Revisorsnämnden meddelar godkände revisorn A-son en varning.

1 Inledning

A-son har varit föremål för Revisorsnämndens (RN) systematiska och uppsökande tillsyn (SUT). Vad som därvid framkommit, och som redovisas nedan, har föranlett RN att öppna detta disciplinärende. RN har granskat A-sons dokumentation av, när SUT-ärendet initierades, senast genomförd revision i fyra aktiebolag. I avsnitt 2 redovisas RNs generella iakttagelser beträffande samtliga fyra av RN granskade revisionsuppdrag. Vidare redovisas i avsnitten 3–5 RNs särskilda iakttagelser i tre av dessa bolag, nämligen i köksbolaget (avseende räkenskapsåret 1 september 2007–31 augusti 2008), samt i exportbolaget och byggbolaget (båda avseende räkenskapsåret 1 juli 2007–30 juni 2008). RN har sammanfattat sina iakttagelser i en promemoria som A-son har yttrat sig över.

Enligt egen uppgift hade A-son 177 aktiva revisionsuppdrag när SUT-ärendet initierades i februari 2009. Han utövar sin revisionsverksamhet i X AB (revisionsbyrån). Endast A-son är verksam i revisionsbyrån.

2 A-sons revisionsarbete – generella iakttagelser

A-son har beträffande samtliga fyra här granskade bolag i sin dokumentation antecknat att han bedömde att revisionsrisken var hög för flertalet balansposter. Av det material som har tillställts RN kan inte beträffande något av bolagen utläsas skälen till dessa bedömningar eller om han har vidtagit några särskilda revisionsåtgärder med anledning av sin bedömning om dessa risker.

För köksbolaget har A-son på ett dokument rubricerat Sammanfattning av årets revision antecknat att resultaträkningen har granskats genom jämförelser mellan åren och att bruttovinsten har beräknats. I dokumentationen finns dock inga handlingar som visar om det har skett någon granskning av resultaträkningen. A-sons dokumentation beträffande övriga bolags resultaträkningar består för vart och ett av bolagen av endast ett dokument som visar resultatposter på kontonivå samt jämförelsesiffror. Det finns inte för något av bolagen några anteckningar som visar om granskning har skett av någon enda resultatpost. Av A-sons dokumentation kan inte heller i något fall utläsas om han har följt upp vad som har hänt efter respektive räkenskapsårs utgång.

I förvaltningsberättelserna saknas genomgående översikter över utvecklingen av bolagets verksamhet, ställning och resultat. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas om han har uppmärksammat denna brist eller påtalat att information skulle tas in i respektive förvaltningsberättelse.

A-son har för samtliga bolag avgett revisionsberättelser som inte avviker från standardutformningen.

A-son har anfört följande.

Det finns brister i hans dokumentation men han avser att rätta till dessa i det kommande revisionsarbetet. Vad gäller riskbedömningar anger det revisionsprogram han använder vilka balansposter som är väsentliga utan riskvärdering. Från detta steg sker riskeliminering. Han har tänkt igenom risker ”ur alla perspektiv” men inte dokumenterat detta. Vad beträffar uppföljning av händelser på det nya räkenskapsåret har han granskat verifikationer på det nya året och även tagit del av resultat- och balansrapporter. Han har haft samtal med respektive företagsledning och har bedömt risker utifrån sin tidigare erfarenhet. ”Allt detta borde givetvis ha dokumenterats. Så har inte skett, vilket är ett misstag som kommer att åtgärdas framöver.” Vidare har han, i samtliga fall, granskat resultaträkningarna översiktligt och inte kommit fram till att några resultatkonton behövde granskas djupare. Jämförelser med tidigare år har gjorts. Dokumentationen härom borde ha varit tydligare.

Vad gäller översikt över utvecklingen av bolagens verksamhet, ställning och resultat har han inte uppfattat att denna information var tvingande att ha med i förvaltningsberättelsen. Detta är en miss som kommer att åtgärdas framöver.

RN gör följande bedömning.

