Innehåll

Skattenytt nr 7–8 1991 s. 507

Inkomst av skattefri fastighet (specialbyggnad)

RR har i dom den 22 mars 1991 (mål 2806-1989) avgjort en fråga om ägarens skattskyldighet för hyresinkomst av fastighet, som indelats som specialbyggnad (3 kap. 2 § FTL). Ägare av sådan fastighet är enligt 7 § 7 mom. SIL frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning, som gör fastigheten till specialbyggnad.

I en sammanställning i SN nr 10 1990 av reglerna om skattskyldighet för fastighetsinkomster har jag lämnat tolkningen av begreppet ”härröra från” öppen i avvaktan på RR:s nu avkunnande dom. Förhållandet i målet var det, att en fysisk person ägde och hyrde ut en fastighet till kommunen för skoländamål. Fastigheten var på grund av användningen indelad som specialbyggnad. Ägaren yrkade i RR att hyresinkomsten skulle anses härröra från sådan användning, som medfört skattefrihet vid fastighetstaxeringen, dvs. från undervisning vid kommunal skola. Inkomsten skulle därmed vara undantagen fran skattskyldighet. Från det allmännas sida hävdades att fastigheten användes kommersiellt och att ägaren därför var skattskyldig för hyran.

RR anför i sina domskäl, att ägarens inkomst av en fastighet, som används för undervisning vid skola, anses härröra från denna användning endast om ägaren själv bedrivit verksamheten. Eftersom ägaren inte själv bedrivit skolverksamheten är han inte frikallad från skattskyldighet för inkomsten av fastigheten.

Genom RR:s dom är klarlagt att uthyrning av lokal i specialbyggnad räknas som kommersiell användning. Detta gäller även om hyresgästen bedriver den verksamhet, som föranlett indelningen som specialbyggnad. Av domen kan däremot inte direkt utläsas vad för slags inkomst som är undantagen från skattskyldighet enligt 7 § 7 mom. SIL. Förarbetena till lagstiftningen synes inte heller ge svaret på denna fråga.

Om ägaren själv hade bedrivit skolverksamheten skulle fastighetsinkomst, som härrört från densamma, ha varit undantagen från skattskyldighet. Avdragsrätt hade inte förelegat för motsvarande fastighetskostnader. I skolverksamhet med kommersiell inriktning (vinstsyfte) torde dock fastighetskostnaderna ha varit avdragsgilla i denna verksamhet. Om ägaren å andra sidan bedrivit skolverksamhet utan vinstsyfte skulle han i princip beskattas för hyresvärdet av använda lokaler. Denna inkomst torde dock härröra från sådan av ägaren bedriven verksamhet att den är undantagen från skattskyldighet enligt 7 § 7 mom. SIL.

Lennart Björk

Lennart Björk är taxeringsintendent i Luleå.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...