Revisorsnämnden meddelar auktoriserade revisorn A-son en varning.

Revisorsnämnden (RN) har i samband med handläggningen av auktoriserade revisorn A-sons ansökan om fortsatt auktorisation som revisor tagit emot ett yttrande från Skatteverket. Det som har framkommit under handläggningen av ansökan om fortsatt auktorisation har föranlett RN att öppna detta disciplinärende.

RN har hämtat in skattekontoutdrag avseende perioden 1 januari 2008 till och med 25 januari 2012 för A-son personligen och för det aktiebolag (bolaget) i vilket han bedriver sin revisionsverksamhet. Av skattekontoutdragen framgår att såväl bolaget som A-son som enskild näringsidkare vid ett flertal tillfällen har försummat att betala skatter och avgifter i tid. Bolaget har även försummat att lämna skattedeklarationer i tid.

RN har härvid bortsett från de tillfällen förseningarna inte uppgick till mer än en dag.

Av skattekontoutdraget för bolaget framgår följande. Bolaget lämnade skattedeklaration för sent vid tio tillfällen under år 2008, vid sex tillfällen under år 2009, vid sju tillfällen under år 2010 och vid tre tillfällen under år 2011.1 Förseningarna kan beräknas till i genomsnitt cirka fem dagar. Bolaget betalade skatter och avgifter mer än en dag för sent vid nio tillfällen under år 2008, vid sju tillfällen under år 2009, vid sju tillfällen under år 2010 och vid sex tillfällen under år 2011. Förseningarna kan beräknas till ett genomsnitt om cirka sex dagar. Beloppen uppgick till mellan 7 000 kr–141 000 kr, med ett genomsnitt om ungefär 70 000 kr. Per den 25 januari 2012 uppgick saldot på skattekontot till 10 508 kr.

Av skattekontoutdraget för A-son framgår följande. Förseningarna har i huvudsak avsett debiterad preliminär skatt, som under de aktuella åren regelmässigt betalades för sent. Under år 2008 debiterades preliminär skatt med 5 526 kr per månad. Under år 2009 påfördes ingen preliminär skatt och för perioden 2010–2011 uppgick den preliminära skatten till 871 kr per månad. Per den 25 januari 2012 redovisades ett underskott på skattekontot om 1 kr.

A-son har anfört följande.

Från och med februari 2006 bedriver han sin revisionsverksamhet i bolaget. Dessförinnan bedrev han sin revisionsverksamhet inom ramen för sin enskilda firma.

När det gäller bolaget levde han i uppfattningen att betalningarna gjordes i tid, med undantag för något enstaka tillfälle per räkenskapsår. När han uppmärksammades på problematiken av RN, blev han bestört över frekvensen på förseningarna. Den huvudsakliga förklaringen är att han förde en relativt ambulerande tillvaro och inte befann sig på kontoret varje dag. I de flesta fallen genomfördes betalningarna till Skatteverket inom betalningstiden men var Skatteverket tillhanda först efter ett antal bankdagar. Vid mellankommande veckoslut tillkom det ett par dagar. De längre förseningarna berodde bland annat på resa. Han avser att se över sina rutiner och säkerställa att betalningarna fortsättningsvis ska komma in i förskott.

I den enskilda firman utförde han några enstaka revisionsuppdrag per år. De skatter och avgifter som betalades in något sent avsåg framförallt preliminär skatt. Eftersom den enskilda firman nästan inte hade någon mervärdesskatt att redovisa och inte heller några sociala avgifter eller källskatter, hände det att han glömde att betala preliminär skatt. När han tog emot skattekontoutdrag eller på annat sätt uppmärksammade bristen, vidtog han omgående åtgärder och såg till att betalningen kom Skatteverket tillhanda. Han avser att vidta ytterligare åtgärder för att förseningar inte ska uppstå.

Deklarationerna avseende både honom och bolaget under de aktuella åren inkom till Skatteverket i tid vid samtliga tillfällen utom ett.

RN gör följande bedömning.

För att en kvalificerad revisor ska vara lämplig att utöva revisionsverksamhet krävs att han eller hon åtnjuter förtroende från såväl uppdragsgivare som det allmänna. För att detta förtroende inte ska rubbas har revisorn en skyldighet att i sin verksamhet följa gällande regler och bestämmelser. Av god revisorssed följer vidare att en revisor ska bedriva sin verksamhet i ordnade former och att han eller hon ska eftersträva sunda ekonomiska förhållanden. Kraven på att en revisor i sin revisionsverksamhet ska sköta sina åligganden i skatte- och avgiftshänseende ställs mycket högt.

I ärendet har framkommit att såväl bolaget som A-son i sin enskilda näringsverksamhet vid flera tillfällen under perioden 2008–2011 betalade skatter och avgifter för sent. Hans påstående att bolaget under samma period deklarerade i tid med undantag för något enstaka tillfälle är felaktigt. Av utredningen i ärendet framgår att deklarationerna under samtliga år var försenade vid ett flertal tillfällen.

Som enskild näringsidkare och styrelseledamot i bolaget hade A-son ett ansvar för att hans och bolagets skyldigheter i skatte- och avgiftshänseende fullgjordes. Genom att underlåta detta har han åsidosatt sina skyldigheter som företrädare för två revisionsföretag. Han ska därför meddelas en disciplinär åtgärd.

Av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) framgår att om en revisor åsidosätter sina skyldigheter som revisor eller som ställföreträdare för ett revisionsföretag, får varning meddelas. Om det är tillräckligt, får RN i stället meddela erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får godkännandet eller auktorisationen upphävas.

Prop. 2000/01:146, s. 111.

Bestämmelserna om revisorns ansvar som ställföreträdare för revisionsföretag är i första hand avsedda för fall då någon skyldighet mot det allmänna inte har fullgjorts, t.ex. om revisionsföretaget inte har fullgjort sina skyldigheter i frågan om deklarationer eller inbetalning av skatt. Den möjlighet som paragrafen ger att i ett sådant fall upphäva auktorisationen, torde enligt förarbetena kunna bli aktuell, t.ex. om revisorn upprepade gånger har försummat förelägganden att avge deklarationer, kontrolluppgifter eller att betala in skatter.2

Bolaget och A-son har under flera år haft en bristfällig hantering av skatter och avgifter. Det är allvarligt att en revisor i sin egen verksamhet försummar sina skyldigheter mot det allmänna på ett sådant sätt som har förekommit i detta fall. Beträffande bolaget har dock förseningarna, med något undantag, både vad avser deklarationer och betalningar endast uppgått till ett mindre antal dagar varefter betalning har skett med deklarerat belopp. Därtill har bolagets försummelser i skatte- och avgiftshänseende påtagligt minskat i antal under år 2011. När det gäller den enskilda firman har de försenade betalningarna avsett förhållandevis små belopp, i vart fall under 2010–2011. Vid en sammantagen bedömning av dessa omständigheter finner RN att den disciplinära åtgärden kan stanna vid varning.

Med stöd av 32 § andra stycket revisorslagen (2001:883) meddelar RN A-son varning.