Dokumentation

En godkänd eller auktoriserad revisor ska enligt god revisionssed dokumentera dels sådana förhållanden som har betydelse för att ge bevis till stöd för uttalandena i revisionsberättelsen, dels sådana förhållanden som utgör bevis för att revisionen har planerats och utförts enligt god revisionssed. Bestämmelser om dokumentation finns i 24 § revisorslagen (2001:883) och 2–5 §§ Revisorsnämndens föreskrifter (RNFS 2001:2) om villkor för revisorers och registrerade revisionsbolags verksamhet. Dokumentationen ska vara tydlig och sammanställd på ett överskådligt sätt. Av dokumentationen ska bl.a. framgå hur granskningen har planerats, vilken granskning som har genomförts, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Underlåtenhet att fullgöra dokumentationsskyldigheten på ett riktigt sätt bedöms som allvarlig eftersom den försvårar en analys och en tillfredsställande bedömning av arbetet i efterhand.

RNs utredning visar att A-sons dokumentation genomgående är mycket bristfällig för samtliga här aktuella revisionsuppdrag vad avser planering, riskanalyser, noteringar om genomförda granskningsåtgärder, vilka iakttagelser som har gjorts och vilka slutsatser som har dragits. Flera av de revisionsåtgärder som A-son har uppgett att han har utfört framgår inte av den till RN insända revisionsdokumentationen. RN finner att A-sons dokumentation inte uppfyller de krav som ställs i revisorslagen och i RNs föreskrifter. Han har härigenom åsidosatt god revisionssed.

A-sons revisionsarbete – övrigt

Enligt 6 kap. 1 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) ska förvaltningsberättelsen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Eftersom den information som finns i de fyra klientbolagens förvaltningsberättelser inte innehåller samtliga de uppgifter som krävs enligt nämnda lagrum i årsredovisningslagen, har det ankommit på A-son att för respektive bolag påtala dessa brister. Genom att underlåta detta har han åsidosatt god revisionssed.

3 Köksbolaget

Köksbolaget bedriver handel med köksprodukter. Posten varulager har tagits upp till 2,4 mnkr (63 % av balansomslutningen). A-son har antecknat att han var närvarande vid inventeringen och gjorde stickprov på två leverantörers produkter. A-sons dokumentation består endast av en lista med totalsummor på vilken han har antecknat ”Kollad Ok” efter namnen på dessa två leverantörer. Det finns inte något som visar omfattningen av eventuella kontroller eller som ens visar om några kontroller har utförts. Inte heller finns något som visar om A-son har tagit del av underlag som visar antalet produkter och pris per varuslag eller om han har efterfrågat sådan information. A-son har förelagts att kommentera RNs iakttagelser och att närmare beskriva vilka granskningar som har utförts. För det fall att mera utförliga granskningar har skett tidigare räkenskapsår har han förelagts att tillställa RN dokumentation från senast genomförd sådan granskning.

A-son har anfört att han vad gäller posten varulager har utfört en begränsad kontroll och enbart gjort en granskning av antalet produkter av två produktgrupper. I övrigt har han jämfört bruttovinster för att bedöma lagervärdet. Omfattningen av granskningen vid inventeringstillfället bedömdes på grundval av att han är väl förtrogen med sortimentet och att han vid varje besök (minst tre gånger per år) besöker lagret och bedömer att ordning och reda råder. Han har dessutom tagit del av bolagets muntliga inventeringsinstruktioner.

RN noterar att A-son inte har verifierat sina uppgifter med någon dokumentation. RN gör följande bedömning.

Posten varulager utgjorde köksbolagets mest väsentliga tillgång. Det ankom därför på A-son att granska såväl existens som prissättning. Hans enda dokumentation utgörs av anteckningen ”Kollad Ok” på en lagerlista som är ofullständig eftersom den endast anger totalsummor. RN konstaterar att A-son varken genom sin dokumentation eller genom sina svar på RNs frågor har gjort sannolikt att han har vidtagit några godtagbara revisionsåtgärder för att förvissa sig om lagrets existens och värde. Han har genom avsaknaden av sådana åtgärder inte haft grund för att tillstyrka fastställande av köksbolagets resultat- och balansräkningar. Genom att trots bristfälligt underlag göra ett sådant uttalande har A-son allvarligt åsidosatt god revisionssed.

