Prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det centrala målet för den ekonomiska politiken är att bryta utanförskapet och att öka den varaktiga sysselsättningen. Ett betydelsefullt medel i denna politik har varit det jobbskatteavdrag som infördes 2007 och som i ett andra steg byggdes ut 2008. Erfarenheterna av jobbskatteavdraget med dess tonvikt på att stimulera arbetsmarknadsdeltagandet hos låg- och medelinkomsttagare är goda. Detta bekräftas också i den utvärdering av regeringens politik som under våren 2008 har lämnats av Finanspolitiska rådet. Det finns därför anledning att ta ytterligare steg för att bygga ut jobbskatteavdraget. Men det finns också skäl att stimulera arbetsutbud, utbildning och entreprenörskap för dem som betalar statlig inkomstskatt utan att deras inkomster för den skull är särskilt höga.

För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed öka den varaktiga sysselsättningen föreslås i propositionen dels att jobbskatteavdraget förstärks och delvis förenklas inom ramen för ett tredje steg, dels att uttaget av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster begränsas.

Liksom nuvarande jobbskatteavdrag har denna förstärkning av avdraget ett dubbelt syfte. Det handlar dels om att sänka trösklarna för individen att gå från fulltidsfrånvaro till åtminstone deltidsarbete, dels om att förstärka drivkrafterna hos dem som redan har ett arbete att öka sin arbetsinsats. Med detta dubbla syfte utformas alltså även det tredje steget så att den disponibla inkomsten ökar förhållandevis mycket för låg- och medelinkomsttagare.

Det tredje steget innebär tillkommande skattelättnader för dem som förvärvsarbetar. För personer som är minst 65 år förenklas jobbskatteavdraget. Förändringarna i jobbskatteavdraget kompletteras i proposi tionen med förändringar i den statliga inkomstskatten som ytterligare ökar drivkrafterna att arbeta mer samt främjar utbildning och entreprenörskap. Det är angeläget att begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten särskilt inriktas mot dem som i dag har sådana inkomster som ligger i den nedre delen av den statliga inkomstskatteskalan.

Det förstärkta jobbskatteavdraget och det begränsade uttaget av statlig inkomstskatt föreslås få en budgetomslutning på 15 miljarder kronor. Skattesänkningen beräknas öka sysselsättningen med ca 20 000 årsarbetskrafter och BNP med 0,40 procent.

Självfinansieringsgraden anger i vilken utsträckning det initiala budgetbortfallet kompenseras av sådan budgetförstärkning som följer av förändrat beteende. Självfinansieringsgraden bedöms uppgå till mellan 40 och 50 procent.

Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har årsarbetsinkomster som ligger över 39 000 kronor under 2009. Detta motsvarar en skattesänkning med 225 kronor per månad för den som har 22 000 kronor i månadslön och som betalar genomsnittlig kommunalskatt (31,44 procent för 2008).

Förenklingen av jobbskatteavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år innebär bl.a. att kopplingen till grundavdraget slopas. Med denna förenkling kommer jobbskatteavdraget för denna grupp att uppgå till

  • 20 procent av arbetsinkomsterna för den del av arbetsinkomsterna som inte överstiger 100 000 kronor per år, plus

  • 5 procent av arbetsinkomsterna för den del av arbetsinkomsterna som överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor.

Därmed utvidgas jobbskatteavdraget så att det lämnas även till pensionärer med låga arbetsinkomster.

Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster föreslås ske genom att den nedre skiktgränsen höjs från 349 500 till 367 600 kronor. Därmed sjunker marginalskatten i detta inkomstintervall med 20 procentenheter.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Prop. 2008/09:39 2

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...