Skattenytt nr 10 1990 s. 672

EG och mervärdesskatten

Den reformerade mervärdesskatten 1990/91 motiveras bl.a. av önskemålet att harmonisera de svenska reglerna med vad som gäller i EG. Då Sverige i framtiden ytterligare torde närma sig EG kan det finnas skäl att översiktligt beskriva aktuella EG-regler.

Enhetliga mervärdesskattesystem med relativt lika skattesatser är en viktig förutsättning för skapandet av EG:s gemensamma marknad, som till största delen skall börja verka den 1 januari 1993. Då alla gränskontroller slopas mellan medlemsländerna kan det inte tolereras att något land med en låg mervärdebeskattning av sina varor och tjänster lockar till sig konsumenter. Man anser dock att mindre procentuella skillnader i skattesatser inte påverkar gränshandeln. Med erfarenheten från skillnader i konsumtionsskatter mellan USA:s olika delstater anses en skillnad på fem procentenheter acceptabel. Ursprungligen hävdades då att varje medlemsland fick ha en normal skattesats mellan 14 % och 19 %. Efter protester från vissa medlemmar har den övre gränsen slopats. Om ett land har högre skattesats missgynnas nämligen endast detta land och inte grannländerna.

För vissa varor och tjänster av socialt känslig natur accepteras att medlemsländerna har en lägre skattesats. Den skall då ligga mellan 4 % och 9 % och avse matvaror (ej alkoholhaltiga drycker), bränsle för uppvärmning och belysning, vatten, läkemedel, böcker, dagstidningar, periodiska tidskrifter och persontransporter. I undantagsfall kan tolereras sk zero-rating, som innebär att ingen utgående skatt debiteras, men att avdragsrätt ändå föreligger för ingående skatt. Det får dock inte påverka konkurrensförhållandet mellan länderna. Även om det är en generell beskattning av varor och tjänster i EG-länderna finns områden som helt undantas. Det gäller exempelvis följande:

  • Offentlig sjuk- och tandvård

  • Offentlig social omvårdnad

  • Utbildning i skolor och på universitet samt yrkesutbildning och omskolning

  • Idrotts-, kultur- och nöjesområdet

  • Offentliga posttjänster samt offentlig radio- och TV-verksamhet utan kommersiell karaktär

  • Försäkringsverksamhet

  • Bank- och annan finansieringsverksamhet

Vad gäller fast egendom beskattas inom EG normalt hotell- och campingverksamhet, uthyrning av parkeringsplatser och förvaringsboxar samt överlåtelse av byggnadstomter och nyuppförda byggnader. För uthyrning av fastigheter i övrigt finns möjlighet till beskattning i likhet med vad som i Sverige betecknas som frivillig skattskyldighet för uthyrning av rörelselokaler. I det ”gränslösa” Europa 1993 kommer mervärdesskatt inte att behöva tas ut vid leverans av varor till andra medlemsländer.

Beskattning kommer att ske i ”ursprungslandet”, d.v.s. varifrån varan säljs eller tjänsten tillhandahålls, för icke skattskyldiga personer. För skattskyldiga företag och större icke skattskyldiga företag, t.ex. försäkringsbolag, kommer beskattning att ske i ”destinationslandet”, d.v.s. köparens eller uppdragsgivarens hemland. För personbilar och postorderföretag skall dock specialregler gälla.

Harmoniseringen av medlemsländernas mervärdesskatt sker genom de direktiv som utfärdas av EG. Följande direktiv har hittills antagits av EG:s ministerråd vad gäller mervärdesskatt.

Sjätte direktivet

– Innehåller allmänna bestämmelser om harmoniseringen, t.ex. beskattningsområdet, skattskyldigheten, skatteplikten för varor och tjänster, skattskyldighetens inträde, beskattningsvärde, skattesatser, import och export, avdragsrätten samt övergångsbestämmelser.

Åttonde direktivet

– Innehåller bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt mellan länderna, där företagare i ett land har rätt till återbetalning av skatt som erlagts för verksamhet i annat medlemsland.

Tionde direktivet

– Innehåller bestämmelser för uthyrning av lös egendom.

Trettonde direktivet

– Innehåller bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt till företagare i länder utanför EG.

Sjuttonde direktivet

– Innehåller bestämmelser om tillfällig import av andra varor än transportmedel.

Artonde direktivet

– Innehåller ändringar till sjätte direktivet vad gäller undantag från beskattning.

Enligt trettonde direktivet kan sålunda svenska företagare få tillbaka mervärdesskatt som erlagts i ett EG-land där man inte är skattskyldig. Det kan gälla kostnader för utställningar, reklam, annonsering, transporter, konsulttjänster samt hotell och restauranger. Det praktiska förfarandet vid sådan återbetalning är att man skickar sina originalfakturor till en särskild skattemyndighet inom landet. En särskild blankett skall bifogas, som i de flesta fall skall vara ifylld på landets språk. Man skall också normalt bifoga ett intyg, som visar att man är registrerad till mervärdesskatt i Sverige.

Återbetalning av mervärdesskatt till privatpersoner som turistar i annat land och köpt varor där medges i de flesta länder. Förutsättningen är normalt att inköp skett till ett visst minimibelopp och att varan relativt kort tid efter inköpet utförs ur landet.

Följande skattesatser (= påläggsprocent) gäller i EG-länderna:

Lägsta skattesats

Normal skattesats

Högsta skattesats

Belgien

1% – 6 % – 17 %

19 %

25 % – 33 %

Danmark

22 %

Frankrike

2,1 % – 5,5 % – 13 %

18,6 %

22 %

Grekland

3 % – 6 %

16 %

36 %

Irland

0 % – 2,3 % – 10 %

23 %

Italien

4 % – 9 %

19 %

38 %

Luxemburg

3 % – 6 %

12 %

Nederländerna

0 % – 6 %

18,5 %

Portugal

8 %

17 %

30 %

Spanien

6 %

12 %

33 %

Storbritannien

0 %

15 %

Tyskland

7 %

14 %

Återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare

I ett delbetänkande (SOU 1990:67) från utredningen om teknisk översyn av mervärdesskattelagen föreslås att regler införs i Sverige 1991-01-01, som i princip överensstämmer med EG:s trettonde direktiv.

Återbetalning av mervärdesskatt till utländsk företagare skall kunna ske under följande förutsättningar.

  • Skatten skall vara hänförlig till verksamhet som företagaren bedriver i utlandet.

  • Verksamheten i utlandet skulle ha medfört skattskyldighet i Sverige om den bedrivits här i landet och i så fall varit avdragsgill. Däremot behöver verksamheten inte medföra skattskyldighet i det egna landet.

Den utländske företagaren skall ansöka om återbetalning på ett särskilt fastställt formulär. Till ansökan skall bifogas fakturor och liknande som styrker avdraget. Utländska företagare saknar möjlighet till s.k. fiktivt avdrag för ingående skatt. Vidare skall bifogas annan handling som styrker att rätt till återbetalning föreligger, exempelvis angående verksamheten i utlandet.

Ansökan om återbetalning skall avse en period om minst tre på varandra följande kalendermånader under ett kalenderår och högst ett kalenderår. Den måste ha inkommit till myndigheten (riksskatteverket) senast sex månader efter utgången av det kalenderår som den avser.

Återbetalning medges normalt om beloppet uppgår till minst 1 500 kronor. Den måste göras till en av sökanden angiven betalningsmottagare i Sverige.

Jan Kleerup

Jan Kleerup är skattejurist hos Ernst & Young i Stockholm med specialinriktning på mervärdeskatt.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...