4 Exportbolaget

Exportbolaget bedriver export av byggmaterial. Omsättningen uppgick till 20,3 mnkr under räkenskapsåret 2007/08 och balansomslutningen per den 30 juni 2008 till 16,3 mnkr.

Posten varulager har tagits upp till 2,5 mnkr. A-son har antecknat att posten synes rimligt redovisad. Det enda underlaget i hans dokumentation är ett kontoutdrag ur bolagets bokföring. Av detta framgår att beloppet motsvarades av leverantörsfakturor bokförda under perioden 27–30 juni 2008. A-son har antecknat att han har kontrollerat samtliga dessa fakturor. Det finns dock inget som visar om så har skett. A-son har förelagts att kommentera detta och bifoga eventuell dokumentation. Han har även förelagts att förklara hur han har förvissat sig om att det i lagret inte fanns något kvar som var inköpt före den 27 juni 2008 samt att förklara hur han har förvissat sig om att inget av det som förvärvats under perioden 27–30 juni 2008 hade avyttrats före balansdagen.

Av det material som har tillställts RN kan inte utläsas om A-son har kontrollerat inköpsvillkoren, dvs. att exportbolaget faktiskt ägde de varor som har redovisats som lager per balansdagen. Inte heller framgår om han har följt upp utleveranserna av det lager som har redovisats per balansdagen den 30 juni 2008.

Bolaget har inte redovisat några kundfordringar. Däremot har förskott från kunder tagits upp till 1,4 mnkr. A-sons dokumentation beträffande denna post består endast av ett kontoutdrag från huvudboken. Det finns i det material som har inkommit till RN inga revisionsbevis som verifierar posten. A-son har förelagts att kommentera detta och bifoga eventuella revisionsbevis samt att förklara varför bolaget erhöll så stora förskott från kunder.

Leverantörsskulder har tagits upp till 1,3 mnkr. A-sons dokumentation utgörs också i detta fall endast av ett kontoutdrag. Han har förelagts att beskriva eventuella kontroller och bolagets inköpsrutiner.

I årsredovisningen uppges att den är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Av en resultatrapport framgår att bolaget har bokfört betydande valutakursvinster och valutakursförluster. I årsredovisningen finns dock ingen information om tillämpade redovisningsprinciper för omräkning av poster i utländsk valuta. Det framgår inte av A-sons dokumentation om han har uppmärksammat denna brist och därmed inte heller om han har påtalat att rättelse skulle ske.

A-son har anfört följande.

Bolaget exporterar trävaror till Egypten via båt. Inköp sker till varje separat leverans. Senaste export gick iväg under maj månad och inga lagervaror fanns då kvar. De inköp som hade skett under juni månad exporterades senare, efter balansdagen. Bolaget har inget eget ”lager” att förvara varorna i och allt som köps är redan beställda varor av egyptiska kunder. Varorna finns hos fristående fraktförare och kan inte tas ut för försäljning annat än till export. Kontrollen av inköpen och därmed av lagret har skett genom att han har gått igenom samtliga leverantörsfakturor sedan senaste exporten. Vid kontrollen av inköpsfakturorna (= leverantörsskulderna) observerade han inte att leveransvillkoren innebar att äganderätten inte skulle ha övergått på köparen (exportbolaget) per balansdagen. Han har genom kontroll av leveranshandlingar förvissat sig om att leverans till bolagets kunder i Egypten har skett efter balansdagen men har inte dokumenterat detta.

Att bolaget inte har redovisat några kundfordringar beror på att samtliga varor säljs mot förskottsbetalning. All försäljning sker genom telefon via kontakter i Egypten. När överenskommelse är nådd begärs ett förskott in till bolaget. Inköpen av varor sker först när förskottet är säkerställt. Inga skriftliga dokument finns utan endast insättningar på ett dollarkonto.

RN noterar att A-son inte har verifierat sina uppgifter med någon dokumentation och att han inte heller har kommenterat avsaknaden av uppgifter om bolagets redovisningsprinciper för omräkning av poster i utländsk valuta.

RN gör följande bedömning.

