I en artikel på s. 612 i denna tidskrift har Urban Rydin föreslagit skatteplaneringsåtgärder som kan vidtagas för att få en skattekredit och eventuellt även undvika räntetillägg i det nya skattesystemet.

Jag vill med detta inlägg visa att förslaget inte håller skattemässigt.

Förslaget går ut på att få ett förhöjt k-surv-underlag taxeringsåren 1992–1999 genom att i företaget ta upp ett kortfristigt banklån för att därefter ta ut hela lånesumman 500 000 kronor.

Genom nämnda transaktioner har man skapat sig ett k-surv-underlag på 450 000 kronor och en avsättning på 135 000 kronor trots att underlaget i realiteten är noll kronor.

Vidare kommer inte räntefördelning att utgå på ett underlag upp till 500 000 kronor.

Lag om skatteutjämningsreserv 4 § stadgar att kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid beskattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.

Med skulder i förvärvskällan avses skulder där det upplånade kapitalet nedlagts på tillgångar i förvärvskällan.

I förevarande fall är skulden inte att betrakta som någon skuld i förvärvskällan varvid det ”ordinarie” k-surv-underlaget inte kommer att öka.

Av anvisning punkt 1 till 23 § KL framgår att som kostnad i näringsverksamhet hänförs räntor på lån för anskaffande av inventarier och andra tillgångar i näringsverksamheten.

I det föreslagna förfarandet skall avdrag vägras i näringsverksamheten för räntekostnaderna och istället medges under inkomst av kapital med de avdragsbegränsningar som där gäller.

Det hela kan sluta som en s.k. rysare.

Urban Rydin skriver vidare:

”Det ovan angivna exemplet är naturligtvis med avsikt lite provokativt, men om planeringen sköts ”snyggare” och på lite längre sikt torde sannolikheten för upptäckt och eventuell åtgärd vara relativt liten.”

Ovannämnda citat visar att artikelförfattaren är medveten om att skatteupplägget kanske inte håller med ändock bör genomföras då risk för upptäckt är relativt liten.

Det finns två kategorier av skatteplanerare. Dessa kan indelas i en A- och en B-grupp.

A-gruppen skatteplanerar utifrån gällande bestämmelser. Detta kan inte ifrågasättas och skall godkännas.

B-gruppen skatteplanerar utifrån kontrollproblem. Detta skall underkännas och beivras.

Sven Carlstedt

Sven Carlstedt är avdelningsdirektör vid länskattemyndigheten i Stockholms län.