledamöterna i föreningen äger och driver ett aktiebolag där A-son är vald revisor. Bolagets omsättning uppgår till ca 1 miljon kr och revisionsarvodet är ca 10 000 kr.
A-son har nu frågat om han kan kvarstå som kassör i föreningen. Om inte, undrar han om han – eller någon annan som är verksam vid samma revisionsbyrå – kan utföra de ovan uppräknade arbetsuppgifterna, utan att han ingår i styrelsen eller är formellt vald till kassör.
RN gör följande bedömning.
Av 25 § revisorslagen följer att en revisor inte får utöva s.k. sidoverksamhet – dvs. annan verksamhet än revisionsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet – om utövandet är av sådan art eller omfattning att det kan rubba förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. Av andra stycket samma paragraf framgår att RN på ansökan av en revisor ska meddela förhandsbesked om huruvida en viss verksamhet är förenlig med kravet i första stycket.
RN finner att föreningens verksamhet har en sådan art och omfattning att ett uppdrag som styrelseledamot och kassör i föreningen typiskt sett inte skulle rubba förtroendet för en revisors opartiskhet eller självständighet. Det förhållandet att A-son tidigare har varit revisor i föreningen kan enligt RNs mening i det här fallet inte utgöra hinder för att han åtar sig uppdraget som kassör. Inte heller den omständigheten att en av hans revisionsklienter lämnar sponsorbidrag till föreningen utgör ett hinder mot att han åtar sig uppdraget, med hänsyn till att sponsorintäkterna från revisionsklienten är ringa.
Se RNs beslut den 19 mars 2009 i ärende dnr 2009-106.
Av A-sons ansökan framgår att en av de andra styrelseledamöterna i föreningen driver ett bolag där A-son är vald revisor. RN har nyligen prövat frågan om en revisor kunde åta sig ett uppdrag som styrelseledamot i en stiftelse där två av stiftelsens styrelseledamöter också var styrelseledamöter i juridiska personer i vilka revisorn var vald revisor.1 RN gjorde i det fallet följande bedömning. En vald revisor ska inom ramen för sitt uppdrag bland annat granska ledningens förvaltning. Revisorn ska därvid bland annat granska om styrelsens ledamöter har åsidosatt sina skyldigheter på ett sådant sätt att det kan föranleda dem ersättningsskyldighet. RN uttalade i beslutet att om revisorn skulle åta sig uppdraget som styrelseledamot i den aktuella stiftelsen skulle han komma att dela ett förvaltningsansvar med personer som är styrelseledamöter i juridiska personer i vilka han är vald revisor. Därigenom skulle det uppkomma en risk för att han får en sådan relation till de två styrelseledamöterna som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet och självständighet. RN bedömde att revisorn bland annat på grund av detta inte kunde inneha uppdraget som styrelseledamot i stiftelsen.
Även i det nu aktuella fallet finner RN att det skulle ge upphov till ett hot mot A-sons opartiskhet och självständighet om han skulle ingå i föreningens styrelse tillsammans med en person som driver ett bolag där han är vald revisor. Uppdraget som styrelseledamot och kassör i föreningen är på den grunden inte förenligt med kravet i 25 § första stycket revisorslagen.
När det gäller frågan om A-son eller någon annan av revisionsbyråns anställda kan utföra de tjänster som omfattas av kassörens uppdrag utan att han ingår i föreningens styrelse eller är vald till kassör, gör RN följande bedömning. De uppgifter som han har beskrivit, nämligen biträde vid avstämningar, upprättande av budget, bokslut, inkomst- och skattedeklarationer samt ekonomisk rapportering till styrelsen, får anses utgöra sådan verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Det finns därför inte något hinder mot att han själv eller någon annan av revisionsbyråns anställda utför sådana tjänster för föreningens räkning.