A-sons dokumentation avseende väsentliga balansposter utgörs i huvudsak av kontoutdrag från en huvudbok. Dessa handlingar utgör inte några tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.1

RN finner att A-son inte har visat och inte heller har gjort sannolikt att han på ett godtagbart sätt har granskat posterna varulager, förskott från kunder och leverantörsskulder. Han har genom sina bristfälliga granskningar åsidosatt god revisionssed.

I förevarande fall var det fråga om varor som levererades genom en fristående fraktförare och som aldrig fanns hos exportbolaget. Det ankom därför på A-son att utreda i vilket skede som exportbolaget innehade äganderätten till de varor som inköpts för att direkt därefter vidareförsäljas. Av hans dokumentation framgår inte om han har reflekterat över denna problematik och inte heller om han har granskat några avtal eller på annat sätt förvissat sig om hur leveransvillkoren var utformade. Som framgått ovan har A-son uppgett att han inte har observerat om leveransvillkoren innebar att äganderätten till lagret inte övergick på exportbolaget per balansdagen. RN finner att A-son varken genom detta uttalande eller på annat sätt har gjort sannolikt att han på ett godtagbart sätt har granskat leveransvillkoren eller på annat sätt förvissat sig om att äganderätten hade övergått till exportbolaget per balansdagen den 30 juni 2008. Genom att inte vidta tillräckliga revisionsåtgärder har han åsidosatt god revisionssed.

Av Bokföringsnämndens rekommendation BFN R 7, Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta, framgår att rekommendationen delvis har upphävts och ersatts av Redovisningsrådets rekommendation RR 8, Effekter av ändrade valutakurser. Enligt RR 8 punkt 35 ska upplysningar lämnas om tillämpade redovisningsprinciper för omräkning av poster i utländsk valuta. Upplysningarna ska bl.a. innefatta hur fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats. Såvitt framgår av A-sons dokumentation och de uppgifter som A-son lämnat till RN har han inte uppmärksammat avsaknaden av information i denna fråga i exportbolagets årsredovisning och därför inte heller påtalat att sådan information borde lämnas. Han har genom sin underlåtenhet åsidosatt god revisionssed.

Se RS 500 Revisionsbevis.

5 Byggbolaget

Bolaget bedriver byggverksamhet och utför arbeten på fastigheter som ska säljas så snart arbetet är färdigställt, s.k. egenregiarbeten. I årsredovisningen uppges att den har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2003:3, Redovisning av intäkter, punkt 42, ska tilläggsupplysningar lämnas bl.a. om vilka principer som tillämpats för intäktsredovisningen. I byggbolagets årsredovisning saknas dock sådan information. I A-sons dokumentation finns inget som tyder på att han har uppmärksammat denna brist, än mindre något som tyder på att han har påtalat att sådan information skulle tas in i årsredovisningen.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har tagits upp till totalt 11,7 mnkr. Av en förteckning framgår att beloppet är summan av nedlagda kostnader för tre projekt med en färdigställandegrad om 95 %. Av förteckningen framgår även att bolaget per den 30 juni 2008 hade nedlagda kostnader om ytterligare 5,2 mnkr avseende två andra projekt med en färdigställandegrad om 55 %. Vidare har förskott från kunder redovisats med 1,4 mnkr, som en kortfristig skuld. Detta belopp avser handpenning på de två sistnämnda projekten. Av A-sons dokumentation kan inte utläsas om han har utrett hur bolagets intäktsredovisning hade skett vad gällde de pågående projekten eller om han har reflekterat över huruvida denna skedde enligt god redovisningssed. A-son har förelagts att beskriva dels hur nedlagda kostnader har redovisats i årsredovisningen, dels bolagets principer för intäktsredovisning och resultatavräkning.

I årsredovisningen har under rubriken Materiella anläggningstillgångar redovisats byggnader och mark med 2,95 mnkr. Av en balansrapport framgår att posten endast avser mark. Det framgår inte av dokumentationen om A-son har övervägt rubriceringen av denna post.

I posten Andra långfristiga skulder ingår ett belopp om 567 000 kr som avsåg lån för köp av en byggmaskin. A-son har förelagts att uppge om det fanns äganderättsförbehåll i maskinen som säkerhet för lånet och, om så var fallet, varför detta inte har tagits upp som en ansvarsförbindelse. I A-sons dokumentation finns inget kontrakt avseende byggmaskinen. Inte heller framgår det av dokumentationen om han har tagit del av något kontrakt eller ens efterfrågat en sådan handling.

A-son har anfört följande.

Vad gäller byggverksamheten har bolaget löpande kostnadsfört byggnationen, dvs. ”tagit upp kostnader för samtliga projekt”. Vid bokslutet har företaget valt att ta upp upplupna intäkter endast beträffande de projekt för vilka färdigställandegraden var 95 % per balansdagen den 30 juni 2008. Han gjorde bedömningen att bolaget i vart fall inte hade tagit upp för höga intäkter. Detta förfarande borde ha beskrivits i årsredovisningen.

Någon projektredovisning finns inte. Vid bokslutet har han tillsammans med företagsledaren gått igenom redovisningen och upprättat en förteckning. Hans bedömning grundar sig på dels en genomgång av nedlagda kostnader, dels en bedömning där han har kontrollerat att bolaget inte har tagit upp för stora intäkter.

Posten byggnader och mark avser anskaffningspriset för marken till de två projekt som var färdigställda till 55 % per balansdagen den 30 juni 2008. Denna mark skulle rätteligen ha redovisats som en omsättningstillgång i årsredovisningen.

Vad slutligen avser bolagets lån för inköp av en byggmaskin hade han tyvärr inte lyckats få fram något kontrakt avseende maskinen. Lånet löstes dock i oktober 2008 och han avgav sin revisionsberättelse i december 2008 varför något äganderättsförbehåll då inte fanns kvar. Detta borde dock ha tagits upp i årsredovisningen men frågan föll bort eftersom grunden för äganderättsförbehållet hade förfallit före revisionsberättelsens avgivande.

RN gör följande bedömning.

Som framgått ovan ska, enligt BFNAR 2003:3, punkt 42, upplysningar lämnas i årsredovisningen om vilka principer som har tillämpats för intäktsredovisningen. Årsredovisningen för byggbolaget saknar denna uppgift. Genom att inte påtala avsaknaden av information i årsredovisningen har A-son åsidosatt god revisionssed.

Den normgivning som styr byggbolagets redovisning är dels BFNAR 2003:3 Redovisning av intäkter, dels Redovisningsrådets rekommendation RR 10 Entreprenader och liknande uppdrag. Denna rekommendation är tillämplig eftersom något motsvarande allmänt råd från Bokföringsnämnden inte fanns vid upprättandet av byggbolagets årsredovisning.2 I byggbolaget utfördes arbeten på fastigheter som skulle säljas så snart arbetena var färdigställda. Det var således fråga om projekt i egen regi för försäljning. Sådana egenregiprojekt redovisas normalt som entreprenaduppdrag, dvs. enligt RR 10.3 De intäkter och kostnader som sammanhänger med uppdraget kan enligt BFNAR 2003:3 påverka bolagets redovisning enligt två alternativa metoder. I det ena alternativet redovisas intäkter och kostnader i sin helhet vid den tidpunkt då uppdraget är fullgjort, enligt den s.k. färdigställandemetoden. Uppkommande utgifter och inkomster redovisas dessförinnan som tillgång/skuld i balansräkningen. I det andra alternativet redovisas uppdragets intäkter och kostnader i resultaträkningen i förhållande till uppdragets färdigställandegrad, s.k. successiv vinstavräkning. Denna metod kräver att bolaget har sådana prognosrutiner och system som medger att upparbetning och utfall av hela entreprenadverksamheten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Det framgår inte av A-sons dokumentation om han reflekterat över vilken metod som byggföretaget har tillämpat eller om projekten har redovisats enligt god redovisningssed. Oavsett vilken metod som tillämpas ska uppkomna utgifter tas upp som en tillgång. Som framgått ovan har A-son uppgett att byggbolaget har redovisat kostnader för samtliga de fem projekt som pågick per balansdagen den 30 juni 2008 men att bolaget har intäktsfört endast de tre projekt som per balansdagen var färdigställda till 95 %. I balansräkningen har dessa tre projekt tagits upp till 11,7 mnkr, som upplupna intäkter. Vidare har som skuld redovisats 1,4 mnkr som avser handpenning på de två projekt som var färdigställda till 55 %. De utgifter om 5,2 mnkr som bolaget hade haft avseende dessa två projekt har således kostnadsförts trots att de rätteligen borde ha redovisats som en omsättningstillgång. Enligt vad A-son har uppgett har han accepterat att utgifterna för dessa projekt kostnadsfördes. RN konstaterar att detta sätt att redovisa utgifterna strider mot god redovisningssed samt att byggbolagets resultat- och balansräkningar på grund härav blivit grovt felaktiga. Genom att trots dessa fel tillstyrka fastställande av byggbolagets resultat- och balansräkningar har A-son allvarligt åsidosatt god revisionssed.

Av 4 kap. 1 § första stycket årsredovisningslagen framgår att med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättnings- tillgång förstås annan tillgång. Den mark som bolaget innehade och som i årsredovisningen har tagits upp som en materiell anläggningstillgång avsåg de två projekt som per balansdagen den 30 juni 2008 var färdigställda till 55 % och var således inte avsedd att stadigvarande innehas i verksamheten. Marken skulle därför ha redovisats som en omsättningstillgång. Genom att inte påtala den felaktiga klassificeringen i årsredovisningen har A-son åsidosatt god revisionssed.

Av 3 kap. 1 § årsredovisningslagen framgår att ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen i en balansräkning. I bilaga 1 till nämnda lag anges att panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisas som avsättningar ska redovisas under rubriken Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser. Av förarbetena till årsredovisningslagen framgår att begreppet ”därmed jämförliga säkerheter” främst avser äganderättsförbehåll avseende tillgångar som upptas i balansräkningen.4 Vid RNs utredning har framkommit att byggbolaget i strid med årsredovisningslagen hade underlåtit att redovisa ett äganderättsförbehåll i årsredovisningen. Genom att underlåta att påtala detta fel har A-son åsidosatt god revisionssed. Denna bedömning förändras inte av att förbehållet hade upphört efter räkenskapsåret utgång, innan A-son undertecknade sin revisionsberättelse.

BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag kan enligt Bokföringsnämnden tillämpas på årsredovisningar som upprättas per den 31 december 2008 eller senare.

Se Byggföretagets årsredovisning – en vägledning från Sveriges Byggindustrier, s. 113–115.

Se prop. 1995/96:10, del 2, s. 280.

6 RNs sammanfattande bedömning

RNs utredning har visat att A-sons revisionsarbete uppvisar många allvarliga brister. Särskilt allvarligt är att han i ett bolag har underlåtit att påtala en felaktig redovisningsprincip och, som en följd härav, godtagit grovt felaktiga resultat- och balansräkningar. Vad som också är allvarligt är att hans granskning av varulagret i ett bolag har varit så bristfällig att han har saknat grund för att tillstyrka fastställande av bolagets resultat- och balansräkningar. Vidare har han i ett annat bolag inte visat eller gjort sannolikt att han på ett godtagbart sätt har granskat vare sig varulager, förskott från kunder eller leverantörsskulder. Han har även i övrigt vad gäller flera årsredovisningar underlåtit att påtala såväl avsaknaden av obligatorisk information som ett flertal felaktigheter. Därtill kommer att hans dokumentation är bristfällig i flera avseenden.

RN konstaterar att A-son i flera avseenden har åsidosatt sina skyldigheter som revisor. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd. Det som läggs honom till last är sammantaget mycket allvarligt. RN finner dock att åtgärden kan stanna vid en varning. Det antecknas att RN, i situationer där revisorer har åsidosatt sina skyldigheter på ett så allvarligt sätt, som är fallet vid en samlad bedömning av A-sons revisionsverksamhet, inom ett till två år efter den meddelade disciplinära åtgärden brukar följa upp revisorns arbete inom ramen för myndighetens systematiska och uppsökande tillsyn.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.